Citat:
Jag tror du har fel. Jag är snygg (7a allmänt och 9a för min ålder) och på HP sedan några år. När man som jag är skild och söker en seriös man för långsiktig relation är iaf jag extremt noggrann. Det räcker inte med ett snyggt utseende eller genomtänkt presentation. Jag vill att han ska ha just DET som får mig på fall och detta handlar inte alls om utseende. Jag har varit ihop med några charmiga träsktroll vilket förvånat många som tyckt att jag kan hitta nån snyggare.
Jag är fullt medveten om att jag inte kan få allt men det grundläggande måste stämma. Jag vill t ex att han har barn, men de ska vara utflugna, så vi kan ägna oss åt varann. Jag vill att han styr sin tid så vi kan spontanresa. Vår ekonomi bör ligga på liknande nivå så ingen behöver dra ett tyngre lass. Vidare så måste jag tycka att han har något tilltalande i sin person eller framtoning som får mig att vissla inombords.
Jag trivs utmärkt i mitt eget sällskap så jag måste inte ha en man till varje pris men älskar vi-känslan. Han och jag mot världen. Gillar han att laga mat är det ett plus då jag helst tar disken. Jag är icke-feminist och gillar uppvaktning ute på krogen men bjuder gärna igen på annat vis. Jag ger mycket av mig själv och vill gärna att min man gör det också. Helst ser jag att han tar första kontakten men gör han inte det tycker jag det är värt att skicka iväg ett meddelande. Traditionella manliga och kvinnliga roller är oerhört viktigt för dynamiken i ett förhållande.
Dessvärre tror jag att vi, både män och kvinnor, blir lite förvirrade av detta "nya" sätt att mötas för i nätsvängen har vi inte möjlighet att koppla på alla våra sinnen som vi gör IRL. Det är lätt att ta det personligt och bli kränkt av att inget svar kommer. Men om man, istället, försöker se nätdejting som ett ögonkast på stan, där man ibland får gensvar och ibland inte, tror jag det blir lättare. Dessutom, hur ofta stoppar du, som man, en tjej, dagtid, på stan och ber om en dejt, oavsett hur attraherad du blir? För mig är nätet ett sätt att "gå förbi" många män tills han med DET dyker upp.
Jag söker inte uppmärksamhet på HP, jag väntar på mitt livs sista man. Dessutom tackar jag alltid för ev komplimang. Har jag en pågående, bra dialog talar jag om det för andra som skriver, så slipper de undra. Samma hyfs på nätet som i verkliga livet faller sig naturligt för mig.
Jag är fullt medveten om att jag inte kan få allt men det grundläggande måste stämma. Jag vill t ex att han har barn, men de ska vara utflugna, så vi kan ägna oss åt varann. Jag vill att han styr sin tid så vi kan spontanresa. Vår ekonomi bör ligga på liknande nivå så ingen behöver dra ett tyngre lass. Vidare så måste jag tycka att han har något tilltalande i sin person eller framtoning som får mig att vissla inombords.
Jag trivs utmärkt i mitt eget sällskap så jag måste inte ha en man till varje pris men älskar vi-känslan. Han och jag mot världen. Gillar han att laga mat är det ett plus då jag helst tar disken. Jag är icke-feminist och gillar uppvaktning ute på krogen men bjuder gärna igen på annat vis. Jag ger mycket av mig själv och vill gärna att min man gör det också. Helst ser jag att han tar första kontakten men gör han inte det tycker jag det är värt att skicka iväg ett meddelande. Traditionella manliga och kvinnliga roller är oerhört viktigt för dynamiken i ett förhållande.
Dessvärre tror jag att vi, både män och kvinnor, blir lite förvirrade av detta "nya" sätt att mötas för i nätsvängen har vi inte möjlighet att koppla på alla våra sinnen som vi gör IRL. Det är lätt att ta det personligt och bli kränkt av att inget svar kommer. Men om man, istället, försöker se nätdejting som ett ögonkast på stan, där man ibland får gensvar och ibland inte, tror jag det blir lättare. Dessutom, hur ofta stoppar du, som man, en tjej, dagtid, på stan och ber om en dejt, oavsett hur attraherad du blir? För mig är nätet ett sätt att "gå förbi" många män tills han med DET dyker upp.
Jag söker inte uppmärksamhet på HP, jag väntar på mitt livs sista man. Dessutom tackar jag alltid för ev komplimang. Har jag en pågående, bra dialog talar jag om det för andra som skriver, så slipper de undra. Samma hyfs på nätet som i verkliga livet faller sig naturligt för mig.
Funkar internet för dig? Det funkar inte för mig. Jag menar, presentationen är, antar jag, lika för alla (resor och skit, ingen bryr sig). Snygga ansikten lockar liksom ingenting, det är bara platt. Ingenting slår verkligheten. Få saker slår en vacker brunett-milf som bara börjar prata med en på tåget (och mig har det hänt en gång. Djäkla kvinna alltså för jag blev smånervös och smickrad samtidigt. Det var en väldigt trevlig stund det där. Får lägga till att jag i samma veva på jobbet hade med värsta Bond-bruden att göra. Lång och slank och glad. Det måste ha varit Gud som till min fördel en stund ingrep i mitt liv).
__________________
Senast redigerad av MagnusBengtsen 2018-12-13 kl. 09:13.
Senast redigerad av MagnusBengtsen 2018-12-13 kl. 09:13.