Varför finns du?

Alltså vilken uppgift har du i livet? Jag besvarar frågan först.

Jag finns därför att jag ska förstå att jag skall vara med min älskade för alltid.

Uppgiften är att lära att äta av livets dignande frukter och att lära andra vad integritet är.
Jag lär också andra människor att det är bra att vara annorlunda.

För att höra folks ord samt sprida Guds.

För att rädda mänskligheten. För att vara den enda och den sanna av Guds budbärare, Eller kanske man bara är till för att man var snabbast som spermie.

Jag existerar av en ren slump, kommer göra det bästa av tiden jag har på jorden innan jag återgår till min eviga sömn.

Jag finns för att sprida kunskap om verkligheten för att få folk att sluta sprida sagor som hen här gör:

Gud vill att vi alla finns. Vi är del av skapelsen.

Gud har en plan för var och en av oss människor men inte bara det utan också för djur och livlösa ting.

Gud ger oss möjlighet att uppfylla hens plan genom hens nåd. Vi har den fria viljan att ta emot gåvan eller ej.

Vi existerar alltså i en kamp för att uppfylla Guds vilja på jorden.

Existence precedes essence. "Varför finns du?" och "vad är din uppgift i livet" har olika svar. Varför jag finns har mest tråkiga svar, mina föräldrar hade sex, etc.. Min uppgift i livet kommer inte från min existens (även om min existens är nödvändig för att jag ska ha en uppgift i livet).

Min uppgift i livet är ganska bred. Ska man sammanfatta det till en uppgift blir det något vagt, typ engagera mig i min mänsklighet.

Dito. Vackert formulerat

Va!? längtar de efter evig sömn? Den är nog överskattad!
Det vackra är vad man gör det till och tror man att evigt utsläckande är vackert så kommer man heller ingen annanstans!

Redan i antiken sa filosofer och skalder att det bästa är att aldrig någonsin ha blivit född. Den mest berömde pessimisten av alla skrev bland annat detta: Schopenhauer - On the Vanity of Existence

Kan man tyska bör man läsa den i original.

Ingen undgår födelse.

Varför?
För att du finns för evigt. Och det finns bara en du. Och det är medvetande, allt och alla är det. Du är allt, du är egentligen medvetande, inte en människa.

Har du någonsin upplevt icke existens? Nej, då så. Varför tror du på icke existens/döden då?

För att du ser andra dö?
Stort misstag.
Första person perspektiv är det enda som du har, så varför tro på något som inte finns?
Döden finns inte, det är en fantasi som ditt sinne har skapat.
Det är möjligtvis önsketänkande. För det är rätt jobbigt med evigt liv, jobbigt att veta att man kommer plågas i evighet i andra liv.
Kul att du har skapat dig själv en mening. Kul att du har hittat ett spel som passar dig. Men i verklighetens sanning finns ingen mening.

Schopenhauer is my nigga.

https://www.youtube.com/watch?v=SLDQVLuBbiw