Varför gråter man åt en viss scen i AlphaGo?

AlphaGo är en (mycket bra) film från förra året.

Från Wikipedia: Alphago, av utvecklarna skrivet AlphaGo, är ett datorprogram som utvecklats av Deepmind som spelar brädspelet Go. I oktober 2015 blev det det första datorprogrammet att slå en professionell Go-spelare, utan handikapp på en fullstor 19 × 19 bräda.[1][2][3][4][5]

Go anses vara mycket svårare för datorer att vinna än andra spel som schack, på grund av att spelets mycket större förgreningsfaktor gör det svårt att använda traditionella AI (artificiell intelligens) metoder såsom brute force sökning.[6][7]

Alphago utmanade den sydkoreanske professionelle Go-spelaren Lee Se-dol, som är rankad 9 dan, i mars 2016 och vann med 4-1.[8]

Spoiler kanske.. :

Minns inte om det var när människan vann (den enda) matchen eller om det var pga ett drag som helt ställde datorn (dessa två händelser kanske var i samma match).. Men i alla fall, en av de intervjuade och även jag blev rörd. Rörd på riktigt. Människan slog maskinen. Vi var inte helt utmanövreradd, ännu.

Varför blev man så rörd av denna scen?

https://imdb.com/title/tt6700846/?ref=m_nv_sr_1

https://youtu.be/I3qQBNyDD7Q
@ 1 t 11 min 55 sek ca

Jag tror att du blev rörd för att du upplevde en djup förbindelse med din egen – och allas vår – mänsklighet. Du såg hur en människa, mot alla odds och i en symbolisk kamp mot en hård och kall tillvaro; mot en hänsynslös, beräknande maskin; mot ett övermäktigt universum, ändå valde att kämpa för sin mänsklighet. Jag tror att det kallas kärlek. Jag tror att du är en människa som kan uppskatta poesi, konst och tanke; eller med andra ord, som har en känslighet som tillåter intellektuellt inflytande över själslivet. Du är en sökare efter någonting ädelt och heligt. Du söker finna någonting genuint fint här i världen och att hålla fast vid det, att hylla det och att prisa det – att säga: Se, jag kan älska! Mot alla odds, så kan jag älska!