Tvångsvårdad, hur och när kan jag tänkas komma ut?

Det verkar vara en bra avdelning och personal, men jag vill verkligen inte vara här, vad ska jag ens göra om dagarna? På vilket sätt ska jag på bättre av detta? Får bara panik och ångest av att vara inlåst. Verkar som psykiatern sagt att jag inte får gå ut, för jag får inte ens följa med på promenad sen, vilket verkar vara dagens happening..

Ok jag fattar att dom tog in mig från början. Jag hade bestämt mig för att ta livet av mig, allt var planerat och jag var på väg, så var väl inte så glad på dom som försökte hindra mig.. Till sist satt jag där i en polisbil på väg till akutpsyk.

Men nu undrar jag hur snabbt man kan tänkas bli utskriven? Något spec man kan säga/göra för att underlätta?

Du, varför inte passa på att ta del av den vård som nu kostas på dig. Det är hur många som helst som tar livet av sig, fyra per dag, som hade kunnat räddats och få hjälp att orka leva om de fått samma chans som du har nu. Ta vara på den. Ha inte så bråttom att ta dig hem och tillbaka till total meningslöshet igen.

Det är faktiskt så att de kan hjälpa dig där. Kommunicera med personalen och din läkare. Prata med dem om hur du känner det. Du kommer snart att få gå ut i sällskap med personal. De måste kunna bedöma att samarbetar, annars sker allt på tvång. Men tvånget omprövas regelbundet medan du är inlagd.

Försök ge dig själv en chans.
Sätt av en vecka först och ge dem möjlighet att hjälpa dig.
En vecka har du väl råd med?

Jag vet inte hur det här med tvångsvård fungerar men på riktigt kan du inte försöka se det här som egentid att arbeta med de tankar som fått dig att planera självmord? Ypperligt tillfälle om du har bra personal / psykologer runt omkring dig att arbeta med det som får dig att må så dåligt tänker jag.

Förstår att det kanske inte är kul men du lär få ökade friheter ju bättre du blir.

Hur ser stödet ut där om jag får fråga, får du tillräckligt med tid med psykologer etc tycker du? Vet att sjukvården generellt går på knäna.

Vad är anledningen till du är har LPT främst, vad står det i dina papper? Du anser du bör vara där men att det är tråkigt eller du tycker det felaktigt beslut?

Jag vet inte exakt hur det går till, men när jag kom till akuten så var jag väl inte så villig att vara där och var (tyvärr) väldigt tydlig med att jag ville dö och att det var planerat etc. Så pga av fara för mitt eget liv antar jag?

Men borde väl inte vara så svårt att få komma ut om några dagar om jag säger att jag har ångrat mig och att jag mår bättre?

Fan vill inte sitta här flera veckor. Plus att mina medpatienter verkar väldigt muntra, det tjoas och tjimmas som om det är en fritidsgård jag är inlagd på. Kul att dom har kul, men jag känner mig som ett sucidialt miffo som sitter och gråter över frukosten

sköt dig bara och be inte om några mediciner, läs böcker, njut av maten och förvänta dig allt från en vecka till två månader

Ta dina mediciner och uppvisa en radikal stämnings- personlighetsförändring. Läs lite böcker, le mot omgivningen och låtsas ha fått ett intresse för något utanför dig själv.
Klarar du inte detta bör du tyvärr stanna kvar.

Tack för svar, men alltså jag vet inte om jag kommer att må bättre av att vara här. Skönare att vara hemma. Händer inte så mycket ändå, finns inga läkare eller psykolog nu på helgen. Men visst det kanske är upp till mig att socialisera med personal och så för att må bättre..kan ha lite svårt för sådant bara..

Just på helgen finns det inga psykologer och bara jourläkare, men annars finns det tillgång. Dock kan man få stödprata med någon av ssk/skötarna som finns. Och det kan ju såklart vara minst lika.

Upplever det inte som att dom går på knäna just här, gott om personal. Och trevlig sådan också. Fått mer empati och förståelse på en dag än under hela min tid på öppenvårdsmottagning.

Okej, tycker inte du ska vara för snabb med att åka hem, stanna och se vad de kan göra för dig. Förstår att det inte är kul men bestämmer du dig bara för att jobba med dina tankar har du nog bra möjligheter just där. Tycker det vore synd om du åker hem utan något nytt att ta med dig när du mår krassligt.

Försök se det ur den positiva synvinkeln att dina medpatienter verkar glada och muntra istället för att se skillnaden mellan dig och dom. Kanske de kan få dig att få humöret uppåt också.

Tvångsvård är väldigt godtyckligt. Om de får in många nya patienter kan de skriva ut dig bara av platsbrist, även om de naturligtvis inte säger det rent ut.

Anledningen till att de har kul är kanske för att de är fullproppade med benzo? Om de vore så glad varför är de där. Var det din första gång du uppvisade dig sucidal så släpper de nog ut dig efter samtal med läkaren annars så kanske du behöver vara där lite längre men kom ihåg de inte vill jävlas med dig, vill de ha kvar dig ett tag är det för din egen skull. Får man fråga vad som gör att du vill/ville dö? Var du påverkad av alkohol eller droger när du sa det?