Varför lägger inte kollegorna till mig på sociala medier?

Det kan helt enkelt bero på att dina kollegor inte lägger lika mycket energi på facebook för att lägga till alla kollegor.
Har du ett svårt namn kan det dessutom vara svårare att hitta dig om man har svårt för bokstaveringen.

Tycker att du överanalyserar situationen och gör den större än vad den egentligen är.

Låter som att du lever ett tufft liv med många dilemman på agendan

Var kommer du ifrån?

Uppenbarligen vill du vara vän med dom mer än de vill vara vän med dig. Men du vägrar be av prestigeskäl?
Skamkultur eller sjuk i huvudet. Jag upprepar: var kommer du ifrån?

Så dom sa till dig ungefär "Vi finns på facebook om du vill hålla kontakten medans du är på semester" fast lite annorlunda formulerat? Snacka om att göra en höna av en fjäder. Vad spelar det för roll vem som skickar vänförfrågan till vem. Hade det varit bättre om dom sagt att dom kan lägga till dig som vän om du vill, det låter fan värre. Hur hade du själv formulerat det. Folk använder Facebook till olika saker och som många skriver i denna tråden så är det inte alla som vill hålla mer kontakt än nödvändigt med sina kollegor.
Nu har du kollegor med en "Om du är en sån så är du välkommen att lägga till oss" attityd ungefär ist för att chansa och skicka dig en vänförfrågan ifrån ingenstans och du tar illa upp av att dom upplyser dig först..
"Jag är bannemig inte den som ska skicka vänförfrågan, vill ni vara min vän så är det ni som ska fråga!"
Ta tag i ditt mindervärdes komplex istället för att lägga dessa fällor för dig själv.

Själv skulle jag inte kunna tänka mig att lägga till kollegor på Facebook eller andra sociala medier utan att åtminstone ha pratat om det först.

Jag är kompis med ett antal av mina arbetskamrater på Facebook med chefen vill inte bli min kompis i alla fall. Jag har skickat förfrågan men han vill inte. I övrigt så har vi en utmärkt relation.
Varför det är så här har jag ingen aning om men hur mycket skall man bry sig om sociala medier egentligen?
Börjar man rätta sitt liv efter Facebook så kan man lika gärna ta självmord eller nått.

Tack!


Jag har ett distinkt namn som nya människor alltid uttalar fel. Skulle det vara hindret till att de inte lägger till mig, trots att de vet hur det stavas nu efter all den här tiden?


Det handlar om att jag vill bli inbjuden till en inre krets utan att fråga om det är ok att jag ansluter.

"Jag finns på facebook om det skulle vara nåt"
"Jag finns på facebook så du vet..."

Typ så men då hade de lika gärna kunnat lägga till mig.

Väldigt trångsynt ändå, men du gör ju som du vill. Du lär ju inte vata jättepopulär.

Jag skulle nog ändå vilja säga att det där är din ”inbjudan” till den inre kretsen. Ville dom inte ha med dig att göra på det sättet skulle dom ju aldrig sägs något, då håller man enbart käften.

Men jag förstår ditt resonemang, jag har en liknande historia. Man kan både ge och ta! Så skicka du dina förfrågningar, du kommer inte ångra dig!

Du anar inte hur intressanta de som går mot strömmen faktiskt är. När jag har en åsikt på jobbet så lyssnar de alltid eftersom jag till skillnad från stimfiskarna faktiskt belyser saker från andra vinklar än alla leksakskarriärister som bara repeterar varandras åsikter som ängsliga papegojor. Hur mår du egentligen, du verkar sakna vänner som vill hänga med dig eftersom du är så desperat.

Det är ju vad du tror, folk är falskare än man tror.

Jag mår bra, tackar som frågar! Är inte desperat (har inte heller med saken att göra) bara för att ditt synsätt är väldigt märkligt.

Mitt synsätt är inte ett dugg märkligt. Jag känner många som resonerar precis som jag, du får nog höja blicken över vattenytan.