Vilken begåvningsnivå är jag på när jag inte klarar av Matte 3C och Kemi 1? [/Mod.]

Tror inte det är tiden som är den fällande faktorn i detta fall utan att man inte förstår det man läser. Kan som sagt sitta flera timmar och i princip inte komma någonvart. Är som en 5-åring som ska lära sig alfabetet typ: ABCD oh shit vad kom efter D nu igen? Tjuvkikar, E och sen F. Testar igen. ABCDE oh shit vad var det nu igen? F, just det. Typ på samma nivå för mig nu gällande Matte 3C: läser - fattar - gör en övning och löser den - gör en till misslyckas. Gör jag dem båda dagen efter igen t.ex. misslyckas jag på båda två om jag inte tjuvkikar igen på lösningen. Och så fortsätter det typ, även om man förstår så är det ingenting som fastnar eller någonting som är speciellt lätt att lösa om det är en helt ny uppgift som kanske är lite invecklad.

Typ från boken: "Kevin arbetar med radioaktiva preparat på ett laboratorium. En radioaktiv isotop som han arbetar med avtar exponentiellt f(t)=72,5*0,867^t där t är antal år efter 2010 och f (t) är mängden i mg. A, Tolka talen 72,5 och 0,867 i formeln. B, Beräkna och tolka f(10). C, När återstår 5,00 mg av den radioaktiva isotopen? Till det står det nedan lösningarna på uppgiften skrivet nedan (pallar inte skriva ner dem här), men då "förstår" jag när jag följer det som står. Sen gör man en uppgift på delmomentet som är "likadan" fast annorlunda och då fattar jag inte igen liksom.
T.ex.
"Halten av en luftförorening y gram per m^3 i ett rum avtar med tiden t timmar enligt funktionen y=40*0,92^t. Med hur många procent minskar halten per dygn?"
Superlätt ju! Bara att räkna på samma vis som i exemplet med Kevin, men då det är en ny uppgift, annorlunda formulerad och ny data fattar jag inte plötsligt igen.

I gymnasiet gjorde jag kanske alla A-uppgifter (inte a som i efter talet i boken utan A som nivå finns A-C) under lektionerna samt fick en genomgång på introt i delmomentet demonstrerat av läraren på tavlan. Saken är den dock att han verkligen 100 % copy+pastade exemplen från boken, t.ex. det jag skrev ovan skrev han av på tavlan och sedan skrev han ner lösningarna och "förklarade" ordagrannt från boken. Sen fanns lite tid över till att göra egna uppgifter. Satt ibland efter skolan och pluggade men inte jätteofta då jag hade andra ämnen också att göra. Nu när jag läst på Komvux läste jag flera timmar (typ 4-5 liksom) varje dag de första 3 veckorna i princip men sen när jag kom fram till Diagnos 1 kunde jag knappt en enda uppgift. WTF liksom?! Har därefter typ gett upp och intalar mig själv att högskolan inte är för mig. Kanske kan jag jobba som diskare om jag har tur och röka weed livet ut, det är typ där jag hör hemma liksom..

Alla är inte "skapta i samma form", och det är väl rätt bra tur det, så vi kan komplettera varandra!
-Välj en annan inriktning i dina studier än naturvetenskaplig/teknisk är mitt tips. (Du är inte korkad, eftersom du inser ett problem som du känner/behöver fixas till.)

Han skrev inte att svaret är "x^2", han skrev "x+2 = x^2" vilket är något helt annat.

Uppgifterna 8 och 17 är ju applicering av logaritmlagarna och sen mycket enkel räkning, typ 2*6.

Uppgift 15 är inte svår, men man behöver papper och penna, sen går man metodiskt tillväga. Svårigheten ligger i att inte göra något slarvfel.

Inga konstigheter att du får kämpa med matten. Du har varit från det några år. De flesta svenska skulle inte vara i närheten av att klara uppgifterna du postade. Du är normal, men ska nog inte försöka att läsa en civilingenjörsutbildning.

Ja! Kommer ju inte välja civilingenjör eller teknisk fysik liksom! MEN saken är den att jag har endast Matte 3C och Kemi 1 att välja mellan att läsa på Komvux för att få gymnasieexamen då de kurserna ingick i mitt program. Läget är som så att jag har för lite poäng (100 poäng, och Matte 3C och Kemi 1 är båda på 100 poäng så behöver bara läsa en av dem) för att få examen = ingen högskolebehörighet ALLS. Hade gärna läst Religionkunskap 2 eller nåt hellre för att komplettera men funkar dessvärre inte, då det inte ingick i mitt program.

Funderar eventuellt på att läsa folkhögskola så man kan få faktisk hjälp till skillnad från nu när den bara finns på Flex att läsa. Då kan man kanske läsa Matte 1C först lite "snabbt" för att få förkunskaper, samt att jag ändå troligen kommer behöva "mjukstarta" innan högskolan eftersom jag är stel som ett kylskåp i nuläget vad gäller allt som har med högskolestudier att göra. Hade även varit kul att få träffa lite människor i liknande situation. Känner mig rätt ensam av att sitt och läsa hemma.

Testa att göra något annat än att plugga, alla behöver en paus/betänketid ibland. Kanske jobba ett tag, eller "resa runt på tågluff". Tror det ordnar sig, men som sagt: Testa något annat ett tag, så du känner dig "sugen" på studier igen, och det tror jag att du gör. "Miljöombyte" kallas det för ibland.

Ja hade varit grymt! Men är "hela" 23 redan och känner att om jag skjuter på det mycket mer kommer hela studietiden förstöras eftersom man är en vuxen tillsammans med folk som är 19-22. Men kan tänka mig att det gör en starkare och större som karaktär av att resa ensam, är seriöst nästan för "dålig/ovan" för att klara det atm haha. Nä, men det går väl säkert om man bara gör det, men har aldrig i mitt liv varit på någonting annat än familjesemestrar och enda ställena jag besökt på egen hand är Stockholm och Köpenhamn (Chris haha! ). Katastrof. Jag vet.

Oroa dig inte, jag var 25 när jag gick på universitetet, hade jobbat några år efter studentexamen.
-20åriga tjejerna som gick i min kurs på universitetet "såg upp till mig", hehe..

Ju äldre du blir, desto mer inser du att den oro (jo, den är okej, oron har "alla") du har bara var "trams". Just nu känns det inte som "trams", men egentligen är det bara "trams".. (Sorry, vill inte trampa någon på tårna, men i viss ålder "målar man fan på väggen", jag var nog likadan på den tiden som TS är kanske idag).

Om du saknar motivation så blir det genast svårare.

Det du kan begrunda är att matematik i grunden handlar om logik och rationalitet. Genom att öva mycket på det blir man "smartare" i största allmänhet. Det kan du ha stor nytta av i såväl arbetslivet som privatlivet.

Av det du skriver ser det ut som:

a) du har en viss förmåga till utantill-inlärning.
Det hjälper dock inte mycket när det gäller matematik i synnerhet och en del Fy/Ke. Där krävs i stället logik och rationella resonemang. Svaren räknas oftast fram.

b) du inte lär dig regler och principer.
Matematik handlar om tillämpning av sådana. Reglerna och principerna är logiska konsekvenser av definitioner i grunden. Men det träffar man inte på i den matematik du håller på med.
Får du t ex problem med logaritmer så har du helt enkelt inte lärt dig reglerna kring dessa så pass väl att du kan tillämpa dom.
Det som testas i uppgifter och prov är ifall du lärt dig dessa så att du kan tillämpa de generellt.

c) du har en preferens för att göra emotionellt baserade ställningstagande.
Folk som gör sådant har extremt svårt för matematik (och logik och rationalitet i största allmänhet). Det går för sådan att lära sig gå på logik och fakta, men det är en extra effort.

Man får intrycket av att du inte lär dig något av den lilla teorin som finns i matematik. Utan sedan sitter och gissar/chansar på uppgifterna.

-------------
För att ge ett något överdrivet exempel så är det som du skulle lära dig hur man kör i vissa specifika korsningar. Men du lär dig inte trafikreglerna. Så när du exponeras för en ny korsning eller trafiksituation är du lost. Du har inte lärt dig reglerna och inte att tillämpa dom på ett korrekt sätt.

Hello, vad var orsaken till att du fick så låga betyg för? Pluggande du 2 timmar om dagen? Hur pluggade du? Var du motiverad att plugga? Hade du någon stark anledning att plugga? Ett framtida mål, yrke, karriär, liv?

Det är inte säkert att ditt logiska sinne är dåligt, utan hur du pluggar, eller hur hårt du pluggar beroende på motivation.
Dessutom kanske det traditionella sättet i skolans undervisning inte är rätt typ av inlärningsmetod för dig.

Dock kan det ju vara så att din hjärnas logiska kapacitet kanske inte är på topp. Jag tror att personer måste hitta yrken som de har stor fallenhet för. Då blir det enkelt att utföra sina arbetsuppgifter och lätt att uppskatta sitt arbete eftersom alla tycker att det är kul när det går bra, och att varje arbetsdag inte är en ständig uppförsbacke.
Mitt tips till dig är att hitta en utbildning där du kan skina med andra styrkor som du har.

Du kan nog få ett hyfsat jobb ändå, har du klarat gymnasiet så är det gränsen vad många arbetsgivare kräver.

Kanske du har drabbats av stress eller depression?
Jag har själv gått från att vara överintelligent till att blivit riktigt korkad så du är inte ensam.
Sen är det viktigt att få i sig alla vitaminer få lite motion och tillräckligt med sömn.
Klarar du inte diagnosen efter gjort alla tal så är det inte bra.

Det kan vara så att just den boken du har inte förklarar på ett sätt som passar din hjärna.
Många böcker, speciellt bonnier är riktigt dåliga, de försöker modernisera dem men blir bara skräp.

Jag rekommenderar dig att du går till biblioteket och lånar några böcker som heter komvux matematik och verkligen läser alla exempel noggrant.

Du är dålig på att uttrycka dig i text på svenska (svordomar imponerar ingen förutom Sveriges Radio... och kanske halva svenska befolkningen. Ok, jag ger mig. Svär på. Jag imponeras inte i alla fall.) och du skriver att du inte klarar av matematik 3C och Kemi 1. Såvida du inte lider av dyslexi/dyskalkyli så ska du få ett uppriktigt svar här: du befinner dig på en låg begåvningsnivå och nej du klarar antagligen inte en ingenjörsutbildning eller någon akademisk utbildning. Med detta sagt är du dock inte naturligt obegåvad (har svårt att tro på att man kan vara det, såvida man inte lider av ovannämnd sjukdom eller dylikt).

Mitt tips till dig, om du vill skaffa dig en vettig utbildning, stäng av ditt twitter, facebook, smartphone och allt annat onödigt som upptar din tid börja läs böcker. Läs sedan kurserna du blivit underkänd i på nytt och komplettera med andra kurser som du behöver för önskad utbildning. Studieteknik är viktigt men detta är någonting som kommer av sig självt, precis som allt annat är det något man måste bemästra.

Vill inte verka taskig men att du kallar uppgifterna du tog upp för svåra är rätt komiskt, för att inte tala om att du tvivlar på att folk kan lösa dem utan att använda sig av wolfram. Jag sneglade bara lite på dem men löste dem första direkt i huvudet då jag faktiskt har lärt mig och kommer ihåg den mesta matematiken från gymnasiet. Faktumet att wolfram kan lösa dem åt dig visar ju på att dem egentligen är rätt simpla.

Du kanske ska ta och kolla upp den typen av uppgifter du kan stöta på i flervariabelsanalys eller i en kurs om differentialekvationer på högskolenivå (som ändå bara klassas som grundnivå i högskolevärlden). Där stöter du på uppgifter som wolfram inte kan hjälpa dig med.

Min upplevelse var att matte 1-3 hade samma relativa svårighetsgrad medan 4 och 5 trappade upp svårighetsgraden något även om det inte går att jämföra med högskolematematiken.