Citat:
Klassiker!
Ett rent hypotetiskt exempel nedan:
En man och hans två vänner från en av de södra förorterna blir avvisade ifrån ett område där de inte kunnat bete sig som sig bör, det faller inte herrarna i smaken.
Den tuffaste av dem, han med Svarta Änkan så fräsigt tatuerat på halsen, brusar upp och börjar brösta upp sig, samtidigt som han förklarar att det kommer gå jävligt dåligt om de inte får stanna.
Efter tre uppmaningar att lämna, och därefter en förklaring att hjälp ut i form av en avlägsning skulle ske om detta inte gjordes blev den gode herren stursk och började ge "Onda ögat" och förklara vad de tre skulle göra om detta skedde.
De två uniformerade männen ledsnade då på salta killen och tog tag i varsin arm på honom för att snällt eskortera honom.
Sekunden detta hände försvann hans två vänner som kas-pengarna för en Farsta-morsa på en bidragsfredag och han var ensam kvar.
Men vi ska inte tro att den gode herren insåg att det kanske var dags att dämpa sig ett par grader, tvärt om, han började sprattla, streta och skrika vad han hade för avsikt att göra med männen och även deras mammor.
För att slippa spott och slem så byts det tidigare så bekväma handledgreppet mot det betydligt obekvämare ledgreppet med armar och händer på ryggen.
Detta var inte något svärmorsdrömmen alls var så imponerad av utan det fortsatte öka på sitt frustande angående erbjudandet av ofrivilliga sexuella tjänster mot både de inblandade och de flesta de kände.
När de slutligen kommer till lämplig förvaringsplats och herrn läggs ned på marken, beläggs med handfängsel och transport eterfrågas via radio så kommer de STORA tårarna som på beställning.
"Vad ska min mamma tycka!?!" etc etc.
Kontentan: Hur salt och ball man än är, hur häftiga leddjur du än har tatuerat på halsen, så brukar tårarna infinna sig när insikten "slår en i ansiktet"..
