Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2018-05-21, 06:34
  #1
Medlem
När man beräknar frigjord energi, ska man räkna bort massan för atomernas elektroner? Det står inget om det i läroboken, men de verkar göra det i en del exempel, andra inte. Vad gäller?
Citera
2018-05-21, 07:36
  #2
Medlem
Igni-ferroques avatar
Litet svårt att svara på, men kanske går dina exempel att relatera till :
https://en.wikipedia.org/wiki/Beta_decay

Kolla in skillnaderna i beräkning av q-värdet. Om det är något annat det gäller kan du kanske ge ett exempel?
Citera
2018-05-21, 08:32
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Gronis
När man beräknar frigjord energi, ska man räkna bort massan för atomernas elektroner? Det står inget om det i läroboken, men de verkar göra det i en del exempel, andra inte. Vad gäller?

Kan själv inte så mycket om avancerad fysik, men är inte Feynman-Bethe-ekvationerna fortfarande klassade som "Top Secret" av USA?
Citera
2018-05-22, 08:49
  #4
Medlem
nerdnerds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Gronis
När man beräknar frigjord energi, ska man räkna bort massan för atomernas elektroner? Det står inget om det i läroboken, men de verkar göra det i en del exempel, andra inte. Vad gäller?

Tänk igenom noga vilka partiklar du har före och efter reaktionen, så löser det sig nog.

Ta t ex en DT-fusion till He4 + n. Väteisotoperna D och T kan bilda neutrala atomer med en elektron vardera, och en heliumatom har ju två. Alltså är det ett oförändrat antal atomära elektroner, och alltså bidrar inte dessa till massdifferensen. Dvs du kan lugnt använda kemisternas atommassor (som inkluderar elektroner).

I beta-sönderfall kommer det dock ut en NY elektron (eller positron) från atomkärnan, och DÅ måste ju den massan tas med. I det fallet blir det även en neutrino..
Citera
2018-05-25, 17:58
  #5
Medlem
Tack alla. Tror jag klarade kursprovet. Dock så kom det ingen fråga om detta, men det är ju viktigt att veta ändå.
Citera
2018-05-26, 03:31
  #6
Medlem
fermions avatar
Citat:
Ursprungligen postat av nerdnerd
Tänk igenom noga vilka partiklar du har före och efter reaktionen, så löser det sig nog.

Ta t ex en DT-fusion till He4 + n. Väteisotoperna D och T kan bilda neutrala atomer med en elektron vardera, och en heliumatom har ju två. Alltså är det ett oförändrat antal atomära elektroner, och alltså bidrar inte dessa till massdifferensen. Dvs du kan lugnt använda kemisternas atommassor (som inkluderar elektroner).

I beta-sönderfall kommer det dock ut en NY elektron (eller positron) från atomkärnan, och DÅ måste ju den massan tas med. I det fallet blir det även en neutrino..
Man använder fysikernas nuklidmassor, som inkluderar elektroner och som du skriver så finns det ju lika många elektroner före och efter vid fusion - men även vid beta(-) sönderfall, elektroninfångning och alfa-sönderfall,
Dock inte vid beta(+) sönderfall, då det skapats ett elektron-positron par vars massa kan och oftast kommer att återfås som 1,022 MeV Gammastrålning någonstans
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback