Är SD och Åkesson populister?

Valår, spännande. Många partier slåss för sin överlevnad.
Jag är lite nyfiken på SD och hur de har lyckats erövra ca 15-18% av rösterna.
Det är alltid lätt att kritisera samt måla upp bilder som är lättköpta. Kan man säga att SD är populister?
Kanske man behöver definiera populism, som jag betraktar det är det enkla och lättköpta svar på komplexa frågor. Finns säkert fler dimensioner i detta såklart. Vet också att en del röstar på SD bara för att vara emot det så kallade etablissemanget.
Så, vad säger ni, är SD populister? Skulle Sverige må bra av en person som Åkesson som statsminister?

Populism är att ha folkliga åsikter som ledstjärna. Det ligger i sakens natur att en åsikt som delas av många människor kan vara okomplicerad, ibland ytlig.

De okomplicerade svaren däremot, de brukar komma från människor som drivs starkt av olika ideologiska övertygelser. Ofta sker tesdrivningen genom att man menar att det kommer att bli på ett visst sätt, bara för att man vill det väldigt starkt. Detta brukar populister motsätta sig och efterlysa mer "verklighet" istället.

Därmed inte sagt att SD skulle sakna inslag av förenklat tänkande.

Tittar man tillbaka, så är väl SD/Åkesson de enda som hållit fast vid sin linje - övriga byter ju åsikter i takt med att opinionen svänger

[quote=pillenotten|64077798]Tittar man tillbaka, så är väl SD/Åkesson de enda som hållit fast vid sin linje - övriga byter ju åsikter i samma takt som opinionssvängningarna.

Håller delvis med, även om jag inte röstar på V så tycker jag ändå att Sjöstedt är den politiker vi har just nu med mest trovärdighet. Trots att han likt Åkesson är lite mobbad och anses naiv/fel av övriga

Att vara populist är enligt Wikipedia att lyssna till folket, att låta folket få inflytande och makt. Mot en priviligerad elit.

Är det verkligen fel att låta folket bestämma? Ändå råder det konsensus i både etablissemanget, Sjuklövern och media att populism är något fult, odemokratiskt och oönskvärt. Bisarrt är vad jag kallar det. I min värld är folkomröstningar något av det mest demokratiska som finns. Representativ demokrati är blott halv-demokrati.

Det ligger i politikens natur att vara populistisk då den som lyckas bäst får flest röster...

Ja precis. De är populister om några. Men egentligen så är alla politiker populister. Det är politik!!

Man kan säga att ALLA partier är populister.
Alla partier kommer med förslag enbart för att vinna fler väljare.

Nej, snarare är partier som Moderaterna, Socialdemokraterna, Centern och FI populister. Moderaterna som vänder kappan efter vinden och opinionen är absolut populister. Ena dagen Reinfeldt och "öppna er hjärtan för massinvanding" och andra dagen är det tvärtom som gäller (fast ändå inte eftersom man t.ex. fortfarande vägrar att på något sätt samarbeta med SD). Pinsamt är bara förnamnet.


Absolut!

Populism = en politik som låter bra.

Inför valet är 7k-partierna "populister". De lovar o lovar o säger det pöbeln vill höra.
Sen blir dessa "löften" glömda o gömda när regeringen har bildats.

Hur skulle det gå om SD fick makten eller åtminstone fick delad makt i en regering?

Ärligt talat så är det ingen som vet eftersom de aldrig har befunnit sig så.

Som jag ser det så kan vi välja mellan att tro på det populistiska valfläsket från 7k vilket närmast aldrig uppfylls eller så kan vi testa det oprövade kortet och se om dessa lever upp till löftena.

För egen del så har 7k bränt sina chanser att få min röst.

Det finns en spridd missuppfattning om att populism är lika med politik som är populär, som går hem i stugorna. Att populistiskt i princip är samma sak som publikfriande.

Det är fel. Populism handlar om att pusha idén om att det finns en elit och ett folk, och ett stort gap mellan dem. Det är inte samma sak. Du kan ju lansera publikfriande förslag och enkla lösningar utan att för den skull samtidigt göra ett stort nummer av idén om eliten vs folket. Och du kan vara populistisk utan att föreslå enkla och/eller populära åtgärder.

Exempel på populism är:

- När arbetarrörelsen gör en stor grej av att det sitter en fet, pengastinn elit och suger ut arbetarklassen.

- När moderater säger att landet styrs av en nepotistisk sosseadel som skor sig själva medan stackars småföretagare långt ner i hierarkin dukar under av skattetrycket.

- När KD talar om när verklighetens folk - enkla rättskaffens svennar med Volvo, husvagn och dansbansmusik på stereon - blir utskrattade av en fisförnäm exklusiv kulturelit på höga hästar.

- “staten å kapitalet, dom sitter i samma båt, men de e inte dom som ror, som ror så svetten lackar...”

DET är populism.

Populism: “Dom där uppe... ni där nere... de hånskrattar, dunkar rygg, konspirerar och skor sig... medan ni där nere som drar det tunga lasset blir överkörda och rövknullade av mångkultur/sosseadel/kulturelit/judar/rika/media/maktelit/whatever”.

INTE populism: “En majoritet vill återinföra dödsstraff så därför gör vi det nu! Folket bestämmer i en demokrati!”

Denna vanliga missuppfattning är något jag stött på väldigt ofta hos folk. Även välutbildade verkar ha dålig koll på begreppets verkliga innebörd.

Jag undrar till vilken utsträckning journalister demagogiskt anspelar på denna begreppsförvirring och på olika sätt försöker smeta ihop SD med kollektiva minnen av diverse billiga jippon NyD höll på med på 90-talet.

Hela idéspöket med att "SD inte erbjuder riktiga lösningar" verkar nästan härstamma från den frenetiskt upprepade påminnelsen att SD är populister, vilket egentligen är två saker som inte alls går att likställa.