Hjälp mig färdigställa dikt till dödssjuk ung släkting

Hej,

Jag vet inte om jag borde posta i egna texter? Där verkar man bara posta, inte ve om hjälp.

Jag hoppas att ni som är duktiga på att skriva dikter kan hjälpa mig att putsa till min dikt. Den är tillägnad en ung släkting som inte har så lång tid kvar. Jag tänkte överlämna den då jag hälsar på på sjukhuset senare i veckan. Det är verkligen svårt att få till det helt perfekt. Det att ni så känsligt samtidigt som jag vill ge henne något personligt, materiella ting är ju helt ointressanta i ett sådant här läge.

Kort om henne...
Hon är i gymnasieåldern. Djurvän, har alltid haft djur omkring sig, älskar djur och natur helt enkelt. Väldigt duktig på piano. Inte jättesocial, väldigt lugn och trivs i sitt eget och djurs sällskap, en tänkare.

Hoppas ni kan hjälpa mig...

Det här har jag:

-----

Din kropp försvagas
Men din själ är starkare än någonsin

Sjukdomen är som avgas
Men i din själ ropar trots det återvinn

Du älskar att spela piano
Du älskar att lyssna piano

Med fingrar som Mozart
Och öron sin en målvakt

Spelar du musik
Och skriver din lyrik

Du är ung men sjuk
Du är ung men gammal

Gammal i kroppen
Men ung i kmoppen

Snart tar du sista pusten
Som löven i busken

Men en dag jag hoppas, att vi kommer ses
Däruppe i himlen, där problem känns som en parantes.

Du fina unga flicka
Du är en riktig klippa

En tår vi fäller
För du, du var snäller

-----

Det känns som att det är något som saknas, jag vill få mer djup i den. Den rimmar helt okej och jag har lyckats få in både piano, natur och hennes klokhet.

Vad tror ni? Vad skulle man kunna förbättra?

Jag är inget proffs, det var var väldigt längesen jag skrev dikter. Så all feedback är välkommen.

Tack på förhand

Tror att du ska köpa en blomma istället. Finns inget i den "dikten" som berör mig. Men jag är nog betydligt äldre än din vän iofs ...

Jag tycker att du skall sätta dig ner och skriva exakt som du känner. Sen säger du till henne att du kanske inte är världsbäst på att skriva dikter men det var så här du kände när du skrev den till henne.

Som tillägg så kan du ju betala in ett års medlemskap i hennes namn till djurens vänner eller nåt som stödjer djur.

Men just dikten tror jag blir med värdefull om det är dina ord istället för att det är andras ord för att det skall låta bra. Gör då också dikten lite kortare. Typ halva det du har skrivit nu.

Bara en tanke.

Du älskar dina djur
Bara de ej sitta i bur

Nu du behöver en dunderkur
Om det ej skall bli din tur

Under jorden är det mörkt & kallt
Men det kan också vara ganska ballt

Gud väntar upp i det blå
Akta så du ej slår i en tå
När du genom pärleporten gå...

Asså halva va väl ok men resten gav en ju dödsångest delux, du skrev ju som att hon redan va borta.. snart tar du sista pusten:/ öhh fyfan nä ge henne inge mer ångest , skriv en rolig historia eller nåt istället .

Tråd har flyttats till Egna texter: noveller och lyrik.

/Mod.

"Du unga vackra mö, som faktiskt kommer dö"

Slut.

PS.

"och när du väl är dö
så hoppas jag att du
då låter mig att titta
på din vackra lilla fitta"

Det var bland det värsta jag läst. Din lilla text blir nog inte speciellt uppskattad. Ge henne en bukett och något kort med en färdigskriven text på istället

Okej.

Du kan absolut inte ge henne den dikten, det säger jag på en gång. Att du önskar skänka henne en dikt är både fint och omtänksamt men du behöver syna din skriftliga produkt och förhoppningsvis även inse att det inte lär kännas bra (för dig) att dikten du gav din släkting på hennes dödsbädd, hade tagit genvägen (senvägen) via främmande människor på ett internetforum.

Skärp dig och sätt på dig rätt glasögon. Glasögon som gör att du inser att det du har skrivit både är naivt formulerat rent stilistiskt men även saknar viktiga och mogna mått av inkänning.

Jag misstänker starkt att du trollar. Jag hukade mig när jag läste din dikt. Jag menar inte att vara elak med min ärlighet, jag önskar påverka dig att bromsa innan du gör något du inte kan stå för inför dig själv.

Besök henne, be henne berätta hur hon mår, be henne beskriva hur hon hanterar det hon går igenom. Var ett par öron om hon känner för att snacka med dig. Försök vara soft.

Har hon själv sagt att hon vill att du har med en dikt som du själv har skrivit? Annars får du söka bland dikter, så kanske du hittar någon som passar för tillfället hon befinner sig i. Annars var med henne ett tag, så att hon känner att hon har en vän på slutet.

Fick hon dikten?