Citat:
Ursprungligen postat av
Poke53281
Man kan ju t.eks tänka sig att nån som har haft ett förhållande tidigare och har ett barn med på "köpet", är mycket trevligare, ställer mindre krav på hur "du" ska vara, och är villig till att gå mycket längre för att partnerskapet ska fungera, eller hur?
Så det är inte så att jag t.eks skulle vilja utesluta mammor, absolut inte - jag kan snällt föreställa mig att dom är riktig empatiska och tålmodiga istället för oerfarna som bara letar efter "drömprinsen".
Jag har fått lite erfarenhet i detta ämne de senaste åren, och jag kan säga att det INTE stämmer. Inte i de fall som jag har upplevt, i alla fall.
I stället så är det precis tvärtom. Kvinnor utan barn anstränger sig mycket mer för sin man, även om man endast ser till den lilla tid och kraft som mammorna har över efter allt som barnen kräver. Mammorna ger absolut noll ”kompensation” för alla krav och begränsningar som deras situation gör att mannen måste leva med. Mammor ger MINDRE än kvinnor utan barn gör, inte mer.
Kvinnor utan barn har som regel inställningen att de värdesätter sin man, och att de anstränger sig för att han skall känna sig nöjd och stanna med dem. Män utan barn har givetvis samma inställning tillbaka. Det är så normala, barnlösa relationer fungerar.
Det är därför som män utan barn ofta blir så olyckliga tillsammans med mammor. Mannen går in i relationen med samma inställning och förväntningar som i fråga om en normal relation. Han värdesätter sin kvinna, och anstränger sig för att hon skall känna sig nöjd och stanna med honom. Men mammor ger INTE det samma tillbaka.
Tvärtom. Deras fokus är endast deras barn (och ofta dem själva). Visst, även mammor gillar romantik, uppskattning och bekräftelse. De söker uppvaktning, gemenskap, närhet, sex och att känna sig sedda av en man. De kan ibland, inledningsvis, ge mer än de kräver tillbaka. Men efter att de har fått barn, så har deras hela fokus skiftat. De kommer ALDRIG mer att kunna känna likadant inför en man, som tidigare. Mannen blir alltid endast ett tillval. De starka känslor som de tidigare kunde känna för en man, ockuperas nu av barnet/barnen. Även om det rör sig om helt olika plan, och helt olika känslor, så har de förlorat förmågan att känna på samma sätt för en man.
Mammorna vet mycket väl hur de flesta barnlösa män ser på dem. De är väl införstådda med att deras situation överlag ses som en nackdel, och att många barnlösa män väljer bort dem för seriösa relationer. Samtidigt så inser det att en barnlös man kan göra mycket mer för dem, än en man med barn. Även män med egna barn väljer ofta en barnlös kvinna, om de kan få en sådan. TROTS det så är mammor inte beredda att göra något extra, jämfört med kvinnor utan barn. Det beror på inställningen som jag beskrev i stycket ovan. Mannen är alltid ett tillval, och utbytbar, eftersom de inte längre kan känna djupt och starkt.
Många av dessa mammor känner sig svikna och sårade av tidigare män. Vissa har blivit lämnade, bedragna eller försummade i tidigare relationer. Andra har själva personlighetsdrag och olika typer av problematik som gör att män inte vill stanna med dem. Som regel har de för länge sedan givit upp hoppet om äkta romantik, drömprins och kärleksäktenskap. Ofta har de träffat sitt livs kärlek för länge sedan, och ingen ny man kan längre ta den platsen. Speciellt om de även har varit gifta tidigare. Även om de inte har det, så har barnen blivit deras livs kärlek, och därför så tänker de intelängre likadant om män.
Mammor är inte hemska och elaka. De gör ofta så gott de kan. Men för en barnlös man, som söker äkta kärlek så som han är van vid från relationer med kvinnor utan barn, så är det som regel en form av självskadebeteende, att investera känslomässigt i en mamma.
Endast om mannen är fullt medveten om att det INTE kommer några som helst fördelar, samtidigt som han är helt kapabel att ta alla nackdelar utan att må dåligt, så är det en bra ide att satsa långsiktigt med en mamma.
Drömmande, fantasier och önsketänkande som i inlägget jag citerade, kommer ofelbart att resultera i djup besvikelse. Åtminstone om vi talar om en normal, svensk mamma.
Jag vill inte smutskasta eller pissa på någons parad, utan endast ge goda råd till mina bröder. Den som verkligen vill satsa på en seriös relation med en mamma, skall naturligtvis göra så. Men jag tror det är bra att ta del av andras erfarenheter först, för att få rätt förväntningar.