Tjena Flashback måste skriva av mig lite.
Efter en tid av depressioner så har jag det senaste året börjat komma tillbaka till verkligheten och velat skaffa i alla fall en flickvän.
För några år sedan intalade jag mig själv att jag skulle leva ensam för resten av livet då jag hade svårt att komma i kontakt med människor.
Men detta ändrade sig då jag tog tag i min situation och började träna, va ute på krogen och skaffa nytt umgänge när jag mådde som bäst gick ner från 101kg till 65kg som jag väger nu...
Det har varit en hel del ons på sista tiden, jag har stadig kk så sex är inge problem men vill ha ett förhållande.
Nu träffade jag en tjej sist när vi va ute, hon va på besök i min stad vi hade sex och allt kändes jätte bra problemet var bara att hon bor 50 mil från mig.
Så nu i helgen packade jag min ryggsäck inför en lång tågresa för att prova på att spendera en helg hos henne utan förväntningar.
Allting gick jätte bra vi hade sex och mös tillsamans men ingen kände det där "klicket" så vi skildes åt för att förmodligen aldrig ses igen (känns som att jag spenderade cirkus 2000kr på sex lol vilket jag hade kunnat fått på hemma plan).
Så nu börjar jag inse igen att det verkligen inte går att skaffa flickvän som tycker om mig för den jag är...
Nu till den egentliga frågan funderar på att ta mitt sparkapital och skaffa en enkelbiljett till Thailand inte för att träffa en tjej utan för att för miljöombyte.
Jag har pengar undanstoppat så jag kan ta dagen som den kommer ett bra tag framöver.
Jag har ingenting som binder mig hemma då jag är inneboende och de få prylar jag har kan jag lätt stoppa in i ett förråd nånstans.
Det jag känner att jag kommer att sakna är mitt nya umgänge samt den trygghet man har byggt upp här i sin egen lilla bubbla.
Vågar man ta chansen att bara dra iväg & lämna allt?
Efter en tid av depressioner så har jag det senaste året börjat komma tillbaka till verkligheten och velat skaffa i alla fall en flickvän.
För några år sedan intalade jag mig själv att jag skulle leva ensam för resten av livet då jag hade svårt att komma i kontakt med människor.
Men detta ändrade sig då jag tog tag i min situation och började träna, va ute på krogen och skaffa nytt umgänge när jag mådde som bäst gick ner från 101kg till 65kg som jag väger nu...
Det har varit en hel del ons på sista tiden, jag har stadig kk så sex är inge problem men vill ha ett förhållande.
Nu träffade jag en tjej sist när vi va ute, hon va på besök i min stad vi hade sex och allt kändes jätte bra problemet var bara att hon bor 50 mil från mig.
Så nu i helgen packade jag min ryggsäck inför en lång tågresa för att prova på att spendera en helg hos henne utan förväntningar.
Allting gick jätte bra vi hade sex och mös tillsamans men ingen kände det där "klicket" så vi skildes åt för att förmodligen aldrig ses igen (känns som att jag spenderade cirkus 2000kr på sex lol vilket jag hade kunnat fått på hemma plan).
Så nu börjar jag inse igen att det verkligen inte går att skaffa flickvän som tycker om mig för den jag är...
Nu till den egentliga frågan funderar på att ta mitt sparkapital och skaffa en enkelbiljett till Thailand inte för att träffa en tjej utan för att för miljöombyte.
Jag har pengar undanstoppat så jag kan ta dagen som den kommer ett bra tag framöver.
Jag har ingenting som binder mig hemma då jag är inneboende och de få prylar jag har kan jag lätt stoppa in i ett förråd nånstans.
Det jag känner att jag kommer att sakna är mitt nya umgänge samt den trygghet man har byggt upp här i sin egen lilla bubbla.
Vågar man ta chansen att bara dra iväg & lämna allt?
