När jämlikhets & jämställdhetsidealen blir omoraliska

Jämställdhet och jämlikhet har sina platser, men de är inte perfekta ideal eftersom de båda har negativa baksidor.

I ett totalt jämlikt och jämställt samhälle så skulle ålder, kön och familjerelation inte spela någon som helst roll.

Jag tänkte att i denna tråd be om exempel på tillfällen och situationer då jämlikhet och jämställdhet har en negativ inverkan på våra sociala relationer.

Några vardagliga exempel:
-En situation där en man (singel) har en kvinnlig chef (singel) i samma ålder och han misslyckas med ett projekt och måste svara för sig inför sin chef.
-En situation där en yngre chef ska avskeda en äldre person.

Några oetiska situationer:
-En chef har sin pojkvän/flickvän som anställd.
-En anställd inleder en relation med sin chef.
-En chef har sin förälder som anställd.

Någon som har fler exempel?

(Motivera gärna också varför det är omoraliskt, oetiskt eller okänsligt.)

Jag har arbetat på en arbetsplats där det emellanåt förekommit mycket fysiskt krävande arbete som ingick i arbetsbeskrivningen). En kollega som med tiden blev mer och mer funktionsnedsatt ville ha kvar sin tjänst men inte utföra de fysiska bitarna av jobbet. I o med att de ingick i arbetsbeskrivningen o att jobbet var tänkt att vara fördelat på fler tjänster blev det extremt tufft att jobba med honom då man själv fick utföra tunga lyft där det egentligen skulle varit två personer o liknande.

Arbetsgivarens ansvar visserligen, men då man var så rädd att diskriminera honom (han borde blivit erbjuden en skrivbordstjänst men det hade inneburit längre sträcka till jobbet ville han inte ha det) lät de saken bero fastän det drabbade oss andra som fick göra vårt jobb+hans utan ersättning för det.