Svenskars ointresse för klassisk bildning (litteratur, filosofi, historia, lingvistik

Jag är inte socialist, men jag måste tacka dig för den där kommentaren. Den fick mig allt att dra på munnen lite.

Jag hoppas du förstår att jag inte har något emot dig personligen, Fri, och att jag till och med sympatiserar med dig i många frågor. Vi kommer nog att ha mycket intressant att diskutera under kommande år.

Glad Midsommar!

Det finns Fler amerikaner än svenskar.

Betydligt fler.
Och då är det väl inte mer än förväntat att det ska finnas fler amerikaner med högre utbildning som har intressantare tankegångar än svenskar.


Men, i största allmänhet så har ändå svenskar betydligt bättre kunskaper om amerikanska förhållanden än vad som gäller för det motsatta.
Och det beror ju på att vi i Sverige är inbitna konsumenter av amerikansk kultur.
Men amerikaner är inte konsumenter av svensk kultur.

Vi svenskar (och övriga Västeuropéer) vet praktiskt taget lika mycket om USA som genomsnittsamerikanen vet.
Medans de inte vet något alls, i stort sett, om det motsatta.


En random jänkare som hade blivit tvångsförflyttad till random Västeuropeisk stad hade upplevt det hela som mycket, mycket förvirrande.
Men inte om det vore det motsatta.
Om en random Västeuropé hade blivit tvångsförflyttad till random amerikansk storstad, så hade den säkerligen känt sig hemma väldigt snart.
Ja, den hade säkert t.o.m. känt igen gator, hus, stadsdelar och även individuella butiker osv.
Allt från film och TV.


Vi är egentligen amerikaner, och borde få full fätt till medborgarskap i USA.
USAs kulturella inflytande har ingen motsvarighet. Den är så mycket starkare än vad ens den inrikes kulturella påverkan är.

Fast nu överdriver du väl i din sista paragraf? Visst, det är sant att USA har ett enormt inflytande för oss här i Västeuropa. Men det är inte samma sak som att vi alla skulle kunna bli amerikanska medborgare.

Man måste nog kunna tala närmast flytande engelska och bo i USA ett bra tag innan medborgarskap kan komma på tal.

Han menar inte så utan att eftersom vi känner USA bättre än de som är medborgare där så borde vi egentligen ha större rätt att bo där.

Faktum är att jag för många år sedan hade kontakt med en kvinna på Long Island. Hon hade åtminstone någon sorts universitetsutbildning. Trots detta visste jag mer än hon om amerikanska vapenlagar. Enligt henne var min skrivna engelska också bättre än den engelska som 90% av alla amerikaner skriver. Till yttermera visso hade hon hört talas om samerna men visste inte om dessa bodde i Sverige eller Schweiz

Precis.
Men bortsett från "bara" det språkliga försprånget vi har, så har vi ju också egentligen precis samma kulturella "utbildning" som amerikanerna har.
Praktiskt taget allt som amerikanerna har lärt sig om sitt land och sin kultur (och tagit till sig, blivit influerade av) det gäller i allra högsta grad precis lika mycket för oss också.

Och det innebär ju att vi egentligen är praktiskt taget samma sorts kulturella varelser.
Vi förstår varandra eftersom vi har samma "uppfostran."

Visst finns det små skillnader, men det finns också skillnader på delstatlig nivå inom USA.
Men oavsett om amerikanen vuxit upp i tex Montanas statsmisstänksamma vildmark, eller bland Baltimores gatuhus, så delar ändå de flesta av dem väldigt många kulturella basbegrepp.

Så även vi svenskar.

Vissa amerikanska regioner är mer lika Europa än andra, naturligtvis.
Som tex bland de äldsta Östamerikanska delstaterna och dess storstäder.
New York, Chicago, Boston, osv har ju till stora delar samma stadsbebyggelse som vi hittar i europeiska städer. Det är något vanligt, något man förväntar sig, att bo i lägenhet där.

Men det gör man inte på många andra ställen i Amerika. Framförallt inte i kulturellt viktiga Kalifornien, särskilt Los Angeles. Visst finns där lägenhetskomplex där med, men huvudsakligen är det väldigt utbredda stadsområden bestående av enfamiljshus. Även inne i de centralare delarna.



---

Ja, självklart har vi icke-amerikaner ingen rätt överhuvudtaget till några rättigheter i USA.
Men rent praktiskt sett så är vi samma mottagare och resultat av den amerikanska "kulturella propagandaapparaten" som amerikanerna själva är.
Och det finns inga motsvarigheter.
Alls.

Inte ens det nu så mäktiga kinesiska ekonomiska undret har haft några effekter på omvärldens uppfattning eller förståelse av dem. För oss hade de lika gärna kunnat leva på månen.
De vet så otroligt mycket mer om USA än vad vi vet om dem.

Världens största städer - som vi inget vet om - växer upp som svampar As We Speak i Kina just nu.
Ändå vet vi inget om dem. Inget om hur man lever där, hur man bor, vad man har för nöjen och intressen.
Hur ser vardagslivet ut i ett vanligt bostadskvarter (höghus tex) i en sådan superstorstad i Kina idag ??

Fast det är ju också så att USA är ett västerländskt land, precis som vi. Därför är det också lättare för oss att förstå oss på deras kultur, medan Kina är mer exotiskt och främmande.

Skulle nog säga att svenskar i likhet med många andra européer har bra koll på de ytliga delarna av amerikansk kultur - språk, musik, tv-serier, högtider, mode etc - vilket får dem att överskatta likheterna. Börjar du diskutera djupare saker än så - som tex religion eller politik - framstår jänkarna rätt kvickt som rymdvarelser.

https://i.pinimg.com/originals/79/6e...89199de6ce.jpg

Handlar tråden om skillnaden amerikaner svenskar, eller om svenskar och deras ointresse för bildning?

Gramsci kom väl ur Institutet för Marxistiska studier. Det som brukar kallas Frankfurtskolan eftersom den låg där.

Man bytte visserligen namn till Institutet för social forskning men man är ju influerad av Marx även om man inte är Marxian.

Edit
Fel av mig Gramsci var en marxistisk filosof. Men samma andas barn fast i Italien

Faktum är att när arbetarna fick det bättre så studerade de på kvällarna efter sitt hårda kroppsarbete. Inte bara för att skaffa sig ett yrke utan också för att skaffa sig en bildning.
Det var så bildningsförbunden som ABF bildades. Nu ger dessa bidrag till drejkurser och muslimska brödraskapet.

Om man lägger samma tid som på tv och datorer på böcker så är det inte svårt att skaffa sig en bildning.

Kan du utveckla det sista?

Många i tråden tycks vara av uppfattningen att Sverige sedan urminnes tider kännetecknats av total avsaknad av traditioner inom "humaniora" och det övriga västerländska bildningsarvet. Det är dock, hävdar jag, ett typiskt uttryck för svensk historielöshet.

Även om jag inte har någon egen erfarenhet av forna tiders svenska kultur och utbildningsväsende, så ger vittnesmålen från de som var med när det begav sig (levande och döda) en bild av Sverige som en "hygglig" kulturnation i Europas utkanter.

Det räcker med att påminna om hur Sven Stolpes disputation direktsändes i riksradio för bara en mansålder sedan...

Den förflackning och amerikanisering som kännetecknar dagens Sverige är, skulle jag hävda, snarare ett resultat av svensk 68-rörelse och Olof Palmes utbildningspolitiska arv. Svante Nordins uppgörelse med svensk humaniora ger en bra bild av hur denna transformering gått till. Även Sven Delblancs spridda kommenterarer om svensk skola och svensk högre utbildning träffar rätt. Se t.ex. vad den sistnämnde har att säga om nivån på undervisningen i svenska läroverk i "Livets ax".