2006-01-28, 05:43
#1
Tjena. Tänkte skriva en snutt om min första tripp på DXM för ett bra tag sen.
Hoppas ni orkar läsa igenom allting. Kan inte förklara allting för det är inget som jag fösöker memorera direkt.
Började med att vi var på en en fest här i byn, och vi drack ganska mycket och drog lite tjack för fösta gången
Efter festen drar vi hem till en polare som vi kan kalla Bonny (
) där var jag och en annan polare inte riktigt nöjda med kvällen med tjack, osv. Men våra andra två polare njöt riktigt.
Jag och den ena polaren delade på en 250mg DXM, kännde inte ett skit efter ett tag, tog vars en halva till. Och nu var vi uppe i 250mb var. Kännde fortfarande ingenting. Och vi tog vars en till (250mg) och var nu uppe i 500 var. Precis samtidigt jag åt den sista började allting kännas konstigt. Började må illa och allting snurrade.
Vi satt o njöt medans allting trappades uppåt. Vi såg sjuka saker, kom in i samba-tåg i takt med musiken. Och helt plötsligt kom en legobit farandes in i mitt öra.
Och jag sa: Vänta, jag fick en legobit i mitt öra.
Och alla skrattade, inklusive jag. Och kompisen jagade guldhjärtan i luften.
Men efter ett tag började allting kännas för mycket.
Sjukt pissnödig som jag var försökte jag gå o pissa, men kunde knappt gå, Men efter ett tag kom jag äntligen till toan. När jag stod och skulle pissa, kom det mängder med strålar och jag visste inte vilken av som som var verkliga. Knäppte gylfen fortfarande pissnödig och tittade mig i speglen, nu känndes det som om jag var utanför kroppen. Började fundera om jag verkligen fanns på riktigt, eller om allt var den dröm. Mådde sjukt dåligt. En av polarna kom o mötte mig i trappan och följde mig ner till rummet där vi satt. Polaren la mig på en madrass och dom satt o prata med mig, ville bara dö, och ringa till min mamma och fråga vad jag skulle göra. Men polarna avrådde mig att göra det.
Låg på madrassen och mådde sjukt illa och allt snurrade, befann mig utanför kroppen och såg det mest sjukaste sakerna i hela mitt liv, som inte ens går att förklara. Ville bara vara normal eller dö.
Befann mig fortfarande utanför kroppen, och mina tjackade vänner låg/satt bredvid mig och var till otroligt god hjälp. Så tacksam har jag aldrig varit innan i hela mitt liv, man kan undra vad som hänt om jag varit själv.
Tiden känndes som en envighet, och jag låg och försökte klura ut hur männskligheten var uppbyggd, och försökte sortera ut drömmarna från verklighet. Dock med svagt resultat.
Efter en evighet=ett par timmar, började jag komma tillbaka till verkligheten. Känndes som jag kom upp ur golvet, och samtidigt var det jag som var hela rummet, var även ovanför rummet och tittade ner på den patetiska människan, med underbara vänner.
Trodde även hela tiden att jag kissat på mig, kännde på myxorna hela tiden för att kontroller, men polarna bekräftade att dom var torra. Och jag mådde fortfarande illa och det känndes som att jag skulle kräka.
Den andra polaren som också tagit DXM mådde underbart, och njöt av trippen.
Och efter hans tripp försökte han sova, och kom tillbaka efter tio minuter och trodde an han sovit jätte länge
Mina vänner låg och lugnade mig hela tiden, pratade om saker som betydde mycket för mig i det verkliga livet.
Mådde fortfarande dåligt, dock inte lika mycket och undrade fortfarande om jag fanns på riktigt, eller hur det låg till.
Efter en timme till, så var jag NÄSTAN tillbaka i det verkliga livet, och jag var otroligt lättad. Har alldrig kännt en sådan lättnad.
Och när jag väl var lugn, så lyckades jag sommna. Polaren låg fortfarande kvar bredvid mig och jag kunde somna i lugnt o ro.
Dagen efter vaknade jag att min före detta flickvänn ringde o väckte mig. Hade bestämmt med henne tidigare att vi skulle besöka våra avlidna pappors gravar.
Väl på kyrkogården, gick vi o snackade. Och jag såg och hörde 25% av allt hon sa.
Tog mig igenom kyrkogården och såg knappt en skit av vad vi var där för att se. Dock hade jag bestämmt detta med henne ett tag innan, och såg verkligen fram emot det, efter det var första gången jag skulle besöka min pappa sen han gick bort.
När vi väl kom hem frågade jag med halv-gråtaden röst om hon ville träffa mig igen för jag mådde inte riktigt bra. Och det ville hon.
Och när jag kom innanför dörren, och satte mig vid köksbordet för att försöka äta lite, så säger min mamma. Va fan har du ätit för piller ? Jag svarade hastigt att jag haft riktigt hemska mardrömmar och inte vågat sova på hela natten.
Sen på kvällen när jag gick o mötte ex-flickvännen gick jag förbi en skogskant och allt såg helt mysko ut och jag hörde röster som försökte få kontakt med mig. Jag gick en bit, och när jag väl träffade ex-flickvännen brast jag nästan ut i gråt. Vi pratade länge om vår relation, och tillslut körde allt i hopa sig och jag gick hem gråtandes. Och efter det träffades vi alldrig mer. Och har fortfarande inte gjort på 10 månader snart. Har inte iheller sen dess besökt min pappa på kyrkogården.
Jaa. Detta var min berättelse om min snetripp. Och jag önskar ingen samma helvete.
Har i efterhand fått reda på att man inte ska omdosera DXM för det kan framkalla psykoser. Kanske beror det även på tjacket och ölen jag tagit före ?
Och kan fortfarande inte förstå hur en sådan SJUK (!!!!!!!) drog kan vara laglig. Fy fan ..
Hoppas ni orkar läsa igenom allting. Kan inte förklara allting för det är inget som jag fösöker memorera direkt.
Började med att vi var på en en fest här i byn, och vi drack ganska mycket och drog lite tjack för fösta gången
Efter festen drar vi hem till en polare som vi kan kalla Bonny (
) där var jag och en annan polare inte riktigt nöjda med kvällen med tjack, osv. Men våra andra två polare njöt riktigt. Jag och den ena polaren delade på en 250mg DXM, kännde inte ett skit efter ett tag, tog vars en halva till. Och nu var vi uppe i 250mb var. Kännde fortfarande ingenting. Och vi tog vars en till (250mg) och var nu uppe i 500 var. Precis samtidigt jag åt den sista började allting kännas konstigt. Började må illa och allting snurrade.
Vi satt o njöt medans allting trappades uppåt. Vi såg sjuka saker, kom in i samba-tåg i takt med musiken. Och helt plötsligt kom en legobit farandes in i mitt öra.
Och jag sa: Vänta, jag fick en legobit i mitt öra.
Och alla skrattade, inklusive jag. Och kompisen jagade guldhjärtan i luften.
Men efter ett tag började allting kännas för mycket.
Sjukt pissnödig som jag var försökte jag gå o pissa, men kunde knappt gå, Men efter ett tag kom jag äntligen till toan. När jag stod och skulle pissa, kom det mängder med strålar och jag visste inte vilken av som som var verkliga. Knäppte gylfen fortfarande pissnödig och tittade mig i speglen, nu känndes det som om jag var utanför kroppen. Började fundera om jag verkligen fanns på riktigt, eller om allt var den dröm. Mådde sjukt dåligt. En av polarna kom o mötte mig i trappan och följde mig ner till rummet där vi satt. Polaren la mig på en madrass och dom satt o prata med mig, ville bara dö, och ringa till min mamma och fråga vad jag skulle göra. Men polarna avrådde mig att göra det.
Låg på madrassen och mådde sjukt illa och allt snurrade, befann mig utanför kroppen och såg det mest sjukaste sakerna i hela mitt liv, som inte ens går att förklara. Ville bara vara normal eller dö.
Befann mig fortfarande utanför kroppen, och mina tjackade vänner låg/satt bredvid mig och var till otroligt god hjälp. Så tacksam har jag aldrig varit innan i hela mitt liv, man kan undra vad som hänt om jag varit själv.
Tiden känndes som en envighet, och jag låg och försökte klura ut hur männskligheten var uppbyggd, och försökte sortera ut drömmarna från verklighet. Dock med svagt resultat.
Efter en evighet=ett par timmar, började jag komma tillbaka till verkligheten. Känndes som jag kom upp ur golvet, och samtidigt var det jag som var hela rummet, var även ovanför rummet och tittade ner på den patetiska människan, med underbara vänner.
Trodde även hela tiden att jag kissat på mig, kännde på myxorna hela tiden för att kontroller, men polarna bekräftade att dom var torra. Och jag mådde fortfarande illa och det känndes som att jag skulle kräka.
Den andra polaren som också tagit DXM mådde underbart, och njöt av trippen.
Och efter hans tripp försökte han sova, och kom tillbaka efter tio minuter och trodde an han sovit jätte länge
Mina vänner låg och lugnade mig hela tiden, pratade om saker som betydde mycket för mig i det verkliga livet.
Mådde fortfarande dåligt, dock inte lika mycket och undrade fortfarande om jag fanns på riktigt, eller hur det låg till.
Efter en timme till, så var jag NÄSTAN tillbaka i det verkliga livet, och jag var otroligt lättad. Har alldrig kännt en sådan lättnad.
Och när jag väl var lugn, så lyckades jag sommna. Polaren låg fortfarande kvar bredvid mig och jag kunde somna i lugnt o ro.
Dagen efter vaknade jag att min före detta flickvänn ringde o väckte mig. Hade bestämmt med henne tidigare att vi skulle besöka våra avlidna pappors gravar.
Väl på kyrkogården, gick vi o snackade. Och jag såg och hörde 25% av allt hon sa.
Tog mig igenom kyrkogården och såg knappt en skit av vad vi var där för att se. Dock hade jag bestämmt detta med henne ett tag innan, och såg verkligen fram emot det, efter det var första gången jag skulle besöka min pappa sen han gick bort.
När vi väl kom hem frågade jag med halv-gråtaden röst om hon ville träffa mig igen för jag mådde inte riktigt bra. Och det ville hon.
Och när jag kom innanför dörren, och satte mig vid köksbordet för att försöka äta lite, så säger min mamma. Va fan har du ätit för piller ? Jag svarade hastigt att jag haft riktigt hemska mardrömmar och inte vågat sova på hela natten.
Sen på kvällen när jag gick o mötte ex-flickvännen gick jag förbi en skogskant och allt såg helt mysko ut och jag hörde röster som försökte få kontakt med mig. Jag gick en bit, och när jag väl träffade ex-flickvännen brast jag nästan ut i gråt. Vi pratade länge om vår relation, och tillslut körde allt i hopa sig och jag gick hem gråtandes. Och efter det träffades vi alldrig mer. Och har fortfarande inte gjort på 10 månader snart. Har inte iheller sen dess besökt min pappa på kyrkogården.
Jaa. Detta var min berättelse om min snetripp. Och jag önskar ingen samma helvete.
Har i efterhand fått reda på att man inte ska omdosera DXM för det kan framkalla psykoser. Kanske beror det även på tjacket och ölen jag tagit före ?
Och kan fortfarande inte förstå hur en sådan SJUK (!!!!!!!) drog kan vara laglig. Fy fan ..
