Alfa Romeo 164 Twin Spark (2.0i)

Jag är lite sugen på en Alfa Romeo 164, som jag tycker är en riktigt snygg liten 80-talsbil, som stilmässigt klarat sig mycket bättre än många samtida bilar. Helst skulle jag förstås vilja ha en 3.0 V6, men de verkar riktigt svåra att hitta i bra skick till rimliga priser. Däremot dyker Twin Spark-motorn (2-litersfyran) upp lite då och då.

Hur pass mycket tråkigare är den än V6an? Finns det någon Alfa-känsla alls, eller är det som vilken framhjulsdriven 80-talsbil som helst?

Den var väl inte så liten? Bygger på samma plattform som Saab 9000 och Fiat Chroma. Framhjulsdrift om du inte hittar en QV.

Vad gäller motorn så var väl alfas fyra ett litet underverk gällande körglädje, men det var i de små, eller mindre, alforna. Jag har själv kört flera av den tidens alfa romeo med fyror men hade en kompis som hade en gtv med 2,5 liters sexan, fick aldrig köra den men oj vilken motor. Samma kompis köpte sedan en nästan ny 164, den hade han inte länge utan bytte till en gammal alfa 75, den sista roliga alfa romeon.

Jag gillar alfa romeo men skulle aldrig komma på tanken att äga en, man måste vara beredd att ge mycket kärlek till en sån bil.

Hade en 164 2.0 TS för några år sedan, underbar bil att köra. Det är en bil som vill bli körd. Sedan är inte Alfa ett märke utan problem. Servicekostnaderna är höga, vid kamremsbyte krävs t.ex. specialverktyg som få verkstäder har. Trösklarna rostar ofta och är ett ställe som måste kollas före köp.

Om du skulle råka köpa en så tror jag att jag har den kompletta servicemanualen kvar, pärmversionen som verkstäderna använde, ca 15-20 kg pärmar har jag för mig. Hör i så fall av dig så kan jag kolla.

Edit: kom på att manualen är nog till 156:an jag hade (var också rolig).

Hur pass slöare tvålitersfyran är låter jag vara osagt, men det är en slitstark konstruktion och till skillnad från V6 medför den inte att bilen blir lika framtung. Dessutom har den kamkedja.

Ts motorn är på dessa samma som satt i Alfa 75 1988-> den brukar inte ställa till några större bekymmer och är en trevlig 4 cylidrig motor. dubbla tändstift per cylinder som på en gammal GTA!
kamkedja. ca 145hk.

V6 motorn är på 3.0 liter och även den samma som satt i 75an 1988-> men med ett annat insug samt att den har motronic insprutning istället för l-jetronic som alla 75or utom 1991-92 års QV(motronic) modell hade. senare (1994) kom även 24v motorn i dessa Men en sådan har jag aldrig kört.
V6 motorn är ju en klassiker i sig och troligen den mest mytomspunna v6 motor som suttit i en standard bil. Busso!
Kamrem ca 190hk.

(QV är inte den fyrhjulsdrivna modellen utan den heter Q4)

Jag tror att en Ts är det smartare och mest problemfria valet... men det beror ju mest på skicket när bilen är såpas gammal som den är och om du skall ha den som hobby eller bruksbil.

Bruksbil = Ts
Hobby = 1994 Q4 24v

Jag gillar gamla Alfor...

Sant, liten var fel uttryckt, även om bilens design gör att den ser rätt kompakt ut (på ett bra sätt tycker jag)


Tanken är hobbybil, å andra sidan har jag en annan hobbybil med V6 (fast inte en Alfa) som kommer kräva en hel del jobb, så en bil som man kan ta ut och köra lite på skoj när det är fint väder är väl ungefär vad jag är ute efter.

Jag hade valt V6:an varje gång. Det är inte vilken V6:a som helst, utan en Busso. I princip samma motor som satt i GTV6:an. Nog bästa ljudet från en V6:a någonsin.

164 är lite för stor för att vara en busbil, så att välja TS-motorn för att den är lättare känns inte riktigt relevant tycker jag. Om man letar Alfa 75 eller GTV är det däremot av intresse vad man ska ha bilen till. TS är som tidigare nämnts det ekonomiskt vettigaste alternativet.
164 är en underbar bil att köra och designen håller ännu. Personligen tycker jag att den är en av de allra vackraste moderna sedanerna.

Jag hade själv en 3.0 -90 i slutet på 90-talet. Körde över 10000 mil innan jag bytte till något tråkigare. Problemet jag hade då var läckande packboxar till kammarna, vilket ledde till en något ohälsosam oljeförbrukning. Fick även byta växellåda en gång då ingående lagret bestämde sig för att ge upp och skickade ut lagerkulorna på en trevlig runda flipper bland växeldreven...

Men varje gång man satte sig bakom ratten och snurrade igång Busson fick man ett litet fånleende på läpparna. En helt makalös motor. Drygt tio år efter jag sålt min bil fick jag åter tillfälle att köra en gammal 164 3.0. Det som en gång var en stor familjebil kändes helt plötsligt liten och nätt, jämfört med moderna familjebilar. Och motorn... ja herre jävlar vilken njutning det var att få varva ut en Busso igen.

Det kan låta löjligt, denna fascination för en viss motor, men jag tror du lätt kan hitta fler med samma åsikter som jag har om denna pärla. Kan tillägga att jag trots att det står en bil med kompressormatad V8 i garaget håller ögonen öppna efter en Alfa med den klassiska Busson. Kvittar nästan vilken modell, bara skicket är bra.

Ehum. Har en 1,6 TS och känner igen mig. Det bara ÄR nåt med Alfor.