Vad är feminism numera?

Varför ska då mäns våldskonsumtion problematiseras som om de skulle iscensätta sina intryck och bli mer våldsamma av dem? Och samtidigt som förberedelser som uppstår spontant - det vill säga bortom konsumtion, exempelvis lekar som anspelar på våld - dämpas för män?

Nu ligger ju inte kritiken över vår tids våldsfixering i div. kultur m.m. just den att det ev. främst är män som konsumerar, utan att våld tar sådan plats/ glorifieras/ presenteras så enögt och icke verklighetstroget och kanske också ( högst troligt) inspirerar våldet i verkligheten m.m.

Du menar att det feministiska etablissemanget skulle ha formeln för vilken typ av simulerat våld som män bör konsumera samt i vilka proportioner, för att mannen ska få en god respektive önskvärd effekt?

Jag skulle snarare säga att det är helt ointressant hur det här simulerade våldet ser ut då det mest intressanta och nyttiga i dessa aspekter... är att förbereda sig emotionellt. För det är människor som kan tygla sig och distansera sin person från våldet... som behåller världen fredlig... särkilt efter att en prövning har uppstått.

Men ok, mäns mentala förberedelser för faror ageras högst troligt ut medan kvinnors dito inte gör det. Mycket märkligt. Anser du att det här framstimulerade våldet reflekteras i Sveriges 2,7% offer för misshandel (enligt NTU 2017)?

Vår tids våldsfixering? Det har inte funnits en fredligare tidsperiod i mänsklighetens historia och den gemene västerlänningen (särkilt vi Skandinaver) utmärker sig väl på den fredliga skalan - långt bättre än diverse kulturer som påtagligt senare började konsumera simulerat våld i en jämförbar utsträckning.

Och varför ska mäns simulerade våldslekar dämpas, om vi nu fungerar på det viset att vi förbereder oss för sådana här risker genom att simulera dem?

Det osar verkligen påhitt om det här och då menar jag inte om fenomenet med förberedelsestrategierna...

Det har ju aldrig hänt att...
https://youtu.be/PJiRQsyrBoI

Noterade du ens att jag skrev: "vår tids våldsfixering i div. kultur m.m." ?

Lika lite har jag påstått att konsumerande av tantsnusk, BDSM eller krigsskildringar eller våld betyder att 1) man gillar utsättas för dessa saker eller kommer vilja utsättas. utan mer dess raka motsats..noterade du det?

Att ideligen utsättas för kultur som skildrar div. könsnormer av sorten kvinnor ska viga sina liv till att vara vackra objekt...män ska slå sig fram...etc etc. leder däremot ( högst troligt) till att vidareförmedla dessa normer till nästa generation.

Ok? Utveckla gärna.

Ja? Jag diskuterar ju i samma linje - att simulerat våld och BDSM/våldäkts-simulans konsumeras för att vi förbereder oss mentalt på någonting som vi vill undvika. Det samma gäller dito fantasier. Att det sedan får oss att utsöndra en kemi som ligger nära en erotisk upprusning är vad en del missuppfattar som en slags önskan om att bli utsatt bortom simuleringen.

Jag undrar verkligen om så är fallet när världen samtidigt blir fredligare och fredligare och kvinnor friare och friare. Med vilka mått mäter man egentligen när man anser att historiens mest explosiva förändring på dessa plan, på något vis är alarmerande långsam eller pekar på en utveckling som går bakåt och mot mer våld och mindre kvinnlig frihet?

Det går säkerligen att göra saker och ting bättre men att vi har ett gediget framgångsrecept på plats sedan länge (troligen sedan Upplysningstiden om än ständigt förfinad sedan dess samt med en explosiv framfart under 1900-talet) är fullständigt uppenbart. Exakt vad i den västerländska kulturen skulle peka på någonting annat och relativt till vad?

Svara gärna på tidigare frågor... nu när du vet att jag både har noterat samt diskuterar med samma utgångspunkt.

Hänger inte riktigt med på vad du vill poängtera.

Att det finns kvinnliga psykopater, narcissister osv. som kan gå hur långt som helst i brist på empati.