När blir det lågkonjunktur?

SvD:

https://www.svd.se/sa-forbereder-du-...or-samre-tider

Tråden handla om när lågkonjunkturen kommer, inte om svensk bilindustri eller vindkraft.
Lågkonjunkturen kommer när banker inte längre törs låna ut pengar till ffa husköpare. När deras rädsla för kreditförluster blir så stor de ställer för högra säkerhetskrav som normala låntagare inte klarar typ, du får bara låna med huset som säkerhet men ändå inte mer än 5ggr mer än din årsinkomst, och du ska aldrig haft skuld hos kronofogden eller likande. Banker har redan börjat skärpa kraven för att få lån men en så länge lånar de ut ganska friskt, hur friskt kan man se genom att följa penningmängden från finansstatestik. rek kolla M1.
https://www.scb.se/hitta-statistik/s.../penningmangd/
När M1 inte når upp till 5% försvinner pengar ur systemet då folk o företag betalar räntor snitt kanske 2.5% och amorterar snitt 2.5%. När pengar försvinner ur systemet har folk o företag mindre att handla för och konsumption avtar, det i sin tur leder till att även produktion minskar,och det leder till uppsägningar. Sen är negativa spiralen igång med nedskärningar på alla plan, ännu svårare få lån etz. Så följ penningmängden i finansstatestiken gott folk. 97% av penningmängden är pengar som bara existerar tillfälligt i form av krediter skapade av våra privata banker. När bankerna blir rädda går allt åt helvete. Fint system vi skapat !

Bör korrigera mitt förra inlägg. Vid 5% årlig ökning av penningmängden minskar naturligtvis inte penningmängden men det tycks vara en tipppunkt för lägre ökningstakt ger lågkonjunktur. Med en inflation på 2% och penningmängdsökning på 2% så har vi i realiteten ingen penningmängdsökning ur köpkraftssynvinkel. Om sedan befolkningen ökar med 2% årligen betyder det att alla får 2% mindre att spendera per capita. Då är det lågkonjunktur.

Så sant.
5 ggr inkomsten har gällt massor med år. Det har nog dragits ned till 4.5 ggr inkomsten sista året.
Men det är inte bankerna som har bestämt det. FI ställer krav på bankernas KALP beräkningar, som leder till detta.

Visst kan det bli så att finansiering till bostadsköp stryps ytterligare. Men det skall till mycket innan bankerna ser skäl att bli mer restriktiva. Idag sitter dom med enorma säkerhetsmarginaler. Och kreditförluster på bostadsutlåning är närmast obefintligt. (Så har det varit länge. Inte ens i början på 90-talet blev det nämnvärda förluster).

Nja, precis som du också påtalat efteråt så kan du inte räkna bort amorteringen från ökningen i M1. Den är ju redan inkluderad.
Inte heller räntor kan du räkna bort. Räntor är bara omfördelning. De försvinner inte i något svart hål.
Räntor går till bankens ränteutgifter och löner och andra omkostnader. Räntor bara roterar runt i ekonomin.

Du kan titta på USA före finanskrisen och begrunda. M1 stod still mellan 2005 och 2008. Ingen ökning alls. Ingen ökning av mängd pengar på flera år. (Däremot ökar naturligtvis velocity, eftersom BNP ökade).

Att titta på olika penningmängdsmått är ganska intetsägande. Vilket kan inses av detta fall.

Tittar vi på Sverige så ökar M1 med ca 5-7% årligen (och har gjort de senaste åren). Men här minskar velocity. Folk ligger på stålarna längre och längre tid. I praktiken sparar man.

Velocity minskar långsiktigt i USA också. Och har gjort sedan början på 80-talet. Omsättningshastigheten är ungefär hälften nu mot 90-talet.

Lågkonjunkturen kommer när vanligt folk inte har råd konsumera. Om alla pengar ansamlas hos några få rika på ett bankkonto, då är det klart de inte kan konsumera för alla pengar. Folk blir då utan jobb.

Jag menar pengar försvinner ur systemet då de ansamlas hos de rika. Ränta gör att pengar ansamlas hos de redan rika som lånat ut pengar just för de har så gott om dem de inte kan konsumera för dem.
När pengarna ansamlas hos de redan rika sjunker omsättningshastigheten och därmed BNP, om man inte skapar nya pengar krediter åt de fattigare. Boomen på 80-90 tal kom just för man var frikostig med bolån och delade ut kreditkort, skapade pengar ur luft, så kallade krediter, tillfälliga pengar. Sen dess har de rika blivit rikare pga alla räntor, och de som tagit dessa lån fattigare pga räntorna. Det måste ständigt in mer pengar i systemet för att vanligt folk ska ha råd konsumera och hålla hjulen svängande. Därav vikten hålla koll på M1. Om bara 3 procent av alla pengar är riktiga dvs från centralbanken i form av sedlar och mynt , resten tillfälliga krediter från banker, och bankerna tar 3%& ränta så suger de ju teoretiskt upp alla riktiga pengar på ett år. Tackolov betalar de rejäla löner i banksektorn så pengarna kommer ut i cirkulation igen. Islam har väl förbjudit räntor ? Finns nog en tanke bakom. Men de går säkert runt det på nått sätt. När man amorterar försvinner den penningmängden tillbaks till tomma intet varifrån den kom. Så håll kol på M1 eller annat mått på penningmängden. LågM1 ökning under lång tid leder ofrånkomligt till lågkonjunktur , om vi inte har 0 ränta hos konsumenterna, vilket inte är realistiskt. Riksbanken har 0 tom minusränta för att rädda situationen, men det ger ändå 1.5% bolåneränta.