Jag själv är "vanlig" medelklass, men jag har släkt som definitivt tillhör det övre skiktet, och via dessa har jag släktingar längre bort som helt klart har något emot folk av lägre klasser.
Ett exempel; Min kusins frus syster var i England och åkte tåg. Hon förfärades över hur ohyfsat och äckligt folk som åkte tåget var, och drog till med "arbetarklassen i England kan inte bete sig".
Det de gjorde? Satt i vagnen och pratade lite granna högljutt, drack öl och svor
När hon berättade om det så kunde jag inte låta bli utan argumenterade emot och frågade om det kaaaaanske var så att hon lever lite i en bubbla, och att gemene man inte springer runt med en Volvo XC90, segelbåt och läst Magdalena Ribbings vett och etikett-böcker. Det var inte populärt, men jag fick tyst på henne i alla fall.
Man märker även av lite på dem att även om de gillar mig som person, så är jag inte "fin nog" som inte pluggar till läkare, biokemist eller advokat som resten av släkten utan att jag "bara" är IT-tekniker
. Så att vara vanlig medelklass med 25-30 i lön är inte ens bra nog för dessa damer och herrar
Vad är grejen med denna nedlåtande syn på grupper som inte ligger lika högt upp som de själva?
Självklart går det åt andra hållet också, men då brukar det snarare vara "rika är snåla" till skillnad från detta som känns lite, jag vet inte, som "haha titta på apan i buren som inte är lika fin som vi"
Känns som att de skulle behöva koppla av lite granna och träffa några från under och arbetarklassen. Om det är något folk därifrån kan lära oss så är det att vara glada på riktigt, för även om de inte har mycket så gör de vad de kan med sina resurser och njuter ofta av livet på ett mycket mer produktivt och djupt sätt än någon av, exempelvis mina släktingar, dessa ytliga fasad-rika någonsin kommer att göra.