Jag startade tidigare
en tråd som behandlade ämnet arbetsfrihet.
Men jag känner att jag vill expandera en mer filosofisk aspekt i ämnet. Jag har en viktig frågeställning som många arbetare verkar ta för givet:
Är min tid värd pengar?
I ett oändligt universum utan gudar, utan moral, utan etik, utan måsten och objektiva regler. Ett universum där den som har en fördel genetiskt gentemot någonting annat kommer gå vinnande ur striden tills den organismen dör. Där Universum både expanderar och exploderar och omformas konstant, där ingenting har någon som helst mening alls.
I det universumet som vi förutsätter och konstaterar i detta nu, ställer jag denna fråga till er människodjur i flocken på Flashback:
Om människan
inte är domaren; Finns det någon skyldighet för mig som människa att ta mig rättigheter till vad som helst, hur som helst när som helst utan att jobba eller bidra till det mänskliga samhället? Är en soffliggare lika mycket värd i tid som Warren Buffet och Ingvar Kamprad? Är personens allt sinande livsresurser i form av tid mer värd för en skicklig men sliten gammal arbetsmyra än en ung men lat slaggare?
Utveckla ditt resonemang.
Tack.