Citat:
Det är fantastiskt hur många tecken du använder för att säga så lite. Du lyckas dessutom ännu en gång undvika att svara på frågan jag som jag redan ställt till dig tre gånger. Man måste ha någon form av grundläggning för vad som menas med "normalt". Du hänvisade själv till en normalitet som grundar sig i majoritet. Men även minoriteter är faktum i mänskliga sammanhang och därmed normalt. Men du vill stöpa alla i samma form, vilket är en politisk och inte - som du antydde - en psykiatrisk fråga.
Eftersom vi befinner oss i Sverige, eller skriver på svenska och har i regel rötter i detta land, eller anknytning, antingen som medborgare eller bofast eller i övrigt förbindelser så är det förstås Sverige som tjänar som referensram, inte t ex Ryssland, Kina, USA eller som du nämner DFR Korea.
Sverige brukar i skilda sammanhang framträda som en "humanitär stormakt", försvarare av "mångfald" och är inte sen att med nykoloniala och kulturimperialistiska förtecken fördöma andra nationers lagar, seder och bruk för att dessa inte lever upp till den norm som Sverige anser vara universellt gällande.
Men här har vi ett land, Pakistan, som uppenbarligen på en del områden överglänser denna svenska humanitära stormakts och dess befolknings självbild. Detta innebär att vi nu kan ifrågasätta vår egen roll som föredöme och normsättare, då Sverige uppenbarligen på en del områden är konservativt och inskränkt. Detta kan också tjäna som uppmaning till dem som har makt att förändra situationen i Sverige, för att undvika diskriminering och för att lyfta fram transpersoners rättigheter.
Eftersom vi befinner oss i Sverige, eller skriver på svenska och har i regel rötter i detta land, eller anknytning, antingen som medborgare eller bofast eller i övrigt förbindelser så är det förstås Sverige som tjänar som referensram, inte t ex Ryssland, Kina, USA eller som du nämner DFR Korea.
Sverige brukar i skilda sammanhang framträda som en "humanitär stormakt", försvarare av "mångfald" och är inte sen att med nykoloniala och kulturimperialistiska förtecken fördöma andra nationers lagar, seder och bruk för att dessa inte lever upp till den norm som Sverige anser vara universellt gällande.
Men här har vi ett land, Pakistan, som uppenbarligen på en del områden överglänser denna svenska humanitära stormakts och dess befolknings självbild. Detta innebär att vi nu kan ifrågasätta vår egen roll som föredöme och normsättare, då Sverige uppenbarligen på en del områden är konservativt och inskränkt. Detta kan också tjäna som uppmaning till dem som har makt att förändra situationen i Sverige, för att undvika diskriminering och för att lyfta fram transpersoners rättigheter.
Frågan lyder:
Skulle du vilja se en nordkoreansk ladyboy i landets TV-sändningar eller är det bara det degenererade väst som ska tvingas stå ut med Christer Lindarw i nyhetsstudion?
Vänligen svara ja eller nej. Svammel om "referensramar" kommer inte att rädda dig.
