Jag skriver detta för jag behöver verkligen hjälp.
Jag har ätit Mirtazapin (remeron) 15/30mg mellan 2014 och 2018, med ett försök att sätta ut den sent år 2015. Ordinerat av psykiater för depression.
Var utan i ca 5 månader och har aldrig mått så dåligt som då, fick feber i 4 veckor också. MEN, mitt känsloliv kom kom tillbaka och det var underbart även om jag var konstant ledsen.
På grund av att jag inte kunde jobba i det skick jag var i vid utsättning blev jag tvungen att börja äta den igen för att över huvudtaget fungera.
Så nu är jag alltså här år 2018 och är stenhårt fast på denna medicin, jag har försökt att trappa ner bara till 15mg men det blir efter nån vecka outhärdligt.
Skulle jag vara utan medicinen skulle jag bara efter 2 dagar ligga i fosterställning pga panikångest och brain-zaps noll aptit och ja hela jävla listan med djävulskap för utsättning.
JAG VILL verkligen inte känna mig som den känslotomma zombie jag är nu. Helt seriöst jag bryr mig knappt om något längre, alla känslor är helt nedtryckta av medicinen och jag känner mig likgiltig inför nästan allting. Det KAN inte vara meningen att jag ska känna såhär.
Sen tidsuppfattningen blir helt sjuk, 2 år sedan känns som igår och allt är en jävla dimma.
Min läkare påstår att jag kan minska från 30mg till 15mg i två veckor sen vara klar, det finns inte en CHANS att jag klarar det efter 4 år på detta rävgift. Men det finns ingen förståelse för detta.
Snälla, det måste finnas någon som kan ge mig ett råd kring hur jag kan göra, känner mig ibland förtvivlad även om de känslorna också dämpas av medicinen.
Jag har ätit Mirtazapin (remeron) 15/30mg mellan 2014 och 2018, med ett försök att sätta ut den sent år 2015. Ordinerat av psykiater för depression.
Var utan i ca 5 månader och har aldrig mått så dåligt som då, fick feber i 4 veckor också. MEN, mitt känsloliv kom kom tillbaka och det var underbart även om jag var konstant ledsen.
På grund av att jag inte kunde jobba i det skick jag var i vid utsättning blev jag tvungen att börja äta den igen för att över huvudtaget fungera.
Så nu är jag alltså här år 2018 och är stenhårt fast på denna medicin, jag har försökt att trappa ner bara till 15mg men det blir efter nån vecka outhärdligt.
Skulle jag vara utan medicinen skulle jag bara efter 2 dagar ligga i fosterställning pga panikångest och brain-zaps noll aptit och ja hela jävla listan med djävulskap för utsättning.
JAG VILL verkligen inte känna mig som den känslotomma zombie jag är nu. Helt seriöst jag bryr mig knappt om något längre, alla känslor är helt nedtryckta av medicinen och jag känner mig likgiltig inför nästan allting. Det KAN inte vara meningen att jag ska känna såhär.
Sen tidsuppfattningen blir helt sjuk, 2 år sedan känns som igår och allt är en jävla dimma.
Min läkare påstår att jag kan minska från 30mg till 15mg i två veckor sen vara klar, det finns inte en CHANS att jag klarar det efter 4 år på detta rävgift. Men det finns ingen förståelse för detta.
Snälla, det måste finnas någon som kan ge mig ett råd kring hur jag kan göra, känner mig ibland förtvivlad även om de känslorna också dämpas av medicinen.