Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2018-03-23, 21:50
  #13
Medlem
Stridshingstens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av DRD4
Ditt schema passar någon som är väldigt aktiv och mår bra, "Börja styrketräna 4 gånger i veckan varannan dag. " om man är deprimerad så får man börja med att sikta på att ta en långpromenad ett par gånger i veckan, kanske kolla om man kan få promenera någon grannes hund en gång om dagen.

Citat:
Ursprungligen postat av Banangurkazz
Hur tänkte du här? ska han ifrån ligga i sängen gå och träna 4 dagar i veckan? varför inte föreslå löprunda 2mil om dagen också?

Han behöver inte gå någonstans för att styrketräna, utan han köra det hemma , eller till och med i sängen om han nu verkligen måste. Jag säger inte att han ska lyfta vikter i sängen (vilket skulle vara dåligt för ryggen), men han kan ligga och spänna magen och armarna i några minuter om det verkligen inte går att stå upp.

Sen behöver han inte träna 4 dagar i veckan på en gång, utan han kan börja stegvis med 1 gång i veckan, sedan när han känner sig redo för 2,3,4 är upp till han själv.

Skulle förresten också skrivit ”max 30 minuter, 4 gånger i veckan varannan dag”.
__________________
Senast redigerad av Stridshingsten 2018-03-23 kl. 21:58.
Citera
2018-03-25, 01:40
  #14
Medlem
Tack alla för era svar. Idag kom jag upp ett par timmar timmar tidigare ur sängen och tog en promenad.

Jag har läst alla era inlägg och ser många bra förslag, jag återkommer senare med ett mer detaljerat svar.

Vissa saker av det ni skriver har jag redan lite halv koll på men som en del av har varit inne på är det jävligt svårt att motivera sig och hitta nånting som driver en. Som ni ser på mitt datum i profilen tog det mig ett år att skapa den här tråden så det här har legat och jävlats med mig länge. Bara att skriva här i forumet tar emot av bara helvete men nu har jag det gjort i alla fall.
Citera
2018-08-07, 20:45
  #15
Medlem
Och fortfarande är det ungefär likadant som i mars. Vad gör man egentligen när man har ett djupt rotad självhat och ångest som håller en tillbaka? Hjärnan går på högvarv hela tiden med tankar som tjänar till att dölja hur jag mår. Jag blir dummare och snurrigare hela tiden och det känns som om jag släpper ner garden och låter mina riktiga tankar koma fram kommer alla uppdämda känslor komma ut i en gråtattack.

Nu tog det nästan 5 månader att tränga igenom apatin och de negativa tankarna innan jag lyckades posta här, jag är så jävla svag och patetisk att det inte är på riktigt.
Citera
2018-08-11, 15:33
  #16
Medlem
Hej!
Känner igen känslan som du beskriver även om jag inte riktigt är i samma situation.

Tror att det vore bra om du gick till någon att prata. Steg ett alltså att ringa vårdcentralen, pallar du det?

Rutiner och regler brukar människor må bra av. Börja smått beroende på utgångspunkt. Tex. om du har svårt att komma upp på morgonen, sätt en tid, väl tilltagen, inom vilken du ska stiga upp och göra något litet såsom dricka ett glas vatten, koka kaffe eller liknande.

Sätt upp mål, mycket små och lätta att klara av, och beröm dig själv när du klarar av dem. Tex. varje dag ska jag vara utomhus 5 min sen får jag sitta vid datorn utan ångest resten av dagen, mår du dåligt sedan framför datorn kan du alltid tänka på att du ju nu faktiskt har rätt att sitta där hela dagen.

Rutiner utökas sedan efterhand.

Tips är såklart även att skaffa något att göra under dagarna, jobb, plugg.

Lycka till!
Citera
2018-08-12, 01:37
  #17
Medlem
TobiasBeechers avatar
Själv är jag mestadels sängliggande, pga att jag hatar mitt jobb. Det är lätt att säga träna eller köp en ny soffa för din lön, eller åk utomlands, så klarar du eländet. Men mentalt är jag död då jag inte upplever någon intellektuell utveckling. Jag slutade ett gammalt jobb frivilligt för att läsa intressanta kurser en termin och utökade en redan stor studieskuld, men det var det värt för att uppleva motivationen att vilja stiga upp på morgonen. Funderar på att göra samma sak inom kort, alternativt flytta till något fattigt land och leva billigt ett tag. Karriären maximerar jag inte men en förlorad dag av glädje går aldrig få tillbaka.
Citera
2018-08-12, 22:33
  #18
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av TobiasBeecher
Själv är jag mestadels sängliggande, pga att jag hatar mitt jobb. Det är lätt att säga träna eller köp en ny soffa för din lön, eller åk utomlands, så klarar du eländet. Men mentalt är jag död då jag inte upplever någon intellektuell utveckling. Jag slutade ett gammalt jobb frivilligt för att läsa intressanta kurser en termin och utökade en redan stor studieskuld, men det var det värt för att uppleva motivationen att vilja stiga upp på morgonen. Funderar på att göra samma sak inom kort, alternativt flytta till något fattigt land och leva billigt ett tag. Karriären maximerar jag inte men en förlorad dag av glädje går aldrig få tillbaka.
Kan du finna den där intellektuella utvecklingen någon annanstans?
Du vet vad du söker?
Citera
2018-08-13, 03:44
  #19
Medlem
TobiasBeechers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av anayla
Kan du finna den där intellektuella utvecklingen någon annanstans?
Du vet vad du söker?

Jag vet inte vad jag söker, det är när jag testar på vad jag känner för i stunden som jag känner att jag utvecklas. När jag jobbar med det jag hatar har jag sällan energi för att var intellektuell utan vilar mest.
Citera
2018-08-14, 01:56
  #20
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Brunkyrka
Ett jävla skitliv är det att inte kunna lämna sängen på morgonen, uppleva vardagen som en serie elände och dölja sitt sanna mående för sina närstående.

Mitt liv består till större delen av att ligga i sängen, med sömnproblem i perioder, och att sitta framför skärmen och läsa olika forum. Hur fan ändrar man på det här? Jag vill egentligen inte ha det så här men jag har inget att kämpa emot med. Jag klarar inte av konfrontera mig själv, viljestyrkorna har försvunnit med åren och jag har haft det så här länge.

Vissa perioder kan jag finna motivationen att må bättre men det rinner bort i meningslöshet efter dagar eller veckor. Jag är så ensam i det här, jag aldrig berättad om det här för någon och är för instängd och tillsluten för att kunna göra det.

Hur fan motiverar man sig själv, kommer ur sitt sönderdeprimerade skitliv, samlar tankarna och gör nånting som inte är att tvångsmässig stirra på en skärm 24/7?

Jag vill inte ligga i sängen till 17.00 imorgon igen, gå upp och vara som om någon slängt ett 500 kilos betongklot i huvudet på mig och sitta som en zombie in på småtimmarna. Ändå kommer jag göra det ändå, helt medveten om vad som händer men ändå utan verklighetskontakt...

Boka tid hos vårdcentralen så du får träffa en läkare. Hittar dem inget större fel kommer du förmodligen få äta antidepressiv en liten period o få någon form av uppföljning. Att känna som du gör är inget ovanligt. Man får ta en dag i taget. Skynda sakta . Jag själv började med ett data spel projekt . Lär mig både c++ och visuel skripting i unreal engine idag ..börjar jobba igen till hösten förhoppningsvis. Satt i likandan sits 2016 😣

Som sagt se till o få träffa en läkare först o främst
Citera
2018-08-14, 22:09
  #21
Medlem
Rickenbacker69s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Brunkyrka
Vissa perioder kan jag finna motivationen att må bättre men det rinner bort i meningslöshet efter dagar eller veckor. Jag är så ensam i det här, jag aldrig berättad om det här för någon och är för instängd och tillsluten för att kunna göra det.

Du är långt ifrån ensam i det, men du lär ju inte träffa någon annan som har det likadant, av uppenbara skäl .

Om du verkligen inte klarar att tvinga dig upp ur sängen, ut och möta andra människor o s v, så föreslår jag att du kontaktar vårdcentralen och ber att få träffa en psykolog - de kan skicka dig på remiss, men du måste snacka med din "husläkare" först. Medicin kan hjälpa dig att få tummen ur och göra saker, men om du inte försöker behandla grundorsaken med psykologhjälp så lär du få käka mediciner livet ut. Det kanske du får ändå, men en psykolog eller terapeut är helt oumbärlig om du verkligen vill ta tag i själva problemet.
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback