X berättar att han skulle ta tunnelbanan från Bagarmossen strax före 17:30. När han
passerar den stora spärren, "barnvagnsspärren", följer en kvinna med honom tätt intill. Han
vänder sig omedelbart om till kvinnan och säger något liknande: "Du får betala för din egen
biljett". Kvinnan försöker tränga sig förbi honom, genom spärren och när han står i vägen
säger hon: "Aj, aj min hand". Då han är större än henne behöver han inte använda någon
vidare kraft för att försöka hålla tillbaka henne från att passera honom.
Han stod själv innanför spärrarna och hon var mittemellan.
Hon ifrågasatte vad han skulle göra åt saken och hon skulle absolut förbi honom. Då hon inte
lyckades började hon och slå och sparka på X samt slet av honom hans glasögon som
hamnade på golvet. Hon vevade med armarna. Det gjorde ont på honom när hon slog och
sparkade honom.
Folk försöker gå emellan och i tumultet är det någon som nästan råkar kliva på hans
glasögon. Då han påpekar detta försöker kvinnan hoppa på glasögonen men dom fick inga
skador. För att förhindra henne att hoppa på hans glasögon föser han undan henne så att han
kan ta upp dem.
X ringer till polisen medan han går ner på perrongen. Kvinnan är också där och dom går
på samma vagn, längst bak i tåget.
Slutligen hamnar dom i Björkhagen och X följer efter kvinnan tills polis kommer till
platsen.
Jag var på jobbet och klockan var ca 17.30 jag hade jobbat länge och tittade på klockan och
såg att nästa tåg skulle gå 17,40 och jag skulle hämta min son från fritids vid Gullmarsplan
och de stänger 18 så jag måste skynda mig. När jag kom fram var det mycket folk som kom
mot mig och jag tänker att jag måste skynda mig så jag hinner med tåget. Det finns skyltar
där man ser och jag såg att det inte var mycket tid kvar och så såg jag en spärr där den här
mannen gick in med kortet och jag tänker att jag kan snabbt gå där, jag ska ta fram plånboken
men hinner inte ta fram den för då skulle jag missa tåget. Han vänder sig om och tittar på mig
argt och säger "åk på ditt eget kort din lilla skit", något sådant säger han och då tittar jag upp
och blir förvånad och paff, jag hade kort jag skulle ta fram mitt kort, jag sa till honom att jag har kort, jag trodde inte han menade allvar men han lät mig inte ta fram det. Han börjar
knuffa på mig, han bär en portfölj eller stor tung väska och jag känner hur väskan slår mot
smalbenen, det känns väldigt hotfullt. Jag förstår inte varför han blev så arg, jag sa att jag har
kort. Jag säger till honom "vad håller du på med". Jag kommer ihåg att det kändes som en
mardröm. Jag måste tänka efter för att komma ihåg.
Han puttar mot mig, jag försöker hålla emot han tar i med sina händer mot mitt bröst, det
kändes väldigt hårt, jag tappar balansen jag har för mig att jag ramlar eller snubblar, jag
tappar balansen bakåt. Jag har för mig att jag ramlar men är inte helt säker, jag håller på att
ramla omkull. Innan han gör det hela tiden, han är lång och stor och jag är kortare än honom,
jag vet inte hur lång tid det tog, han uttrycker väldigt rasistiska saker han sa till mig "håll
käften din smutsiga negerhora", sen puttar han hårt, jag tror jag faller mot marken det är
väldigt hårt slag mot bröstet och så säger han det där "håll käften din smutsiga negerhora."
Efter det blir jag extremt rädd jag tänker att han vill skada mig det handlade inte om kortet
längre han ville skada mig av ingen anledning jag hade inte gjort något jag hade försökt
förklara att jag hade kort sen gick det över till att han puttar mig och behandlar mig som jag
vore en ligist och kallar mig för negerhora, jag var väldigt rädd, jag har för mig att jag ramlar
ner på golvet. Jag kände mig extremt rädd jag trodde han skulle komma mot mig och slå mig
för när han sa negerhora insåg jag att det här inte är vem som helst utan en person som vill
skada mig, jag hade tur för jag har för mig att det var två killar där och den ena springer fram
till honom.
När han puttar mig så gör han det medvetet, han tittar på mig så kände jag att det var.
Det var två svarta killar som till vänster om mig tror jag, när jag tittar till vänster om mig så är
den ena där han springer fram till mannen och säger "slår du en kvinna", "vad håller du på
med". Mannen är ju bakom spärren och jag är på andra sidan och jag har för mig den här
killen springer fram precis när jag tippar bakåt är han på andra sidan spärren jag har för mig
det jag är precis bakom och det är efter knuffen. Han står på andra sidan och vaktar och den
mörka killen springer fram och säger "vad gör du slår du en kvinna", då går jag upp jag har
för mig jag går fram jag var helt chockad och säger "varför är du rasistisk" jag gick dit jag
ville inte att han skulle se att jag var rädd, min rädsla tog över när han hade puttat mig tog den
över och jag gick upp och slog honom för att han puttat mig och kallat mig negerhora och
kränkt mig och försökt göra mig rädd. När jag går fram till honom är jag så full av rädsla den
tar över och jag vet inte vad jag håller på med, jag minns det dåligt, jag minns att jag slår
honom, jag är inte en person som tar till våld, det här var ett extremt beteende från min sida
och det var tråkigt att jag slog honom.
Sen efter det, det enda jag tänker på är att hämta min son, jag vill bara gå förbi spärrarna, jag
känner mig väldigt rädd vet inte om han ska slå mig eller gå efter mig det känns som om att
han har stängt in mig och jag inte kan komma därifrån nerför trapporna, jag försöker komma
på hur jag ska komma förbi honom jag ser en öppning i en spärr och försöker gå igenom den
för att springa runt honom och ser honom då i fullfart det kändes så att han sprang mot mig
och då hade jag lyckats ta mig till andra sidan av spärren och jag ville komma förbi honom
ner för rulltrapporna så att han inte kunde komma efter mig, jag kände mig instängd han
försökte hindra mig för att gå därifrån.
Han var väldigt aggressiv när han kom springandes var han full av ilska och pang han puttar
mig med båda sina händer mot mitt bröst. Jag kände att det tryckte hårt mot bröstet, det var
ännu hårdare än första gången, jag flög bakåt och slog hårt i svanskotan på höger sida i
marken, det är ett hårt stengolv. Det kommer massor av folk upp från rulltrapporna och de
trampar nästan på mig och det här är vid spärren och jag faller bakåt jag fick jätteont i ryggen
och höger sida på svanskotan. Jag känner att han inte vill släppa mig därifrån att han vill skada mig. Då blev jag räddare, ville bara därifrån och reagerar med rädsla och springer fram
och slår på honom jag känner bara att jag slår på honom för att han ska sluta attackera mig.
Jag vill att han ska sluta. Jag känner fortfarande att allt är så hotfullt, varför kunde han bara
inte släppa mig och släppa förbi mig varför fortsatte han. Jag slår på honom jag minns att han
står nära trappan och han står där och jag tar mig upp från marken så slår jag på honom jag
vill bara att han ska sluta och han står där och markerar för att hindra mig från att gå ner där
också.
Då minns jag, jag minns inte så mycket mer men väntar tills han går därifrån då vågar jag gå
ner och jag hyperventilerar och gråter. Sen tar jag tåget och försöker gå förbi honom så jag
går längst bort från honom som möjligt och nu vet jag inte var jag är eller vad jag gör jag bara
hyperventilerar och kan inte andas. Står på perrongen och väntar tills jag ser honom komma
mot mig igen inne i tåget och då ringer jag till mitt ex och berättar vad som har hänt och att
den här mannen förföljer mig och då säger han att jag ska gå av och be om hjälp och då går
han av och då står vi själva i Björkhagen och jag säger till mitt ex att jag inte vet vad jag ska
göra och han säger att jag ska ta hissen och be om hjälp men hissen fungerar inte så jag
försöker gå förbi honom och han står och spärrar vägen för mig igen och jag springer förbi
honom för att hitta hjälp. När jag kommer ut på torget så skriker jag att han förföljer mig och
då ser jag en polis och säger till polisen att mannen förföljer mig och polisen säger då att
mannen har anmält mig för misshandel och jag säger att jag bara vill hämta min son och att
jag vill göra en motanmälan men att jag måste hämta min son för nu är klockan över 18.
X berättar att han skulle ta tunnelbanan från Bagarmossen strax före 17:30. När hanKawesas version
passerar den stora spärren, "barnvagnsspärren", följer en kvinna med honom tätt intill. Han
vänder sig omedelbart om till kvinnan och säger något liknande: "Du får betala för din egen
biljett". Kvinnan försöker tränga sig förbi honom, genom spärren och när han står i vägen
säger hon: "Aj, aj min hand". Då han är större än henne behöver han inte använda någon
vidare kraft för att försöka hålla tillbaka henne från att passera honom.
Han stod själv innanför spärrarna och hon var mittemellan.
Hon ifrågasatte vad han skulle göra åt saken och hon skulle absolut förbi honom. Då hon inte
lyckades började hon och slå och sparka på X samt slet av honom hans glasögon som
hamnade på golvet. Hon vevade med armarna. Det gjorde ont på honom när hon slog och
sparkade honom.
Folk försöker gå emellan och i tumultet är det någon som nästan råkar kliva på hans
glasögon. Då han påpekar detta försöker kvinnan hoppa på glasögonen men dom fick inga
skador. För att förhindra henne att hoppa på hans glasögon föser han undan henne så att han
kan ta upp dem.
X ringer till polisen medan han går ner på perrongen. Kvinnan är också där och dom går
på samma vagn, längst bak i tåget.
Slutligen hamnar dom i Björkhagen och X följer efter kvinnan tills polis kommer till
platsen.
Jag var på jobbet och klockan var ca 17.30 jag hade jobbat länge och tittade på klockan och
såg att nästa tåg skulle gå 17,40 och jag skulle hämta min son från fritids vid Gullmarsplan
och de stänger 18 så jag måste skynda mig. När jag kom fram var det mycket folk som kom
mot mig och jag tänker att jag måste skynda mig så jag hinner med tåget. Det finns skyltar
där man ser och jag såg att det inte var mycket tid kvar och så såg jag en spärr där den här
mannen gick in med kortet och jag tänker att jag kan snabbt gå där, jag ska ta fram plånboken
men hinner inte ta fram den för då skulle jag missa tåget. Han vänder sig om och tittar på mig
argt och säger "åk på ditt eget kort din lilla skit", något sådant säger han och då tittar jag upp
och blir förvånad och paff, jag hade kort jag skulle ta fram mitt kort, jag sa till honom att jag har kort, jag trodde inte han menade allvar men han lät mig inte ta fram det. Han börjar
knuffa på mig, han bär en portfölj eller stor tung väska och jag känner hur väskan slår mot
smalbenen, det känns väldigt hotfullt. Jag förstår inte varför han blev så arg, jag sa att jag har
kort. Jag säger till honom "vad håller du på med". Jag kommer ihåg att det kändes som en
mardröm. Jag måste tänka efter för att komma ihåg.
Han puttar mot mig, jag försöker hålla emot han tar i med sina händer mot mitt bröst, det
kändes väldigt hårt, jag tappar balansen jag har för mig att jag ramlar eller snubblar, jag
tappar balansen bakåt. Jag har för mig att jag ramlar men är inte helt säker, jag håller på att
ramla omkull. Innan han gör det hela tiden, han är lång och stor och jag är kortare än honom,
jag vet inte hur lång tid det tog, han uttrycker väldigt rasistiska saker han sa till mig "håll
käften din smutsiga negerhora", sen puttar han hårt, jag tror jag faller mot marken det är
väldigt hårt slag mot bröstet och så säger han det där "håll käften din smutsiga negerhora."
Efter det blir jag extremt rädd jag tänker att han vill skada mig det handlade inte om kortet
längre han ville skada mig av ingen anledning jag hade inte gjort något jag hade försökt
förklara att jag hade kort sen gick det över till att han puttar mig och behandlar mig som jag
vore en ligist och kallar mig för negerhora, jag var väldigt rädd, jag har för mig att jag ramlar
ner på golvet. Jag kände mig extremt rädd jag trodde han skulle komma mot mig och slå mig
för när han sa negerhora insåg jag att det här inte är vem som helst utan en person som vill
skada mig, jag hade tur för jag har för mig att det var två killar där och den ena springer fram
till honom.
När han puttar mig så gör han det medvetet, han tittar på mig så kände jag att det var.
Det var två svarta killar som till vänster om mig tror jag, när jag tittar till vänster om mig så är
den ena där han springer fram till mannen och säger "slår du en kvinna", "vad håller du på
med". Mannen är ju bakom spärren och jag är på andra sidan och jag har för mig den här
killen springer fram precis när jag tippar bakåt är han på andra sidan spärren jag har för mig
det jag är precis bakom och det är efter knuffen. Han står på andra sidan och vaktar och den
mörka killen springer fram och säger "vad gör du slår du en kvinna", då går jag upp jag har
för mig jag går fram jag var helt chockad och säger "varför är du rasistisk" jag gick dit jag
ville inte att han skulle se att jag var rädd, min rädsla tog över när han hade puttat mig tog den
över och jag gick upp och slog honom för att han puttat mig och kallat mig negerhora och
kränkt mig och försökt göra mig rädd. När jag går fram till honom är jag så full av rädsla den
tar över och jag vet inte vad jag håller på med, jag minns det dåligt, jag minns att jag slår
honom, jag är inte en person som tar till våld, det här var ett extremt beteende från min sida
och det var tråkigt att jag slog honom.
Sen efter det, det enda jag tänker på är att hämta min son, jag vill bara gå förbi spärrarna, jag
känner mig väldigt rädd vet inte om han ska slå mig eller gå efter mig det känns som om att
han har stängt in mig och jag inte kan komma därifrån nerför trapporna, jag försöker komma
på hur jag ska komma förbi honom jag ser en öppning i en spärr och försöker gå igenom den
för att springa runt honom och ser honom då i fullfart det kändes så att han sprang mot mig
och då hade jag lyckats ta mig till andra sidan av spärren och jag ville komma förbi honom
ner för rulltrapporna så att han inte kunde komma efter mig, jag kände mig instängd han
försökte hindra mig för att gå därifrån.
Han var väldigt aggressiv när han kom springandes var han full av ilska och pang han puttar
mig med båda sina händer mot mitt bröst. Jag kände att det tryckte hårt mot bröstet, det var
ännu hårdare än första gången, jag flög bakåt och slog hårt i svanskotan på höger sida i
marken, det är ett hårt stengolv. Det kommer massor av folk upp från rulltrapporna och de
trampar nästan på mig och det här är vid spärren och jag faller bakåt jag fick jätteont i ryggen
och höger sida på svanskotan. Jag känner att han inte vill släppa mig därifrån att han vill skada mig. Då blev jag räddare, ville bara därifrån och reagerar med rädsla och springer fram
och slår på honom jag känner bara att jag slår på honom för att han ska sluta attackera mig.
Jag vill att han ska sluta. Jag känner fortfarande att allt är så hotfullt, varför kunde han bara
inte släppa mig och släppa förbi mig varför fortsatte han. Jag slår på honom jag minns att han
står nära trappan och han står där och jag tar mig upp från marken så slår jag på honom jag
vill bara att han ska sluta och han står där och markerar för att hindra mig från att gå ner där
också.
Då minns jag, jag minns inte så mycket mer men väntar tills han går därifrån då vågar jag gå
ner och jag hyperventilerar och gråter. Sen tar jag tåget och försöker gå förbi honom så jag
går längst bort från honom som möjligt och nu vet jag inte var jag är eller vad jag gör jag bara
hyperventilerar och kan inte andas. Står på perrongen och väntar tills jag ser honom komma
mot mig igen inne i tåget och då ringer jag till mitt ex och berättar vad som har hänt och att
den här mannen förföljer mig och då säger han att jag ska gå av och be om hjälp och då går
han av och då står vi själva i Björkhagen och jag säger till mitt ex att jag inte vet vad jag ska
göra och han säger att jag ska ta hissen och be om hjälp men hissen fungerar inte så jag
försöker gå förbi honom och han står och spärrar vägen för mig igen och jag springer förbi
honom för att hitta hjälp. När jag kommer ut på torget så skriker jag att han förföljer mig och
då ser jag en polis och säger till polisen att mannen förföljer mig och polisen säger då att
mannen har anmält mig för misshandel och jag säger att jag bara vill hämta min son och att
jag vill göra en motanmälan men att jag måste hämta min son för nu är klockan över 18.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106