Hur vanligt tycker ni att detta verkar vara baserat på era egna erfarenheter?
Lite antaganden är det ju i mina egna observationer men även om jag ett fåtal gånger träffat på människor som öppet faktiskt yrkar på att de minsann har rätt i en diskussion om någonting för att de har levt längre och har mer erfarenhet så verkar det vara vanligare att detta sker på lite mer subtila manér.
Jag kan tycka att det är lättare att diskutera med folk runt min egen ålder (tidig 20årsålder) än vad det är att diskutera med människor som är minst 10 år äldre. De äldre tycker jag inte anstränger sig lika hårt för att komma med något slagkraftigt argument utan vilar förnöjt på sin ålder som att det vore ett bevis på dens överlägsenhet.
På flashback nyligen så läste jag i en tråd om någon "pedantisk vän" att gå barfota i någons hem var respektlöst men någon annan höll inte med och spelade delvis överlägsen med sin ålder. Jag började då fundera på detta ämne.
Jag säger det dock igen, jag antar en del här och kan ha fel uppfattningar om saker och ting. Jag är trots allt lite neurotisk till naturen och kan ibland anta det värsta. Men jag ville gärna höra från er hur ni upplevt eller upplever det i era liv kring detta om att spela på sin ålder i diskussioner där både kunskap och visdom leder ens åsikter.
Det kan ju faktiskt vara ett problem i en miljö där vi alla har potential att växa som människor om vi försöker vara öppna och nyfikna på hur andra tänker.
Lite antaganden är det ju i mina egna observationer men även om jag ett fåtal gånger träffat på människor som öppet faktiskt yrkar på att de minsann har rätt i en diskussion om någonting för att de har levt längre och har mer erfarenhet så verkar det vara vanligare att detta sker på lite mer subtila manér.
Jag kan tycka att det är lättare att diskutera med folk runt min egen ålder (tidig 20årsålder) än vad det är att diskutera med människor som är minst 10 år äldre. De äldre tycker jag inte anstränger sig lika hårt för att komma med något slagkraftigt argument utan vilar förnöjt på sin ålder som att det vore ett bevis på dens överlägsenhet.
Jag kanske dock övertolkar signaler pågrund av att jag personligen kände mig förlöjligad och ignorerad av mina föräldrar när jag bodde hemma då jag upplevde att jag sällan kunde gå emot deras uppfattningar om alla möjliga saker angående livet. Jag försöker inte påstå att jag alltid haft rätt när jag gått emot mina föräldrar men i vissa lägen handlade det delvis om faktiska kunskapsluckor hos mina föräldrar. Kunskapsluckor som inte gick att påpeka utan att höra att jag är ung och inte förstår mig på världen lika bra som dem. "Sluta försök vara så djup" var också ett svar jag fick istället för ett riktigt motargument.
På flashback nyligen så läste jag i en tråd om någon "pedantisk vän" att gå barfota i någons hem var respektlöst men någon annan höll inte med och spelade delvis överlägsen med sin ålder. Jag började då fundera på detta ämne.
Jag säger det dock igen, jag antar en del här och kan ha fel uppfattningar om saker och ting. Jag är trots allt lite neurotisk till naturen och kan ibland anta det värsta. Men jag ville gärna höra från er hur ni upplevt eller upplever det i era liv kring detta om att spela på sin ålder i diskussioner där både kunskap och visdom leder ens åsikter.
Det kan ju faktiskt vara ett problem i en miljö där vi alla har potential att växa som människor om vi försöker vara öppna och nyfikna på hur andra tänker.
__________________
Senast redigerad av Idealisten. 2018-03-17 kl. 11:45.
Senast redigerad av Idealisten. 2018-03-17 kl. 11:45.