Är det inte farligt att säga till folk hur man tycker att de är?

Menar främst folk som i en folkgrupp, en identitet, en statistik.

Om man säger om kvinnor att de är irrationella eller man säger om vissa typer av invandrare att de är ointelligenta och inkapabla till att fungera i ett civiliserat samhälle - skapar inte detta en plattityd som många inom grupperna identifierar sig med?

Om man säger till någon tillräckligt ofta, tillräckligt länge och med tillräckligt eftertryck och övertygelse att denna är otillräcklig och inkompetent kommer säkerligen den personen få betydligt sämre självförtroende och börja bete sig mer korkat rent instinktivt och undermedvetet.

Men om man istället försöker vara positiv mot folk och berömma deras goda sidor och försöka hjälpa dem i deras sämre sidor - så måste de väl bli mycket mer glada och produktiva människor än om de får höra att de inte duger?

Kritik i överflöd kan vara väldigt kontraproduktivt. Eller hur?

Så kan de va är du väl uppfostrad så håller du näbben.

Jag tror du menar ungefär att det inte är konstruktivt att fokusera på negativa skillnader på gruppnivå, kör man på den vita lögnen att alla är jämlika trots bevisade skillnader i intelligenskvot hos olika grupper t.ex. så kommer individer att anstränga sig mer än dom får höra att dom är mindre kapabla överlag även om detta är fakta. Eller hur?

Mänskligheten älskar att kategorisera och skapa stereotyper. Det finns många svenskar som också är ointelligenta och inkapabla till att fungera i ett civiliserat samhälle. Det hittar du i alla länder. Inte specifikt för "invandrare" till just Sverige.

Eller hur vadå? Jag håller ju med. Men jag pratar inte om den vita lögnen att alla är födda jämställda, jag pratar om att flytta fokus och välja vad man har sina värderingar i.

Att stå framför en människa och analysera henne kan få många utfall. Att säga att hon är ful och vedervärdig, trots "fakta", är högst troligt ett dåligt val.

Allt handlar inte om iq, för att ta ett exempel ur hatten. Det finns väldigt mycket som påverkar för en människa, och att då fokusera på det som kanske är en Akilleshäl är nog inte så produktivt.

Problemet är att om man övertalar en människa att hens misslyckanden beror på samhället och inte hen själv så kommer hen framställa sig självt som ett offer och att det är okej om hen är kriminell mm.

Att jag velat prestera högt i samhället har berott på att människor har sett ner på mig.
Hade folk inte sett ner på mig så hade det inte vart lika viktigt att prestera.
Däremot så stämmer det att man förlorar hoppet om sig själv. Men att gå och bete sig som en kriminell bara för att folk ser ner på en är ju det bästa man kan göra för att bevisa att de har rätt.

Det är helt klart bevisat om och om igen att en person presterar bättre av "pepp" än av "depp", detta syns tydligt i ex sport, men även i andra sammanhang. Ju längre man blivit intalad något, ju hårdare sitter det i och påverkar mera.
Om du tror du kan, men misslyckas, så undrar du varför du inte klarade det och försöker igen. Om du inte tror du kan och misslyckas så tänker du att det va det du visste och försöker inte igen.

-Kritik i överflöd kan vara väldigt kontraproduktivt. Eller hur?
Problemet är att folk är så ouppfostrad att dom inte tål kritik. All kritik tros vara negativt.