Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 2
  • 3
2018-03-23, 22:44
  #25
Medlem
Bara-Robins avatar
Citat:
Ursprungligen postat av iconicatab
Du skrev:
"och sedan allt eftersom bränslet brinner och ökar sin temperatur och sitt tryck ut ur motorn så blir trycket högre bak på motorn än vad motståndet blir på framsidan"
vilket jag fortfarande bara kan tolka som fel.

Från (insidan av) luftintaget till och med förbränningngszonen så ökar trycket.
Därefter sjunker trycket både inuti och ut ur motorn.
(Och en helt intern tryckskillnad i motorn kan inte påverka dragkraftsnettot - Det är som att lyfta sig i håret.)

Trycket på luften är högre redan då den befinner sig i motorn "i framänden",
än trycket i dysans utlopp (även innan 'jetstrålen' lämnat motorn - Och även med ev. tänd EBK).

Edit: Så det blev fel även i ditt nästa försök.

Vi är på samma sida med hur en chockvåg fungerar va?
Där trycket är högre längre fram och sjunker längre bak?
20 sek:
https://www.youtube.com/watch?v=KVuGJBtapGs

Så först högre tryck, sen lägre tryck, och sen högre tryck i förbränningskammaren, sen lägre tryck i början av dysan, sen högre tryck ut ur dysan.
Stoppet är inte det högre trycket längre fram, utan det snabba flödet.
__________________
Senast redigerad av Bara-Robin 2018-03-23 kl. 22:50.
Citera
2018-03-24, 09:23
  #26
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Bara-Robin
Stoppet är inte det högre trycket längre fram, utan det snabba flödet.
Bra att du äntligen rättat dig på den punkten.
Allt flöde inuti motorn lyder naturligtvis också under allmänna gaslagen.

Citat:
Ursprungligen postat av Bara-Robin
Så först högre tryck, sen lägre tryck, och sen högre tryck i förbränningskammaren, sen lägre tryck i början av dysan, sen högre tryck ut ur dysan.
Nej!!
Du kan inte överföra observationer/slutsatser från strömning i fri luft med strömning i (motor-)rör där ytterväggen hindrar såväl massflöde som tryckförändring.
Den tillförsel vi själva gör med bränsle plus förbränning har vi full kontroll över.

Citat:
Ursprungligen postat av Bara-Robin
Vi är på samma sida med hur en chockvåg fungerar va?
Ja förhoppningsvis.
Men du har inga sådana stötvågor du tänker på inuti motorn mellan luftintag och utloppsdysa.
Den enda "tillåtna" mach-1-passagen är vid utloppet om dysan har en "getingmidja".

(Hyfsat lättläst info på nätet: https://en.wikipedia.org/wiki/Scramjet plus länkarna.)
Citera
2018-03-24, 16:38
  #27
Medlem
Bara-Robins avatar
Citat:
Ursprungligen postat av iconicatab
Bra att du äntligen rättat dig på den punkten.
Allt flöde inuti motorn lyder naturligtvis också under allmänna gaslagen.
Jag gick igenom det jag initialt skrev och ser att det kunde uppfattas så. Jag hade egentligen två tankar i huvudet där, där jag både ville poängtera att det är en tryckskillnad i en chockvåg längre fram och längre tillbaka, men det var inte förrns i inlägget senare där jag specificerade att det inte var det högre trycket, utan hastigheten som var "locket". Så ja, jag rättar mig gärna då jag var otydlig, och det är bra att du uppmärksammade mig om denna otydlighet då jag inte vill sprida felaktigheter.
Det finns dock fler saker att poängtera gällande både tryck och flöde i främre delen av en sådan här motor, men jag vill nog fortfarande hävda att det i och med att det är chockvågor, blir ett högt tryck fram, och ett lägre längre bak i chockvågen, men sedan då ett högre därefter och igenom motorn till dysan.

Utgår vi från denna bilden:
https://wikicourses.wikispaces.com/f...%20picture.png

Så ser vi dessutom att när överljudsluften går genom höljet och över diffusorn och saktar ner luften, så ser vi att vinkeln på chockvågen blir mer trubbig, vilket representerar långsammare hastighet på luften, vilket då ger att tryckskillnaden mellan den främre delen av chockvågen och den bakre blir lägre snabbare än en spetsig vinkel som representerar ett snabbare flöde.

Så det jag försökte vara kommunicera, men var otydlig med, vilket jag håller med om att jag var otydlig med, var att trycket sjunker bakom en chockvåg, och menade då på att det fanns en punkt precis bakom chockvågen som var lägre än trycket sedan blir bakom de så kallade "flame holders"erna.
Detta var vad jag argumenterade för, men det är möjligt att trycket från förbränningen bakom dessa sprider sig hela vägen fram till överljudsflödet, och då blir det jag hävdade fel.


Citat:
Nej!!
Du kan inte överföra observationer/slutsatser från strömning i fri luft med strömning i (motor-)rör där ytterväggen hindrar såväl massflöde som tryckförändring.
Den tillförsel vi själva gör med bränsle plus förbränning har vi full kontroll över.

Vi har ju fortfarande chockvågor, sedan om dessa är inkapslade eller inte förstår jag inte varför det är relevant?

Citat:
Ja förhoppningsvis.
Men du har inga sådana stötvågor du tänker på inuti motorn mellan luftintag och utloppsdysa.
Den enda "tillåtna" mach-1-passagen är vid utloppet om dysan har en "getingmidja".

Nej, mellan diffusorn och flame holders-erna menade jag. Alternativt bakom chockvågen med spetsig vinkel till chockvågen med trubbig vinkel så kommer det vara en tryckskillnad som någonstans där sjunker.

Det sisntnämnda förstår jag inte, för det är en mach-1-passage(eller högre) vid inloppsdiffusorn också.

Citat:
(Hyfsat lättläst info på nätet: https://en.wikipedia.org/wiki/Scramjet plus länkarna.)

En scramjet är inte en ramjet. Det är överljudshastighet på luften genom hela scramjeten, men inte i ramjeten, vilket väl bör vara en skillnad? Att en scramjets tryck genom motorn inte förändras på samma sätt som en ramjet förstår jag.
Jag måste erkänna att det var många år sedan jag satte mig in i detta ämnet så jag vill inte hävda mig ha större kunskap om detta än jag har. Jag gav min bild av detta, men jag är öppen för att jag har fel och ställer istället frågor som jag hoppas få svar på.

Men jag är öppen för att jag har fel och får forska mer i ämnet!
__________________
Senast redigerad av Bara-Robin 2018-03-24 kl. 17:00.
Citera
2018-03-26, 15:14
  #28
Medlem
Newkies avatar
Trodde tråden skulle behandla raketer och inte domedagsvapen. Vad spelar det för jävla roll om Putin har osynliga missiler med lasrar på och med ditmålad hajmun som träffar allt inom en sekund och förstör allt och lämnar alla radioaktiva. Vedergällningen kommer ändå som en bandschaktare och raderar hela hans land inom 45 minuter. Det här gäller såklart åt båda hållen. Fullständigt meningslöst.

Samma sak gäller Amerikanernas robotförsvar. Även om dom stoppar 90% av inkommande vapen, vilket dom inte gör (stoppar dom hälften är jag imponerad). Så har motståndaren typ 4000 kärnvapen. Alla med minst en magnitud större sprängverkan än småsmällarna i Japan under 40-talet. Om dom har fastbränslemotor och ballistisk bana eller fissionsmotor och vingar saknar relevans.

Det som är avgörande är ett mycket långsammare leveranssätt. Ubåten, och så länge man inte säkert kan spåra och förstöra ubåtarna så är det ingen mening att ens snegla på kärnvapen.
Citera
2018-03-29, 19:15
  #29
Medlem
Knivur-273s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Eerieye
Vad är egentligen status på detta teknikområde? Vladimir Putin uttalade sig i hotfulla ordalag om en kryssningsrobot med obegränsad räckvidd och NASA har startat upp ett gammalt forskningsområde, NERVA.

Kan det här bli något för interplanetära resor framöver? Har svårt att tro att lyft till låg omloppsbana kan ske med atomdrift men däremot från låg till hög omloppsbana samt för interplanetära färder.
Man måste göra skillnad på nukleära Jet-motorer med luftkompressor och turbin, jämfört med sådana som verkar utanför atmosfären, helt olika saker. I förra fallet används insugningsluften för reaktionskraft, i senare fallet måste massan som används för reaktionskraft bäras med i farkosten och atomenergin används för att ge den rörelseenergi, rörelsemoment, skjuta ut den, ge reaktionskraft.

Den enda nukleära framdrivningskraften som är teoretiskt möjlig i det tomma rummet, såvitt allt är känt, den som använder små atombomber. Låt vara att man nu kan hetta upp ett förråd av gas med en dimunitiv primitiv kärna av het plutonium, med en plågsamt svag framdrift.

Projekt "Daidalos" från 1975 handlade också om explosionsframdrift, men med fusion av Helium-3 och tändning med laser. Det har visat sig vara en dröm och icke verklighet alls.
__________________
Senast redigerad av Knivur-273 2018-03-29 kl. 19:27.
Citera
2018-03-29, 22:01
  #30
Medlem
Newkies avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Knivur-273
Man måste göra skillnad på nukleära Jet-motorer med luftkompressor och turbin, jämfört med sådana som verkar utanför atmosfären, helt olika saker. I förra fallet används insugningsluften för reaktionskraft, i senare fallet måste massan som används för reaktionskraft bäras med i farkosten och atomenergin används för att ge den rörelseenergi, rörelsemoment, skjuta ut den, ge reaktionskraft.

Den enda nukleära framdrivningskraften som är teoretiskt möjlig i det tomma rummet, såvitt allt är känt, den som använder små atombomber. Låt vara att man nu kan hetta upp ett förråd av gas med en dimunitiv primitiv kärna av het plutonium, med en plågsamt svag framdrift.

Projekt "Daidalos" från 1975 handlade också om explosionsframdrift, men med fusion av Helium-3 och tändning med laser. Det har visat sig vara en dröm och icke verklighet alls.

Finns flera typer av fissionsmotor som fungerar i vakuum men inte använder fissionsbomber.

Fission framgment rocket till exempel. NERVA och REVA testade så kallade nuclear thermal rockets. Ca dubbla isp mot kemiska.

Man nådde aldrig en flygbar design men projektet var lovande till Nuclear test ban treaty blev aktivt och man fick lov att sluta testa.

Man kan naturligtvis tänka sig en farkost med vanlig ion drive eller liknande fast med fler motorer och en fissionsreaktor för energin. Frågan om massan från reaktor och kylare gör den idén korkad dock.
Citera
2018-03-29, 22:20
  #31
Medlem
Newkies avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Knivur-273
Man måste göra skillnad på nukleära Jet-motorer med luftkompressor och turbin, jämfört med sådana som verkar utanför atmosfären, helt olika saker. I förra fallet används insugningsluften för reaktionskraft, i senare fallet måste massan som används för reaktionskraft bäras med i farkosten och atomenergin används för att ge den rörelseenergi, rörelsemoment, skjuta ut den, ge reaktionskraft.

Den enda nukleära framdrivningskraften som är teoretiskt möjlig i det tomma rummet, såvitt allt är känt, den som använder små atombomber. Låt vara att man nu kan hetta upp ett förråd av gas med en dimunitiv primitiv kärna av het plutonium, med en plågsamt svag framdrift.

Projekt "Daidalos" från 1975 handlade också om explosionsframdrift, men med fusion av Helium-3 och tändning med laser. Det har visat sig vara en dröm och icke verklighet alls.

Finns flera typer av fissionsmotor som fungerar i vakuum men inte använder fissionsbomber.

Fission framgment rocket till exempel. NERVA och REVA testade så kallade nuclear thermal rockets. Ca dubbla isp mot kemiska.

Man nådde aldrig en flygbar design men projektet var lovande till Nuclear test ban treaty blev aktivt och man fick lov att sluta testa.

Man kan naturligtvis tänka sig en farkost med vanlig ion drive eller liknande fast med fler motorer och en fissionsreaktor för energin. Frågan om massan från reaktor och kylare gör den idén korkad dock.
Citera
2018-04-01, 05:23
  #32
Medlem
Knivur-273s avatar
En möjlighet skulle kunna vara en atomdriven accelerator som kunde skjuta ut en relativt sett liten mängd joniserad gas i relativistisk hastighet, dvs. mycket nära ljusets, och i ett massflöde som skulle ge en användbar acceleration. Rent teoretisk är inte förrådet av materia för framdrift begränsande, bara energin som stoppas in. Vid relativistiska hastigheter stiger trögheten våldsamt och därmed accelerationskraften, men vilomassan är ändå den samma.
Citera
2018-04-08, 08:10
  #33
Medlem
Danlos avatar
Ett stort problem för kärnkraftdrivna rymdfarkoster är ju lagarna som förbjuder sånt material i atmosfären för riskerna osv. Men jag undrar, går det inte frakta upp kärnreaktorn och uranet (eller vilket material det nu blir) separat? En klump med kärnmaterial som faller ned till jorden är sprids väl ändå inte ut över hela planeten om den är väl skyddad? Sen installerar man kärnmaterialet i reaktorn när det är i omloppsbana runt månen eller nåt?
Citera
  • 2
  • 3

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback