Hur kan statsskulden gå ner? (Ner ~10% sedan 2014)

Att statsskulden minskar är en ren konsekvens av överskottsmålet.

Känner man till att det finns ett överskottsmål borde det vara helt omöjligt att blir förvånad över att statsskulden minskar.
Var tänkte man sig att överskottet i så fall tog vägen?

Detta har väl inget med Sandviken-rapporten att göra. Det handlade om en kommun. Detta om staten.

Ökad valutareserv. Som du ser om du tittar på nettotillgångar så dyker inte de. Skuld och tillgångar ökar lika mycket.

??

Vad är en dopad ekonomi??
Går det att uttrycka i etablerade termer?

Flyktingar kostar ca 1% av BNP per år. Även om det skulle öka till 1.5% något år märks inte det direkt.
(Detta skall inte tolkas som att jag säger att det är ok med 1%. Den som tror det får åka till karolinska och röntga hjärnan).

Statsskulden enligt t.ex. Eurostat ska räknas som summan av statens skulder och kommunernas skulder. Kommunernas ekonomi är mycket ansträngd bl.a. p.g.a. den utomeuropeiska invandringen som initialt kostar staten c:a 80 miljarder/år endast i etablering. Efter två år är det kommunernas bekymmer. Sedan tillkommer välfärdstjänster och bidrag. Om kommunerna skulle vara företag, skulle en av fem redan vara i konkurs. På detta sätt får rikspolitikerna sina dåd att se bättre ut och de kan säga att statsskulden är den lägsta sedan 70-talet. I själva verket är den samlade skulden stat + kommuner c:a 40% av BNP.

Det är inte så dåligt ändå, då EU rekommenderar att den inte överstiger 60% av BNP. Vid den senaste allvarliga finanskrisen/lågkonjunkturen (90-talet) som drabbade Sverige var statsskulden 70% av BNP. USA har 105% - Japan 250%. Men då ska man komma ihåg att Sveriges ekonomi i mångt och mycket nu är dopad av t.ex. låga räntor vilket gör att branscher och företag kan få projekt lönsamma som tidigare inte varit det och på så vis bidra till mer skatteintäkter, hålla konjunkturen någorlunda stabil och därmed inte försämra statens förutsättningar. Dock så döljer denna dopade ekonomi -med kronras som följd- strukturella problem för vissa utgiftsområden som inte påverkar lika mycket som de annars skulle ha gjort.

Överskottet har dessutom minskat rejält de senaste decennierna, från över 100 miljarder, till ynka 22 miljarder 2018. Med ett överskottsmål på 0,33%, en aldrig tidigare så tydligt dopad ekonomi och låg krona, småputtrar Sveriges ekonomi, när den egentligen borde stormkoka.

Det intressanta i sammanhanget bör inte vara vad den utomvästliga invandringen, stadigt runt 100-tusen per år, kostar i relation till BNP. Det bör vara vad den kostar i relation till statens pengapåse, statsbudgeten. Den budgeten liggar på runt 1000 miljarder per år.

Initialt för mottagande endast kostar denna invandring 80 miljarder per år. Mottagandet omfattar de två första åren för invandrarna vilket staten lägger ut för. Därtill kommer bidrag och välfärdstjänster. De som har varit här längre än två år, nu pratar jag om heltidsekvivalenter arbetslösa, går på kommunernas budgeter. Det gäller alltså 3,5% av de 7% arbetslösa. Hälften av alla arbetslösa i Sverige är födda utanför Sverige. Utan dessa skulle vi ha liknande arbetslöshet som våra grannländer, runt just 3,5-4%.

På 70-talet var invandringen en inkomstkälla för Sverige (1% av BNP), men har successivt blivit en utgiftskälla i takt med invandrarnas försvagade ställning på arbetsmarknaden. Många arbeten automatiserades i Sverige som har världens mest avancerade arbetsmarknad. Det går 3 stycken arbetslösa på varje lågkvalificerat arbete. 1,3 per varje högkvalificerat arbete.

Med det sagt, så går det att klara av en utgiftsökning på 1-2% av BNP extra under några år utan att det behöver påverka nämnvärt.