Trött på idiotiska frågor på anställningsintervjuer!

En kompis intervjuades för Forex, för ett jobb som valutaväxlare/någon sorts support. Under den intervjun sattes en grupp sökande runt ett bord, varpå rekryteraren delade ut en blyertspenna till varje sökande.

För detta fick alla instruktionen att improviserat sälja sin penna till rekryteraren, och presentera sin blyertspenna och säljpitch för de andra runt bordet. Ordet gick alltså runt till respektive sökande, som då rabblade upp att det här är världens bästa blyertspenna, detta är ett köp du inte kommer ångra, osv. Ca 2 min presentation per person.

Tycker själv synd om de som söker jobb idag.

Hahaha
Det var otroligt förnedrande och efterblivet. Trodde först det var ett skämt för att sålla ut folk som redan innan dem testat, flyr rummet. Finns många såna i säljyrket, man vill tjäna mycket pengar på att sälja för man har ju sett alla filmer och hört om businessmen så det är självklart ända tills dem måste prata med en kund då brister allt och verkligheten kommer som en käftsmäll haha.

Tror du mig om jag säger att vi blev tilldelade roller också :P allt från läkare till kändisar och sen omvänt som säljare till dessa roller. Vuxendagis på hög nivå

HR-fjantar får tyvärr allt större utrymme. Det är en station man bara måste ta sig förbi. Mitt intryck efter att ha bränt väldigt mkt intervjuer och på senare tid blivit lite bättre på det där är att man måste svälja satsen och vara beredd på att klämma ur sig lite floskler. Läs såna där sidor med vanliga frågor och fundera på vad du skulle säga, skriv gärna ner lite stolpar och repetera dagen innan så att du är in character när du kommer dit.

Det som jag lärt mig är att man måste vara rätt försiktig med att sticka ut hakan för mycket. Första intervjun med företagshoran är inte rätt forum för att agera ut sin säregna personlighet utan man ska vara rätt strömlinjeformad och hålla tätt bara. Att man inte fick in några bra reaktioner eller connectade jättebra med HR-fjanten behöver inte vara negativt. Att bara rapa klyschor och förberedda standardsvar är att vara professionell för såna där människor. Att skoja en massa och vara ironisk går fetbort.

Detta var en underhållande tråd.
Nog har arbetsintervjuer blivit rena kuratorsamtal på senare år. Har själv upplevt det några gånger.
Jag har inga problem med att vara proper och korrekt och agera professionellt i sammanhang där man t.ex. skall möta kunder.
Men jag är också väldigt rättfram och rakt på sak. Min mentalitet kring arbete är ungefär "Har du två armar och två ben och fattar arbetsuppgiften? Bra, då kan du jobba". Det kanske är ett lite föråldrat synsätt numera?
Just därför har jag svårt för frågor som är flummiga och överdrivet pedagogiska.
Frågor i stil med:
"Om du vore en blomma, vilken sorts blomma hade du velat vara och varför?"
"Nämn några egenskaper du tror är viktiga för att lyckas i livet"
"Nämn tre smaker som gör dig avslappnad"

Då sitter jag mest och funderar på hur jag skall svara konkret på detta och få det att låta professionellt.

Ja visst blir man trött. Rekryterare är vidriga.

Endast EN arbetsintervju var godkänd och seriös. Resten har varit dynga med flumfrågor. Man undrar hur personerna fick jobb som rekryterare.

Det har blivit ett gissel det där och enligt min erfarenhet är det rekryteringsfirmor som håller på med denna trams.
Har gått igenom några processer med rätt blandat innehåll men de enda jag kommit i kontakt med som hittat på en massa trams var Ranstad. Har genomgått 2 processer med dem ett för ett större företag i Sverige och ett för ett utlandsjobb. Rena tramset och bortkastad tid, jag gick vidare i bägge processerna och blev i och för sig erbjuden jobben till slut. Men det var inte fören man gick vidare som man faktiskt kunde få en egen uppfattning om det var rätt jobb för mig och vilken lönenivå de tänkt sig. Vilket i mitt fall hade besparat en hel del jobb både för företaget och mig själv.