Trött på idiotiska frågor på anställningsintervjuer!

Jag är otroligt trött på alla meningslösa tramsfrågor och lekar på anställningsintervjuer enligt det nya konceptet "HR-rekrytering"!

Det senaste halvåret har jag aktivt sökt många jobb (jag arbetar heltid på ett ställe för tillfället men vill byta) och har behövt vara med om de mest förnedrande jobbintervjuer enbart för att man inte har något val som arbetssökande.

Ytterst få jobbintervjuer inriktas mot seriösa frågor om tjänsten, typ: "Vad har du arbetar med tidigare, och vad kan du bidra med hos oss?"

På mina intervjuer har ca 90% av frågorna varit kufiska filosofifrågor som är omöjliga att besvara, tex:
-"Berätta om ett exempel när du har behövt att hantera osäkerhet i en ny situation samt hur detta har förändrat dig som människa?"
-"Ge ett exempel på en integrering med en ny bekantskap som har utvecklats till en djupare relation som berikat er båda?"

På den första frågan hade jag inget svar utan hittade på lite. Rekryteraren ville dock prompt undra hur detta har förändrat mig som människa, vilket jag inte har något svar på (jag har svårt för dessa kufiska frågor). Det blev tydligen ett streck i protokollet samt en sur min från rekryteraren när jag inte kunde svara på frågan.

På den andra frågan började jag med "Jag har lärt känna många på mitt nya jobb..." varpå rekryteraren säger att det måste vara en ny bekantskap (kollegor räknades tydligen inte). Jag hade därför inget bra svar på denna fråga heller, med samma resultat som ovan.

Hur gör man för att svara på dessa meningslösa frågor? Ska jag börja läsa filosofi på fritiden för att hänvisa till Aristoteles på anställningsintervjun, eller ska jag plugga in de "rätta svaren" på fritiden och rabbla upp dessa på intervjun? Oavsett val, vad har detta för relevans för tjänsten?

Vid upprepade tillfällen får man frågan "Säg dina 3 bästa och 3 sämsta sidor". Det första ledet är lätt att besvara, bara att säga 3 random egenskaper samt ordbajsa varför jag är världens mest karismatiska (1), drivna (2) samt entusiastiska (3, misson done!) person i världen. På frågan vilka som är mina sämsta egenskaper har rekryterarna under de senaste åren spårat ur fullständigt. Det räcker inte att säga något man vill bli bättre på, numera ska man helst säga rakt ut "Jag är dålig på..." för att bli "godkänd".

För ett antal intervjuer sedan bad rekryteraren mig berätta vilka som är mina sämsta egenskaper, varpå jag börjar "Jag skulle gärna vilja bli bättre på att hålla presentationer", varpå rekryteraren avbryter mig med "Jaha, så du är dålig på att hålla presentationer?"

Jag säger då att nej, jag är inte direkt dålig på det, men skulle gärna vilja bli ännu bättre. Rekryteraren påpekar då att alla minsann alltid kan bli bättre på allt, och att detta därför inte räknas som en dålig egenskap. Hon frågar därför på nytt "vad är dina sämsta egenskaper", varpå jag börjar fundera vad fan jag ska säga som inte sabbar mina chanser att få jobbet men som samtidigt låter konstruktivt. Jag börjar då med "Jag vill lära mig mer om system X", varpå jag får samma idiotiska följdfråga: "Så du är dålig på det?"

Vid detta lag börjar jag bli rejält irriterad, vilket kanske även rekryteraren märker. Jag säger då samma som sist, jag är inte dålig på det men känner att jag vill lära mig mer. Hon påpekar än en gång att utvecklingsområden (är det inte detta vi diskuterar?) inte räknas, jag får enbart säga sådant jag är dålig på. Jag säger då "Jag vet inte, jag får fundera", varpå hon frågar "Har du verkligen inget du är dålig på?" (Vid detta läge började mötet mest kännas som ett vuxendagis snarare än en anställningsintervju)

Rekryterarna är i 99% av fallen kvinnor, mkt unga (i åldern 23-27 år), men vill trots deras ringa erfarenhet fråga mig om min livshistoria, levnadsfilosofi och syn på utveckling (jag är i 35-årsåldern). Har svårt att ta dessa svävande frågor som seriösa från en person som gått ut gymnasiet och arbetat ett fåtal år på en rekryteringsfirma (men likväl fått en fin titel som "HR-konsult" eller "Talent Manager Agent"), än mindre när det är uppenbart att de läser frågorna från ett standardformulär samt antecknar inom en ruta under frågan.

Inte sällan kommer totalt irrelevanta frågor upp i dessa standardformulär, t.ex. hur många syskon har du, vad heter de, hur mycket tittar du på TV, gillar du ordning och reda (får man svara nej?) och annat dagisrelaterat.

Hur ska jag göra för att överleva i detta?

Det här är ett problem. Majoriteten som rekryterar är inkompetenta, somliga får axla ansvaret för att ingen annan orkade ta tag i rekryteringen eller så har man "inte råd" med att anställa ett rekryteringsbolag.

Tyvärr är det ett spel som man får spela för att komma förbi HR:
* Top 50 Job Interview Questions
* How to Answer the 31 Most Common Interview Questions

Det positiva är alltså att det är relativt lätt att dupera dessa inkompetenta rekryterare.

Jag håller med dessa floskler på anställningsintervjuer.
De som rekryterar har ca 20 frågor som kommer upp hela tiden.
Kräkframkallande

Typ...
Berätta om dig själv ?
Goda och svaga sidor ?
Hur ska en bra chef vara ?

Jag brukar hitta på lite skit så de blir nöjda och tror att de gjort sitt jobb 😀😀

Låter som att du bara hamnat hos bemanningsfirmor och deras flator. Försök fokusera på de företag som anställer direkt själva istället för att anlita bemanning? Blir bara samma resa och intervju ändå annars.

Ignorerade själv alla annonser som var från bemanning 😏

Ge motfråga. När vederbörande HR mupp ger sin absurda fråga så ber du henom att ge ett konkret exempel som är självupplevt.. Om hon tvekar drar du ner gylfen och utför helikoptern 🚁

Jag har slutat att söka jobb som utannonseras av bemanningsföretag, men numera verkar det bli allt vanligare att tidigare bemanningsrekryterare anställs hos "riktiga" företag. Så man slipper inte dessa hur man än bär sig åt!

Håller tyvärr inte med, tidigare har jag upplevt att det är lätt att kringgå spelreglerna. Men numera har rekryterana "bytt" frågor och frågar inte längre "vad kan du bidra med" eller "var är du om 5 år" utan kör numera med överjävliga flumfrågor som inte ens den mest inbitne dagdrömmaren kan besvara.

Detta har jag faktiskt gjort vid ett par tillfällen... och får då blicken "du kommer inte att få jobbet", varpå intervjun snabbt avslutas.

Det sorgliga är ju att deras i inkompetens leder till felrekryteringar.
En gång kom jag full till intervjun.
Det var en lunchintervju.
Jag beställde den dyraste rätten på menyn, men de betalade.
Har hört nåt ang tjänsten.

Du får plugga det nya innespråket först;
https://www.metrojobb.se/artikel/8139-karri%C3%A4rpanelen-tipsar-s%C3%A5-svarar-du-p%C3%A5-fr%C3%A5gan-vilka

Visst är det skamligt. Den arbetssökande kan ju gott svara med en fråga tillbaka. "Vad är du dålig på tjejen? Inte för att det har med arbetet att göra men för att jag är nyfiken." (vilket vore sant därför att diskussioner är roligare än att vara utsatt för förhör).

Tvivlar starkt på att min mor född på 40-talet behövde stå ut med sådan här skit när hon sökte nytt jobb på 80-talet.

"Vad är du bra på?" -Du skulle bara ana, bruden. Jag är kritiskt tänkande och har kommit underfund med att invandringen är en invasion och ett hot mot Sverige och svenskarna som inte verkar gå att försvara sig emot. Jag skulle kunna ta till gatorna och kasta sten på riksdagen och på tidningsredaktionerna.

Skulle jag få jobbet?

Jag förstår att du inte fattar sådant.
Man vill att de ska berätta lite om sig själva. Under denna fas så noterar man hur de framför det och inte bara vad de berättar. Dessutom märker man hur öppna de är och bör hitta felaktiga sidor hos personen.

Kan man inte berätta om goda och svaga sidor så har personen ingen självkännedom. Sådana är hopplösa att ha i en grupp.

Och sista är rätt så kul. Det finns de som på den punkten berättar om tidigare chefer som varit kass och velat bestämma hur man ska arbeta och ibland kommer det att chefen haft samarbetsproblem och även att alla andra också varit hopplösa att arbeta ihop med. Totalt självmord på den sökande.

Kan lova att rätt så banala frågor lockar fram en hel del om personen som söker.

Nej jag är inte HR utan chef som är med vid de flesta av mina rekryteringsbehov och blir jäkligt bra med vettiga frågor mm vid intervjuerna. Som chef i rekryteringsroll har man jäkligt stort ansvara att personen man tar in passar ihop med gruppen man redan har.

Att du varit på massa intervjuer säger en hel del om dig också vilket relativt enkla frågor snabbt bevisar. Kan man snabbt rabbla starka och svaga sidor har man troligen fått den frågan många gånger och ändå inte fått det jobb man sökt. Varför ska man då välja en sådan individ, en som går från intervju till intervju utan att få något jobb.