Varför finns det folk som jobbat >1 år utan buffertsparande?

Är det verkligen så svårt att måla upp olika lockande scenarior? Jag kan direkt nämna fyra olika i stort och smått.
1: När jag tapetserade om i lägenheten så kunde jag välja exakt de tapeter som jag ville ha, trots att de kostade 500 kronor rullen eller vad det nu var.
2: När jag snubblade över ett riktigt bra pris på en bil så var det bara att plocka fram pengarna. Det betyder givetvis även att jag sparade många tusenlappar gentemot de som inte "kan smida medan järnet är varmt".
3: Jag köpte nyligen ett äldre hus med intentionen att renovera upp det. Då känns det skönt att inte behöva fundera över om banken kommer ge mig ett lån för renoveringen, jag har de summor som krävs ändå. Det betyder inte att jag inte kommer ta ett lån - bara att jag har möjlighet att inte ta ett.
4: En vän fick en släng av dålig ekonomi i veckan. Hon bad mig om hjälp och jag kunde ge henne några tusenlappar utan att behöva oroa mig över att min egen ekonomi skulle knasa sig i slutet av månaden.

Som du ser handlar sparade inte om ett konstant ökande kapital, det handlar om frihet i vardagen, om att kunna hjälpa de som betyder något och om att ibland kunna slösa när man verkligen känner för det.

Jsg är rik och får ligga en hel del. Sannolikt har jag legat med fler och snyggare kvinnor än vad du har.

När du skrev hur du njuter av livet, köper dyr skjorta och äter bra mat så inser jag att du inte kan konsten av att njuta av livet.

Själv vindsurfar jag, jag reser utomlands i snitt 3 gånger per år, 2016 var jag utomlands 4 gånger och totalt 9 veckor, lägger pengar på riktig mat, lagar mycket från grunden och värnar om hälsan.

Den här missunsamheten som finns bland svenskar från fattiga till rika är för att ni alla är kommunister som måste förstöra för andra som har det bättre. Socialism i en nötskal. En underutvecklad ideologi för underutvecklade och mediokra medelmåttor.

Det gäller att hitta en balans. Visst är det så att det finns det som förblir "snåla" hela livet och som sedan dör med en stor summa på banken. Men jag har även sett de som drar ut det sista i märgen på benet (för att citera filmen Döda poeters sällskap). Det finns de som drar till varmare länder och köper sig fantastiskt trevlig och gott sällskap. De lever bokstavligen som kungar. Länder där äldre har högre status än i Sverige.


Väl skrivet.

// CC

Min pappa är starkare än din pappa. Själv skulle jag inte kalla vindsurfing och utlandsresor för höjden av livsnjutning. Jag är utomlands minst en vecka i månaden och tycker att det mest är en plåga.

Och tro mig, jag är allt annat än kommunist. Det är egentligen bara sosse-ungar som växt upp i knappa förhållanden som börjar spara när dom får en inkomst, för dom vill inte hamna i samma misär som sina föräldrar.

Tack för ett gott skratt, behövde tänka mig tillbaka tills jag var 20 år gammal för att minnas att man skrivit sånt här skit.
Dessutom är man inte rik efter 2.5 års arbete och 500k i sparande som du skrev i en annan tråd, men lycka till framöver! Med hårt jobb, disciplin och målmedvetenhet når du säkert dit.

Haha pappa är ingenjör. Så även jag.

Det är lättpåverkade krakar som faller för konsumtionstrycket. Skryter du när du äter en entrecote för 179 kr också?

Eh jo, vindsurfing är njutning. Likaså segling. Sparsamhet är en dygd, slöseri är det inte.

Vindsurfing är att njuta av livet. Vad är det som är skit?

Du snackar däremot skit.

Grabben, du behöver inte vara så spydig. Tyckte bara det var roligt inlägg du gjorde, att du behöver hävda dig att du är rik, ligger med snygga kvinnor och behöver lägga fram en lista på dina resor, vad och hur ofta du äter som om vi gör en revision av ditt liv. Lovar att du kommer veta vad jag menar med ditt inlägg när du fått några år på nacken.

han är inte rik, han bor hemma o lever på sin morsars indragna socialbidrag menas han runkar i motvind och kollar på helldog liven.

Ärligt talat gör jag inte det. Vindsurfing, börshandel, luta sig tillbaka och se pengarna växa, hälsa, träning, inte vara bunden till nån och så vidare är värt mycket.

Jag misstänker att du menar flickvän eller familj och att se sina barn växa upp. Det är väl att njuta på ett annat sätt men jag känner rent äckel av utvecklingen i världen, så att skaffa barn mitt i smeten är inte på kartan.

"Så kunde man ha sagt på 1800-talet också".
Ja, det kunde man säkert.

Klassisk svensk avundsjuka och missunsamhet. Du är inte ensam om att vara kommunist i det här sjuka landet. Har någon det bättre så ska man smutskasta.