Citat:
Ursprungligen postat av
London
Har man studerat ekonomi bör man också förstå det problematiska med att applicera naturvetenskapliga modeller på samhällsvetenskapliga problem (människan). Det finns en orsak till att ekonomiska modeller sällan visar empirisk signifikans och en av dessa är att människan till skillnad mot naturen är irrationell.
Huruvida frågeställningen ligger under NE eller privatekonomi påverkar dock inte problematiken med att definiera vad som är vad.
1. Vad är det för naturvetenskaplig modell som jag har applicerat? Är det ännu en av dina halmgubbar kanske.
2. Ska du bortse från nationalekonomin därför att homo economicus har falsifierats? Det är lika logiskt som att bortse från medicinsk vetenskap därför att åderlåtning visat sig vara felaktigt.
Att frågeställningen ligger under nationalekonomi innebär att vi försöker ha någon verklighetsanknytning för att kunna säga något om vad som faktiskt är fallet.
Det är era fantasifoster som saknar empirisk signifikans.
Citat:
Vi är alla överens om att 100 kr är 50 ggr mer värt än 2 kr. Det vi inte var överens om var att ökad penningmängd leder till ökat värde vilket likt trolleri bygger luftslott.
Det är 50ggr mer värt i penningvärde.
Det är inte nödvändigtvis 50ggr mer värt i ekonomiskt värde. Se avtagande marginalnytta.
Jag har sagt att ökad penningmängd innebär ökat penningvärde. Dag 1 finns 100kr. Dag 2 har penningmängden ökat till 300kr. Så penningvärdet har ökat med 200kr från dag 1 till 2.
Citat:
Det är lite svårt att hänga med vad du menar när du först säger att pengar har ett värde (100 > 2) för att därefter påstå att de facto inte har det (luftslott) och avsluta med att de kan ha det.
Det finns penningvärde och så finns det ekonomiskt värde. Ekonomiskt värde är
nyttan i varor och tjänster.
Pengar finns defacto inte eftersom vi använder krediter som pengar och krediter finns inte. Krediter är tomma löften om att det finns pengar. Dvs ett luftslott. En teknikalitet kan tyckas men som visar att pengar i sak är ett luftslott,
Jag har sagt att pengar kan
ge ett ekonomiskt värde. Inte att det kan
ha ett ekonomiskt värde. Med detta menar jag att pengar är instrumentellt värdefullt och inte intrinsikalt värdefullt. Och att pengasumma x inte alltid kan ge ekonomiskt värde iom förändringar i tid och rum såsom annan valuta, annan inflation, grad av tilltro etc.
Detta är helt förenligt. Har du svårt att förstå mina tankar så fråga för förtydligande.
Citat:
Riksbanken kan utöka penningmängden vilket minskar det ekonomiska värdet av vår valuta, ja. Du eller någon annan har inte denna möjlighet ”att skapa pengar från tomma intet” eftersom du inte har möjlighet att trycka pengar.
Fel. Privata banker skapar pengar från tomma intet när lån fastställs. Jag länkade till flertalet källor, däribland empirisk forskning, tidigare i tråden:
(FB) Är amortering och sparande samma sak?
Citat:
Nej, i min värld äger du ingenting vilket jag framört hela tiden, precis som din öldrickarkompis innan lånet. Om du därefter tillfärskaffar dig tillgångar på lån äger du i min värld både skuld och tillgång. Din samlade förmögenhet är fortfarande noll.
Men det är här du började sväva ut om penningmängd fram och tillbaka och luftslott, dubbla miljoner och reverser.
Menar du fortfarande att något värde, monetärt eller penningmängdmässigt, skapats av ditt lån till den fiktiva vännen? Det är egentligen min enda fråga.
Jag har redan svarat på detta här:
(FB) Är amortering och sparande samma sak?
Vad förstår du inte?
Citat:
Ingen utom du har heller påstått att konsumera är att spara. Du påstår detta eftersom du kopplar amortering till konsumtion.
Jag har aldrig påstått att konsumera är spara. Du är en mycket ohederlig skribent som klistrar på påstående hämtade från din egen hjärnaktivitet.
Vad jag har bevisat i sak nu i 91 sidor är att amortering är konsumtion. Så amortering kan därför per definition inte vara sparande.
Ni har mycket svårt att ta till er detta krassa konstaterande.
Citat:
Omöjligt att förstå vad som menas med detta. Jag har fortfarande bara sett dig i tråden skriva att lån skapar värde eller rikedom (1 mkr blir två). Vi andra säger att det skapar skuld och tillgång. Att konsumera tillgången minskar rikedomen. Att amortera skulden ökar rikedomen.
Fel
igen. Du har otroligt svårt med din läsförståelse.
Jag har sagt att lån ökar penningmängden och att amortering minskar penningmängden. Detta är något som även Riksbanken själva skriver (se min första länk i detta inlägg).
Man har ingen rikedom om man ligger negativt.
Se svenska akademins def av rikedom:
https://svenska.se/tre/?sok=Rikedom&pz=1
Hur kan man öka en rikedom som är negativ. Att vara satt i skuld i negativ balans och att amortera är då enligt dig att "öka sin rikedom".
Ni blir ju bara värre och värre.
Vidare så ökar det relativa förhållandet mellan skulder och tillgångar när man
sparar.
Och så minskar detta relativa förhållande när man
amorterar.
Två helt motsatta utfall alltså. Hur kan motsatser vara samma sak. (Frågan är retorisk)