Scenario 1
Inkomst 100 kr
Boende 33 kr
Dagligvaror 12 kr
Sällanköpsvaror 9 kr
Fritid och nöjen 14 kr
Hälsa och ohälsa 6 kr
Kläder 4 kr
Transport inkl. bil 10 kr
Övrigt 5
7 kr kvar att lägga undan eller förslösa
Scenario 2
Inkomst 100 kr
Boende 33 kr
Dagligvaror 12 kr
Sällanköpsvaror 9 kr
Fritid och nöjen 14 kr
Hälsa och ohälsa 6 kr
Kläder 4 kr
Transport inkl. bil 10 kr
Övrigt 5
Amortering och ränta 7 kr
0 kr Kvar att lägga undan eller förslösa
Vi vet inte hur de sista 7 kr har använts eller kommer att användas varken i scenario 1 eller scenario 2. Det går inte heller att säga om lånet i scenario 2 har använts till något som kommer att öka eller minska i värde. Det enda vi vet är att det finns en skuld som skall betalas tillbaka.
I scenario 1 kan vi välja att lägga undan överskottet. Vilket är vad man vanligtvis avser när man använder ordet spara. Om det görs regelbundet kommer våra tillgångar att öka över tid oavsett från vid vilken tidpunkt man väljer att börja mäta.
I Scenario 2 har har vi, efter att lånet betalats tillbaka, tre möjliga utfall för vad det nu var vi lånade till. Värdet är större än noll, värdet är noll, värdet är mindre än noll. Om vi utgår från en tidpunkt före lånet så kan vi med säkerhet säga att i två av fallen har våra tillgångar inte ökat. I det tredje fallet, där värdet är över noll, kan våra tillgångar ha ökat om räntekostnaden varit lägre än värdet är på vad det nu var vi använde lånet till.
För att i scenario 2 med säkerhet kunna säga att våra tillgångar ökat över tid måste vi mäta från en punkt där vi redan tagit lånet. Och även från den punkten räknar vi inte med ett överskott utan bara en minskning av skulden. Det enda vi då har gjort är att skapa utrymme för att återigen låna upp till det tidigare beloppet (eller kanske till och med mer). Inte ens i de fall vi bara betalar tillbaka sex kronor och får en krona över att lägga undan eller slösa har vi skapat något egentligt utrymme utan bara ökat återbetalingstiden.
Då infinner sig den intressanta frågan om skuldsättning idag kan anses vara ett normaltillståndet?
Inkomst 100 kr
Boende 33 kr
Dagligvaror 12 kr
Sällanköpsvaror 9 kr
Fritid och nöjen 14 kr
Hälsa och ohälsa 6 kr
Kläder 4 kr
Transport inkl. bil 10 kr
Övrigt 5
7 kr kvar att lägga undan eller förslösa
Scenario 2
Inkomst 100 kr
Boende 33 kr
Dagligvaror 12 kr
Sällanköpsvaror 9 kr
Fritid och nöjen 14 kr
Hälsa och ohälsa 6 kr
Kläder 4 kr
Transport inkl. bil 10 kr
Övrigt 5
Amortering och ränta 7 kr
0 kr Kvar att lägga undan eller förslösa
Vi vet inte hur de sista 7 kr har använts eller kommer att användas varken i scenario 1 eller scenario 2. Det går inte heller att säga om lånet i scenario 2 har använts till något som kommer att öka eller minska i värde. Det enda vi vet är att det finns en skuld som skall betalas tillbaka.
I scenario 1 kan vi välja att lägga undan överskottet. Vilket är vad man vanligtvis avser när man använder ordet spara. Om det görs regelbundet kommer våra tillgångar att öka över tid oavsett från vid vilken tidpunkt man väljer att börja mäta.
I Scenario 2 har har vi, efter att lånet betalats tillbaka, tre möjliga utfall för vad det nu var vi lånade till. Värdet är större än noll, värdet är noll, värdet är mindre än noll. Om vi utgår från en tidpunkt före lånet så kan vi med säkerhet säga att i två av fallen har våra tillgångar inte ökat. I det tredje fallet, där värdet är över noll, kan våra tillgångar ha ökat om räntekostnaden varit lägre än värdet är på vad det nu var vi använde lånet till.
För att i scenario 2 med säkerhet kunna säga att våra tillgångar ökat över tid måste vi mäta från en punkt där vi redan tagit lånet. Och även från den punkten räknar vi inte med ett överskott utan bara en minskning av skulden. Det enda vi då har gjort är att skapa utrymme för att återigen låna upp till det tidigare beloppet (eller kanske till och med mer). Inte ens i de fall vi bara betalar tillbaka sex kronor och får en krona över att lägga undan eller slösa har vi skapat något egentligt utrymme utan bara ökat återbetalingstiden.
Då infinner sig den intressanta frågan om skuldsättning idag kan anses vara ett normaltillståndet?