Varför får jag inga ångestdämpande?

Jag hade aldrig tagit droger när jag fick kontakt med psyk. Jag har liksom druckit alkohol typ fyra gånger i mitt liv och då typ en cider åt gången.

Vill inte att mitt tidigare inlägg skall tolkas som någon skräckpropaganda, men sanningen är att det ofta kan vara en björntjänst en läkare gör en genom att skriva ut benso under lång tid och för ett, i jämförelse med svåra olyckor osv., mindre allvarligt tillstånd så som panikångest.

Det betyder däremot inte att jag inte förstår att det är oerhört jobbigt för dig själv och att du verkligen lider av den, så det jag skulle vilja fråga är om du är helt säker på att det inte finns någon annan bakomliggande orsak till din ångest?

Är alla värden bra? T.ex. testosteron, ingen vitaminbrist, allergi, t.ex. gluten, laktos m.m., är känt för att orsaka psykiska problem. Samma sak om man har testosteronbrist eller brist på magnesium, D-vitamin, osv.?

Finns privata alternativ t.ex. Werlabs där man kan köpa provtagningar på alla såna där saker för att kolla ens värden, sen finns det om det inte är något sånt många andra alternativ inom både naturläkemedel, kosttillskott och homeopatiska medel att prova som i många fall är effektivare än "skolmedicinska preparat".

Är tjej. Jag fick göra full kroppslig undersökning först då jag bad om det då fysiska problem har alltid varit lättare att hantera för mig men jag är kroppsligt frisk.

Ytterligare ett problem med bensodiazepiner mot ångest (f.a. generell ångest dock) är att de lindrar ångest så förbannat effektivt. De tar på studs bort ångesten, vilket leder till att man inte utvecklar några strategier för att lindra ångesten utan att ta benzodiazepiner. Därav har benso ofta en direkt kontraproduktiv effekt på ångestproblematik.

SSRI/SNRI å andra sidan lindrar ångesten, men inte lika effektivt och inte lika snabbt. De används för att lindra ångesten så att den blir hanterbar, men inte mer än så. Så att du får möjlighet att utveckla tillvägagångssätt/strategier och använda det du lär dig med KBT, för att ytterligare lindra ångesten.

Du skriver ju att det fungerar och att du blivit bättre med denna behandlingsstrategi. Men att helt/nästan helt bota den här problematiken tar lång tid och kräver mycket av dig, vilket jag förstår kan vara mycket frustrerande för dig.

Din läkare är heller ingen tankeläsare och det är ingen idé att du håller tillbaka när du beskriver dina problem. Upplever du att det inte fungerar med denna läkare kan du kanske byta, förklara hur du känner. Vill du enbart byta läkare för att få bensodiazepiner utskrivet avråder jag dig från detta, men om du blir rädd för att allvarligt skada dig själv ska du såklart kontakta öppenvården/akuten, där finns alltid någon som du kan prata med.

Edit: Jag avråder dig också från att självmedicinera. En del kan säkert hålla det på en hanterbar nivå och faktiskt ha nytta av det. Men för de allra flesta kommer detta bara leda till en nedåtgående spiral.

Jag hade utvecklat väldigt bra strategier innan jag fick kontakt med psyk då jag har haft problemen väldigt många år men det har blivit värre på senare tid plus att jag fick en svår depression. Depressionen är bättre och därav även ångesten men jag har GAD med panikångest. Den generella ångesten kan jag hantera och skulle inte falla mig på att testa något för det men jag blev nog bara så himla less då jag var ensam hemma igår och fick en attack som ledde till bula/blåmärke i pannan.

Jag har aldrig tyckt om den läkaren jag har nu då han inte lyssnar på mig men ändå behandlar mig som om han vet allt om mig. Jag har väl i princip velat byta sen första samtalet (då hade jag ingen vilja att få benzo) men jag är för snäll för mitt eget bästa och sen finns det bara två psykiatriker på min mottagning till.

Men det är bra med olika inputs. Jag förstår att det alltid är bäst utan medicin. Och jag känner mig rätt kass som inte fungerar "normalt" (vad nu normalt är nu för tiden ) utan mediciner och samtal. Jag ska iallafall se om jag kan få tyngdtäcke för att kanske minska ner ångesten ännu mer så att panikattackerna blir färre.

Sen får jag väl se. Jag får se om min samtalskontakt nämner något om mitt attraktiva blåmärke så kanske jag kan vara ännu ärligare

Är du inte nöjd med din läkare så har du rätt att byta. Du ska inte behålla en läkare för att du vill vara snäll, det gör att du aldrig får rätt behandling. Känner du dig felbedömd eller inte tagen på allvar så har du rätt att byta läkare.

Skadar du dig själv under panikattacker? Jag förstod inte om blåmärket var självförvållat eller en olycka.

Ja, jag skadar mig själv vid panikångest. Och det är enbart då, jag har aldrig skadat mig själv när jag bara har haft "vanlig" ångest. Jag kopplar nog bort mig själv från mig själv under attackerna då jag inte alltid uppfattar att jag skadat mig förrän när paniken är över.

Börja löpa/ träna hårt. Det gjorde jag. Bättre än alla ångestdämpande i världen, och du får hälsan på köpet. Vattentätt, tro mig.

Det är detta som är så värdelöst. Massa människor som skulle må bättre och kanske åtminstone fungerat i vardagen får inte tillgång till effektiva mediciner bara för att vissa knarkar på skiten En gammal kompis har ny läkare som dragit in hans benso bara sådär. Nu ber han mig köpa Arboga 10,2 % på systemet titt som tätt istället. Knappast en förbättring om du frågar mig Fler läkare borde köra apodos istället. Bättre att sätta in medicin och om läkaren märker att man inte sköter det dra in det senare i så fall. Man ska inte utgå från att alla är pundare.

Ta tag i roten till problemen istället.

Om några år, när du förhoppningsvis mår bra, kan du nyttja droger som en FÖRHÖJARE av livskvaliten ibland, istället för som ångestdämpare.

Tänk om, gör rätt

Jag tränar redan. Det funkar men inte när jag har panikångest.

För att du bor i ett socialistiskt land.

I ett civiliserat land går man till apoteket och köper det man behöver. Men vad skulle alla landgstingsbyråkrater (receptskrivare) jobba med då? Ja något produktivt, som i civiliserade länder.