Håller min kvinnliga kollega på med något sjukt spel?

Är det bara med dig hon är så här? Vad är det för "utbrott" hon har ?

Varför försöker du prata med henne överhuvudtaget, låt henne vara ifred bara. Pratar hon med dig så svara. Men annars behöver du väl inte bry dig om ifall hon inte tittar på dig osv. Hon lär ju också bli extra obekväm av att du ifrågasätter hennes beteende och det förstärker bara den konstiga stämningen.

Möjligtvis självsäkra vid intag av alkohol.


Du kan nog räkna med att hon går omkring med kraftiga tvångstankar som hon inte fått utlopp för ännu.

Ja, jag är ingen expert på borderline så jag vet inte. Låt oss säga att det skulle vara borderline, vad skulle kunna hända då? Vad är det för typ av tvångstankar en sån person skulle kunna ha i en sån här situation?

Jag tänker mest på att det är inte normalt att skaka, rodna, stamma, få småutbrott vid helt vanliga enkla samtal. Jag vet också att det inte är normalt att saker inte lugnar ner sig när det inte "händer" något under lång tid eller att man inte har någon historik tillsammans(varit ihop).

Som mina tankar går så är hon förälskad mot sin vilja och det gör att hon inte vill visa det för kollegorna eller mig. Där kan det nog ligga lite tvångstankar. Att hon kanske tänker på det hela dagarna. Att det inte får synas.

Bara med mig!

"Utbrotten" är inte så farliga. Inget som jag tar illa vid mig för. De är nästan det minst jobbiga. När hon ser ut som hon är på väg att svimma är värst. Ett utbrott är när jag säger något helt vanligt och hon tänder till direkt och höjer rösten och fräser ifrån. Det är oftast bara en mening och innehåller sällan något taskigt.

Nu ska vi inte överdriva det här med att "prata". Tidigare när jag såg att hon reagerade starkt på småsaker när vi pratade genom att bli generad och bli ledsen så frågade jag om att allt var OK som man gör som en normal människa. Jag sa på ett rätt avslappnat sätt typ "det var absolut inte min mening att det skulle låta så så jag hoppas att du inte tar det så. Förlåt mig isåfall". Men då trodde jag absolut inte att det här beteendet skulle fortsätta och bli värre med tiden.

Annars är jag mest på mitt jobb och säger saker som "god morgon", "kan du titta på min faktura" eller hamnar bredvid henne på en fika på min lilla arbetsplats. Sådant som man gör om man är normal. Skulle snarare säga att jag pratar klart minst med henne på arbetsplatsen just nu. Tråkigt men det har varit tvunget att bli så.

Måste bara addera en sjuk grej till den här tråden. Min kollega blir fan bara märkligare och mer creepy för varje dag.

Träffar min kvinnliga kollega på krogen. Hon är bra full. Det gör att hon för första gången vågar prata med mig på "riktigt".

Hon går direkt ut med att hon är bisexuell. Ska jaga någon tjej som hon träffat på en fest säger hon.

Sen lägger hon till, även om hon inte säger det rätt ut, så är hon tydlig med att hon har någon form av sexuell relation med en kvinna.

Hon undrar varför jag frågade varför hon kom ifrån fel sida stan en morgon. Om jag ville veta något mer om hennes förhållanden när jag ställde frågan.

Efter att jag sagt "Nej, det var en nyfiken men väldigt oskyldig fråga även om jag förstår att det kan låta så" avslutar hon med att säga att "Jag tycker om dig ändå". När jag svarar "Vad menar du med ändå" så flinar hon bara och går därifrån.

Det var ju skönt att hon vågade säga något ändå även om samtalet blev rätt märkligt. Jag är en person som inte gillar spel. Man säger rätt ut vad man vill och tycker sen är det bra med det. Jag är inte heller intresserad av en djupare relation med henne än att vara bra kollegor så jag vill inte heller lägga min tid på lekar.

Gammal tråd men jag förstår inte besattheten av att ha en relation med henne öht. Det är bättre att ligga lågt och undvika en flirtig kollega man inte vill ha än att spä på dennes ev. känslor. Du är i överläge och har ett ansvar att hantera det.

Jag var i den sitsen en gång på ett jobb där jag var förtjust i en jättetrevlig och intressant kollega. Han gillade mig också, som kollega. Han brukade stanna flera timmar efter jobbet och bara prata om allt möjligt, han berättade för andra kollegor om hur häftig jag var och han tog på mig när vi satt och pratade. Självklart trodde jag honom om mer än vänskap. Tills jag insåg att han gjorde så mot andra också. Jag blev fruktansvärt ledsen. Insåg att jag möjligen uppfyllde något slags socialt behov/bekräftelse för honom och kände mig utnyttjad/bortgjord.

Bump
Hur går det med din kollega?

Hon ska ha ätit upp honom därav blir det inget svar tyvärr

Har inte läst hela tråden men det luktar psykfall eller en slags kvinnlig mobbning, helt enkelt.
Av berättelsen att döma verkar det inte alls som normal (jobb)flört.
Sådant bör man ignorera totalt eller friendzona hårt. Alternativt kunde man spela på #metoo kortet om man bara hade ork o lust.

Det är ju bara o sätta på henne så blir hon fromm som ett lamm sen. Lilla slyna att försöka dominera dig på din arbetsplats och spela spel med dig.

Jag hade ställt henne mot en vägg och sagt att "hörreduru.. nu är det du som beter dig annars sliter jag trosorna av dig.." och se hur hennes kropp svarar på det. Blir hon vek i benen? Börjar hon hunda efter? Blev hon snäll igen? Men dåså. Då sätter jag på henne någon dag inne i omklädningsrummet.

Det förutsatt att du inte är autist och läst alla hennes signaler fel. Då kan det gå riktigt illa.. Men så länge hon fortsätter att köra parningsdans så är det bara o köra i vind. Säg åt henne att ge fan i att kladda på med äckliga mindgames och säga till om hon vill ha kuk.

Hon testar dig såklart. Det ligger i kvinnans natur.

Så klart är du som man helt orubblig, och om hon tilltalar dig, svara ja eller nej.
Övrig diskussion är onödig då de ändå bara fiskar efter saker de kommer att använda mot dig.

Kvinnor ger man ingen uppmärksamhet åt, om så hela huset rasar ihop.