Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 3
  • 4
2018-02-15, 20:31
  #37
Moderator
Eerieyes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ormen Långe
Vi ska inte överskatta verkan av vare sig RB15*, RB12** eller 57mm*** akan mot ett slagskepp.

Med gäller RB15 så kan vi konstatera att slagskepp under andra världskriget, kunde träffas av ett stort antal 227kg bomber, utan någon avgörande skada. Att sätta in 113kg bomber mot slagskepp försökte man knappast någonsin göra, eftersom det skulle vara helt meningslöst.

Med 57mm akan, så tar man sig inte ens igenom skrovplåtarna och de tunnaste pansarplåtarna i skrovet eller kanontornen. Den enda plåt som 57mm akan i teorin skulle kunna ta sig igenom den bakre halvan av torntaken på 15cm-tornen, men för att få till rätt träffvinkel där för genomslag, så måste man skjuta precis när fartyget kantrar och slår runt och i det läget så är några 57mm granater tämligen överflödiga.

Vi ska inte heller glömma att Bismarcks sekundärartilleri (15cm-tornen) har ungefär en mils övertag i skottvidd.

Så man skulle kunna skada fartyget med RB15 och RB12, genom att t.e.x råka träffa enskilda 15cm-torn, eller skada ett eldrör på huvudbatteriet, men själva tornen och bryggan skulle man inte kunna uträtta mycket mot, då dessa är bepansrade för att klara av entonsgranater i mach 2.

Tyngre sovjetiska robotar skulle ha bättre möjligheter, men t.ex. Moskit (300kg penetrator i c.a mach 2) är näppeligen bättre än en 30,5cm granat och således otillräckliga för de vitala delarna. Jag har dock för mog att någon av de största sovjetiska sjömålsrobotarna hade en verkansdel med RSV, och den skulle självfallet slå igenom och detsamma gäller även mindre robotar med RSV-stridsspets, som Maverick och Brimstone.


(*) Verkansdel 200kg-klassen i underljudsfart och med en robusthet som en allmålsbomb, d.v.s. klart mindre potent mot pansar än en lika lätt spränggranat. Den bästa historiska analogen är en 227kg sprängbomb.

(**) Verkansdel på 120kg i underljudsfart och med en robusthet som en allmålsbomb, d.v.s. klart mindre potent mot pansar än en lika lätt spränggranat. Den bästa historiska analogen är en 113kg sprängbomb.

(***) 2cm genomslag på relativt kort håll.

Men stridsmärsen, centralsiktet, radarantennerna och roder/propellrar var väl såpass känsliga att en svensk kustkorvett skulle kunna tillfoga tillräcklig skada?

Det var ju på det sättet (bunkrar samt roder/propellrar) som Bismarcks öde beseglades. Det var torpedflygplan som gjorde detta.

Ett slagskepp sänker man dock inte i första taget. Bismarck tog otroligt med stryk innan, enligt ryktet, besättningen öppnade bottenventilerna för att undvika en bordning.
Citera
2018-02-15, 21:19
  #38
Medlem
Ormen Långes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Timothy.McVeigh
Jag var mest konfunderad över att du skrev att bryggan skulle varit kraftigt bepansrad då bryggor brukar ha glasrutor så att officerarna ska kunna ha en bra överblick över fartyget och omgivningen.
Jag har inte hittat någon bra bild på Bismarck där man kan se bryggan men den torde väl vara konstruerad på liknande sätt och även om dom satt i tjockt pansarglas bör dom knappast hålla för en träff med en en-tons granat.

Om en granat träffade pansarglasen så slog den självfallet igenom, men vi pratar då om en mycket liten del av målet. Och stridsledningscentralen (i normalfallet våningen under, eller bakom styrhytten) där kaptenen i normalfallet uppehöll sig under strid var i normalfallet fönsterlös.

Vi ska komma ihåg att vi i fallet med HMS Rodney pratas om 929kg granat (varav 906kg var stål) i <700m/s, v.s. 120kg verkansdel (varav i storleksordningen 60kg stål) i ~250m/s i fallet RB 12, så det är en enorm skillnad i hastighet, vikt och robusthet. På de flesta delar av ett slagskepp, så skulle verkansdelen på RB12 helt enkelt slås sönder, innan den hann penetrera. Inte för att den skulle kunna penetrera, ens om verkansdelen bestod av massivt stål, då vikten och hastigheten, helt enkelt är alltför otillräckligt.

Men en 50kg Brimstone skulle som sagt slå igenom var den än träffade, tack vare sin verkansdel med RSV.

Den ideala verkansdelen för en tung sjömålsrobot, avsedd att användas mot ett tungt bepansrat fartyg, vore någonting liknande BROACH i brittisk/franska Storm Shadow, eller MEPHISTO i tysk/svenska KEDP, d.v.s. först en mindre RSV-laddning, som slår upp ett hål, som huvudladdningen kan penetrera igenom och sedan detonera inuti fartyget. Eventuellt med EFP-laddningar integrerade i sidorna på huvudladdningen, som grunda fördjupningar (se länk längst ner för ett mindre exempel), som vid detonation, skulle slå upp hål genom invändiga skott, för att sprida verkan av explosionen längre in i fartyget.

Citat:
Ursprungligen postat av Eerieye
Men stridsmärsen, centralsiktet, radarantennerna och roder/propellrar var väl såpass känsliga att en svensk kustkorvett skulle kunna tillfoga tillräcklig skada?

Det var ju på det sättet (bunkrar samt roder/propellrar) som Bismarcks öde beseglades. Det var torpedflygplan som gjorde detta.

Ett slagskepp sänker man dock inte i första taget. Bismarck tog otroligt med stryk innan, enligt ryktet, besättningen öppnade bottenventilerna för att undvika en bordning.

Stridsmärsen och centralsiktet får vi nog närmast beskriva som splitterskyddade. Roder och propellrar skyddades (från en robot) av c.a. 150mm pansarplåt, 10m skrov och c.a. 5m vatten. En Moskit skulle kanske kunna komma åt det, men knappast en RB12 eller RB15. Mot torpeder så var dock Bismarck mycket sårbar och då f.f.a. propellrarna och rodren. Med en Torped 613, så skulle man t.ex. ha kunnat slå ut mittenpropellern och båda rodren, men en enda propeller. Men å andra sidan så kunde en robotbåt bära med sig 6st tunga torpeder, så vid ett nattanfall, så skulle man lika gärna kunna skjuta en enda 6-torpedssalva under kölen och sänka fartyget.


https://en.wikipedia.org/wiki/HB_876...let_casing.jpg
__________________
Senast redigerad av Ormen Långe 2018-02-15 kl. 21:34.
Citera
2018-02-15, 21:23
  #39
Moderator
Eerieyes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ormen Långe
Om en granat träffade pansarglasen så slog den självfallet igenom, men vi pratar då om en mycket liten del av målet. Och stridsledningscentralen (i normalfallet våningen under, eller bakom styrhytten) där kaptenen i normalfallet uppehöll sig under strid var i normalfallet fönsterlös.



Stridsmärsen och centralsiktet får vi nog närmast beskriva som splitterskyddade. Roder och propellrar skyddades (från en robot) av c.a. 150mm pansarplåt, 10m skrov och c.a. 5m vatten. En Moskit skulle kanske kunna komma åt det, men knappast en RB12 eller RB15. Mot torpeder så var dock Bismarck mycket sårbar och då f.f.a. propellrarna och rodren. Med en Torped 613, så skulle man t.ex. ha kunnat slå ut mittenpropellern och båda rodren, men en enda propeller. Men å andra sidan så kunde en robotbåt bära med sig 6st tunga torpeder, så vid ett nattanfall, så skulle man lika gärna kunna skjuta en enda 6-torpedssalva under kölen och sänka fartyget.

Det var torpeder man var rädd för, så man var mycket noga med att hålla sig utanför det landbaserade brittiska torpedflygets räckvidd. Då åkte man dit på hangarfartygsbaserat torpedflyg istället.

Edit: Men ändå, tänk dig en Visby som förföljer en mörk och dimmig natt. Den ena RB15 efter den andra smäller in i överbyggnaderna på Bismarck och ingen fattar var de kommer ifrån.
__________________
Senast redigerad av Eerieye 2018-02-15 kl. 21:26.
Citera
  • 3
  • 4

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback