Citat:
Vi ska inte överskatta verkan av vare sig RB15*, RB12** eller 57mm*** akan mot ett slagskepp.
Med gäller RB15 så kan vi konstatera att slagskepp under andra världskriget, kunde träffas av ett stort antal 227kg bomber, utan någon avgörande skada. Att sätta in 113kg bomber mot slagskepp försökte man knappast någonsin göra, eftersom det skulle vara helt meningslöst.
Med 57mm akan, så tar man sig inte ens igenom skrovplåtarna och de tunnaste pansarplåtarna i skrovet eller kanontornen. Den enda plåt som 57mm akan i teorin skulle kunna ta sig igenom den bakre halvan av torntaken på 15cm-tornen, men för att få till rätt träffvinkel där för genomslag, så måste man skjuta precis när fartyget kantrar och slår runt och i det läget så är några 57mm granater tämligen överflödiga.
Vi ska inte heller glömma att Bismarcks sekundärartilleri (15cm-tornen) har ungefär en mils övertag i skottvidd.
Så man skulle kunna skada fartyget med RB15 och RB12, genom att t.e.x råka träffa enskilda 15cm-torn, eller skada ett eldrör på huvudbatteriet, men själva tornen och bryggan skulle man inte kunna uträtta mycket mot, då dessa är bepansrade för att klara av entonsgranater i mach 2.
Tyngre sovjetiska robotar skulle ha bättre möjligheter, men t.ex. Moskit (300kg penetrator i c.a mach 2) är näppeligen bättre än en 30,5cm granat och således otillräckliga för de vitala delarna. Jag har dock för mog att någon av de största sovjetiska sjömålsrobotarna hade en verkansdel med RSV, och den skulle självfallet slå igenom och detsamma gäller även mindre robotar med RSV-stridsspets, som Maverick och Brimstone.
(*) Verkansdel 200kg-klassen i underljudsfart och med en robusthet som en allmålsbomb, d.v.s. klart mindre potent mot pansar än en lika lätt spränggranat. Den bästa historiska analogen är en 227kg sprängbomb.
(**) Verkansdel på 120kg i underljudsfart och med en robusthet som en allmålsbomb, d.v.s. klart mindre potent mot pansar än en lika lätt spränggranat. Den bästa historiska analogen är en 113kg sprängbomb.
(***) 2cm genomslag på relativt kort håll.
Med gäller RB15 så kan vi konstatera att slagskepp under andra världskriget, kunde träffas av ett stort antal 227kg bomber, utan någon avgörande skada. Att sätta in 113kg bomber mot slagskepp försökte man knappast någonsin göra, eftersom det skulle vara helt meningslöst.
Med 57mm akan, så tar man sig inte ens igenom skrovplåtarna och de tunnaste pansarplåtarna i skrovet eller kanontornen. Den enda plåt som 57mm akan i teorin skulle kunna ta sig igenom den bakre halvan av torntaken på 15cm-tornen, men för att få till rätt träffvinkel där för genomslag, så måste man skjuta precis när fartyget kantrar och slår runt och i det läget så är några 57mm granater tämligen överflödiga.
Vi ska inte heller glömma att Bismarcks sekundärartilleri (15cm-tornen) har ungefär en mils övertag i skottvidd.
Så man skulle kunna skada fartyget med RB15 och RB12, genom att t.e.x råka träffa enskilda 15cm-torn, eller skada ett eldrör på huvudbatteriet, men själva tornen och bryggan skulle man inte kunna uträtta mycket mot, då dessa är bepansrade för att klara av entonsgranater i mach 2.
Tyngre sovjetiska robotar skulle ha bättre möjligheter, men t.ex. Moskit (300kg penetrator i c.a mach 2) är näppeligen bättre än en 30,5cm granat och således otillräckliga för de vitala delarna. Jag har dock för mog att någon av de största sovjetiska sjömålsrobotarna hade en verkansdel med RSV, och den skulle självfallet slå igenom och detsamma gäller även mindre robotar med RSV-stridsspets, som Maverick och Brimstone.
(*) Verkansdel 200kg-klassen i underljudsfart och med en robusthet som en allmålsbomb, d.v.s. klart mindre potent mot pansar än en lika lätt spränggranat. Den bästa historiska analogen är en 227kg sprängbomb.
(**) Verkansdel på 120kg i underljudsfart och med en robusthet som en allmålsbomb, d.v.s. klart mindre potent mot pansar än en lika lätt spränggranat. Den bästa historiska analogen är en 113kg sprängbomb.
(***) 2cm genomslag på relativt kort håll.
Men stridsmärsen, centralsiktet, radarantennerna och roder/propellrar var väl såpass känsliga att en svensk kustkorvett skulle kunna tillfoga tillräcklig skada?
Det var ju på det sättet (bunkrar samt roder/propellrar) som Bismarcks öde beseglades. Det var torpedflygplan som gjorde detta.
Ett slagskepp sänker man dock inte i första taget. Bismarck tog otroligt med stryk innan, enligt ryktet, besättningen öppnade bottenventilerna för att undvika en bordning.