• 28 823 online
  • 1 188 521 medlemmar
  • 61 496 220 inlägg
2018-02-10, 09:23
  #13
Medlem
Det är inte så "enkelt" att hon börjat med någon typ av hormonellt preventivmedel, typ p-spruta, p-piller, spiral eller annat? Om så är fallet kan de tappade känslorna vara en biverkning, även om man slutar med te.x. p-pillerna kan det ta sin rundliga tid innan hormonbalansen normaliserats och man börjar bli sig själv igen.
Citera
2018-02-10, 10:44
  #14
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Daudodidi
Den "tuffa" sanningen är att du blir lyckligare utan henne. Du kommer att bli olyckligare av att fortsätta satsa på henne, vare sig ni blir tillsammans eller ej.

Du vill inte höra det svaret, så givetvis kommer du inte att lyssna på det. Men nu kan jag med gott samvete ta mig ett glas vin

Det går nog inte att bli lyckligare än vad jag skulle bli om vi blev tillsammans igen.
Jo, jag lyssnar på dig, innerst inne så vet jag ju att jag förmodligen måste bryta banden, men att släppa någon som man känner så starkt för, både när det kommer till vänskap och kärlek, är allt annat än lätt

Citat:
Ursprungligen postat av Favoritgame
Får ändå mer känslan att hon övade sig på dig och sedan märkte att ni inte riktigt kom fram. Jaja ge det lite tid men var inte rädd för att bryta och gå vidare heller.

Vad menar du? Sexuellt? Om det är fallet så är svaret verkligen nej.

Citat:
Ursprungligen postat av sophora
Det är inte så "enkelt" att hon börjat med någon typ av hormonellt preventivmedel, typ p-spruta, p-piller, spiral eller annat? Om så är fallet kan de tappade känslorna vara en biverkning, även om man slutar med te.x. p-pillerna kan det ta sin rundliga tid innan hormonbalansen normaliserats och man börjar bli sig själv igen.

Nope, inget sånt.
Citera
2018-02-10, 10:47
  #15
Medlem
Skaffa någon jävla självrespekt och gå vidare.

Din framtida fru ska vara en kvinna som är rädd om att förlora dig och övertygad om att hon inte kan hitta någon bättre i livet. Det är inte en kvinna som sitter och funderar över julen ifall hon vill fortsätta med dig medan du sitter som en patetisk hundvalp och väntar på ifall hon ska säga jag eller nej till dig.

Det bör väl för fan vara omvänt där det är DU som sitter och bestämmer ifall du pallar med en framtid med en så pass velig och respektlös kvinna?¨

Just nu har din hjärna bara överrösts med känslor som gör att du inte kan tänka klart och sätter fittan på en piedestal.

Och paradoxalt nog så kommer hon också vilja ha dig mer när du inte visar ett patetiskt betabeteende med att gå och vänta på henne. Men så fort du börjar investera igen så kommer hon att bli avtänd och tänka att hon kan finna nån bättre. Mänsklig psykologi 101 - man vill ha det man inte kan få. Håll dig bort från sådana kvinnor i fortsättningen.
__________________
Senast redigerad av BrunoC 2018-02-10 kl. 10:50.
Citera
2018-02-10, 11:22
  #16
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Plopp123

Vad menar du? Sexuellt? Om det är fallet så är svaret verkligen nej.


Minns bara att när man började att dejta så visste man inte riktigt vad man ville ha. Nu känns det mer som om hon fått pröva på dig rejält men ändå känner att ni inte riktigt nådde fram. Det hände mig också med några där man efter ett tag blev lite likställd även om det mesta klickade rätt så bra eftersom det livet mer kändes som en typ av repetition.
Citera
2018-02-11, 04:00
  #17
Medlem
vasaduellers avatar
Det känns som om hon har ambivalent anknytning, alternativt är väldigt manipulativ och upplever belöning av att TS är känslomässigt avhängig.

Två saker TS kan göra:
1. Ta reda på om hon verkligen är så ”oerfaren” som hon påstår. Kanske har hon en lång rad relationer med män bakom sig, där hon inte har kunnat fungera eller nöja sig.
2. Ta reda på om hon även ger samma laddade blickar till andra män, som hon gör mot dig och som du tolkar som att hon har speciella känslor för dig.

TS borde nog bryta med tjejen och ge utrymme för sin sorgeprocess, oavsett vilket. Men om det är en ”toxisk” tjej, så är det än mer angeläget, eftersom han annars riskerar att fastna och må allt sämre.
Citera
2018-02-11, 04:07
  #18
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kangasuri
Ni hade kul och lärde känna varandra för snabbt. Ni snackade i en timme varje dag vilket dödade attraktionen.

Hon ville göra slut, du skötte det snyggt och bad henne fundera på det, sedan sa du inte ett ord mer förän hon kom tillbaka eller?
Sedan återgick det till exakt samma skit som innan uppbrott.

Så hon gjorde slut helt.
Du stod på dig som en man men vek dig och gick med helt på att bli hennes bästa bögkompis.
Nu sitter ni och snackar varje dag och gör precis som i förhållandet, med enda undantaget att ni inte knullar längre.


Tänker du stå på dig och se till att hon kommer krypandes tillbaka eller ej?

Annars kan du nöja dig med att vara hennes fluffer, men då får du försöka stänga av dom där känslorna och verkligen gå in för att wingmana henne.
Jag tycker att du har något fel då du generaliserar. För en del dör intresset av utebliven kontakt istället.

TS jag tror att hon vacklar.er för att hon är yngre och osäkrare än vad du är. Gör ett försök att se om det går att få det bra igen och om det inte fungerar så försök att gå vidare igen.
Citera
2018-02-11, 09:04
  #19
Avstängd
Citat:
Ursprungligen postat av Schablonbild
Jag tycker att du har något fel då du generaliserar. För en del dör intresset av utebliven kontakt istället.

Jovisst. Fast alternativet till mitt inlägg är inte utebliven kontakt.

När man träffar varandra så mycket som båda förmår sig och pratar i telefonen i en timme varje dag så kan attraktionen dö ut väldigt fort.

Jämför det med en kille som hör av sig varje vecka och bokar in en dag där ni kan träffas.
Sånt bygger spänning och förväntningar och det finns ingen risk att man blir för bekväm med varandra så fort.

Att sitta på telefon en timme varje dag borde ingen vuxen människa ha tid med. Men några söta sms kan man ju hinna skicka iväg.
Men att sitta och försöka "umgås" över telefon?
__________________
Senast redigerad av kangasuri 2018-02-11 kl. 09:06.
Citera
2018-02-11, 11:27
  #20
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kangasuri
Jovisst. Fast alternativet till mitt inlägg är inte utebliven kontakt.

När man träffar varandra så mycket som båda förmår sig och pratar i telefonen i en timme varje dag så kan attraktionen dö ut väldigt fort.

Jämför det med en kille som hör av sig varje vecka och bokar in en dag där ni kan träffas.
Sånt bygger spänning och förväntningar och det finns ingen risk att man blir för bekväm med varandra så fort.

Att sitta på telefon en timme varje dag borde ingen vuxen människa ha tid med. Men några söta sms kan man ju hinna skicka iväg.
Men att sitta och försöka "umgås" över telefon?
Det skiljer sig mellan individer. Jag tröttnar på utebliven kontakt och avstånd. Ingen har hittills lyckats fånga mig genom att "bygga upp spänningen" I min värld, är det tristessen.

Jag hade dagligen kontakt med en kille här på forumet utan att det handlade om dejt i över två år. (Minus två mån total frånvaro) Hur många snubbar som jag försökte dejta tror du hann försvinna lika snabbt som de skrivit hej?

Nej, istället för att se på allt som kan ha gått snett, kolla vad som funkar för människor som har bra förhållanden.
Citera
2018-02-11, 12:06
  #21
Medlem
Har du liten kuk/under medel kuk?
Låter som en grej som skulle kunna vara anledningen, allt fungerar tills hon ser din kuk.
Citera
2018-02-11, 12:12
  #22
Medlem
Femme.Fatales avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Plopp123
God kväll! Först så kan jag varna för att jag är en ordbajsare så texten kommer förmodligen att bli lång.

Jag vet inte riktigt varför jag skriver denna tråden då jag innerst inne vet vad som måste göras, men då jag är så otroligt kär så är det lättare sagt än gjort.
För att ni ska förstå så får jag nog börja från början.

Denna historian började i slutet av oktober, jag matchade med en obehagligt vacker tjej på en dejtingapp, 8 år yngre, men över 20 så det berörde mig inte.
Först så struntade jag i att skriva till henne då mina fördomar trodde att hon var där för att stilla sitt bekräftelsebehov som dom flesta andra snygga tjejerna på dejtingappar, men jag tog mig i kragen och det visade sig att denna tjejen inte bara hade utseendet, utan även hjärnan, och vi hade något skrämmande mycket gemensamt, både när det kommer till intressen, historia och personlighet, så det klickade nästan direkt.

Efter en veckas chattande och ett par samtal över telefonen så hade vi våran första dejt, och den kemi och hur snabbt vi kände oss bekväma med varandra hade ingen av oss tidigare upplevt, vi föll pladask för varandra kan man säga.
Planen var att ses över en kaffe men det slutade med att vi pratade non-stop i ca 6 timmar och att hon stannade till ~23:30 trots att hon skulle upp 05:00 och hade en halvtimmes bilresa hem.

Efter detta så skrev vi till varandra och pratade i telefonen minst 1 timme dagligen och vi sågs på helgerna, men det tog runt 3 veckor innan vi hade sex då varken hon eller jag ville vara för snabba med det då vi inte är personer som har legat runt eller haft behovet av det.

Hur som helst, dom första 7 veckorna var utan tvekan dom bästa i mitt liv, jag har aldrig varit så kär och känt ett sådant band till en annan person förut, vi var/är nog så lika två människor kan bli varandra.
Det kändes verkligen som att alla mina problem flög ut genom fönstret och jag både vaknade och somnade med ett leende på läpparna, vilket var ömsesidigt, men sen från ingenstans så började hennes kärlekskänslor att gå upp och ner helt utan anledning (enligt henne).

Hon kom hem till mig på söndagen innan julafton och sa på ett osäkert sätt att hon vill avbryta det, men då hon lät så osäker så frågade jag om hon kanske ville avvakta och tänka lite på det och det ville hon, sen så åkte hon hem.
Detta lämnade mig självklart helt förkrossad och bölandes som en bebis, dagarna efter det kan nog ha varit några av dom mest ångestladdade i mitt liv då jag bara väntade på att hon skulle avbryta det, men vi fortsatte att prata och på onsdagen så kom hon förbi en stund på kvällen och vi kom överens om att köra på som innan, vilket gjorde mig sjukt glad, hon frågade även om jag ville fira jul med hennes familj på lördagen och söndagen, vilket jag självklart tackade ja till.

På fredagen kom hon hem till mig och vi hade en jätte mysig kväll och på lördagen så for vi hem till henne där hela hennes familj var, det var riktigt trevligt men jag började känna av att något var konstigt med henne och på julafton morgon så kläcker hon att hon inte kan fortsätta när känslorna hoppar som dom gör, hon ville dock ha kvar mig i sitt liv som vän.
Hon sa att hon "inte kunde hantera att förlora en så fin människa ur sitt liv" som mig, och då jag är så tok kär i henne som jag är så ville jag det med då jag gick i förhoppningarna om att lite tid isär kanske gör att hennes känslor vaknar till liv igen.

Vi fortsatte att prata på messenger och snap under veckan och på helgen så åkte jag med och hjälpte henne att kolla på en bil, men jag bröt samman helt av att se henne, hon med då hon är en sådan människa som hellre blir sårad tusen gånger om än att såra någon annan och då hon sa att hon mår skit över att hon inte känner vad hon vill göra för mig då jag har allt som hon vill ha hos en kille.

Dagen efter så skrev jag att jag inte fixar att bara vara vän med henne, så vi bröt kontakten men jag klarade bara 3 dagar vek som jag är, och sedans dess så har vi pratat, skämtat och småretats dagligen på messenger och snap, vi har även träffats "som vänner" 3 lördagar på raken och kollat på film, ätit osv, hon sov även över två, men det hände inget.

Ni undrar säker varför jag utsätter mig för detta, och det är för att jag faktiskt önskar att mina känslor bara kunde försvinna för henne, för om dom skulle göra det så är jag säker på att hon och jag kommer att förbli väldigt goda vänner resten av livet.
Men problemet är att jag bara blir kärare och kärare i henne för varje gång som vi skriver med varandra och träffas, jag har seriöst gråtit dagligen sedans det tog slut, speciellt dagarna efter att vi har träffats, då har jag varit ett totalt nervvrak.
Att vara såhär kär och inte få det besvarat är nog det mest smärtsamma som jag har upplevt i mitt liv, och tro mig, jag har upplevt mycket

Så hur tusan ska jag kunna fatta ett beslut att bryta kontakten med en av dom finaste människorna som jag någonsin har träffat?
Jag kan med handen på hjärtat säga att jag älskar henne, trots att vi bara var intima med vara i 2 månader, vilket jag inte trodde var möjligt, men hon har visat mig mycket som jag inte trodde var möjligt.
Sen så har hon lagt ribban så jäkla högt så jag är HELT övertygad om att jag aldrig någonsin kommer att träffa någon som kan ta sig över den.

Ja, jag har provat att gå på en dejt med en annan sedans det tog slut i hoppet om att komma på andra tankar, men det gav mig bara ännu mer ångest och jag blev på riktigt tårögd under dejten då det kändes så jäkla fel.
Så att "hoppa upp på sadeln" och börja dejta massa andra kvinnor är inget jag kan göra så länge hon är den som jagar mina tankar i stort sätt varje vaken sekund.

Så har någon här några tips på vad jag kan göra eller är det enda alternativet att bryta banden helt med henne? För jag tror nog inte att jag någonsin bara kan vara vän med henne då jag har en sådan sjuk dragkraft till henne.
Skulle jag bryta banden, låta känslorna dö och sedan ta upp kontakten med henne igen så är jag helt säker på att jag skulle falla precis lika hårt ännu en gång

Något annat som är väldigt frustrerande är att min magkänsla säger mig att hon fortfarande känner något men vill inte agera på det i rädslan för att såra mig ännu en gång.
Det är sättet hon skriver och kollar på mig som ger mig denna magkänslan, men vem vet, det kanske bara önsketänkt och falska förhoppningar
Bryt med henne. Har hon känslor så kommer det visa sig. Det är bara destruktivt att fortsätta denna relation.
Citera
2018-02-11, 12:17
  #23
Avstängd
Citat:
Ursprungligen postat av Schablonbild
Det skiljer sig mellan individer. Jag tröttnar på utebliven kontakt och avstånd. Ingen har hittills lyckats fånga mig genom att "bygga upp spänningen" I min värld, är det tristessen.

Jag hade dagligen kontakt med en kille här på forumet utan att det handlade om dejt i över två år. (Minus två mån total frånvaro) Hur många snubbar som jag försökte dejta tror du hann försvinna lika snabbt som de skrivit hej?

Nej, istället för att se på allt som kan ha gått snett, kolla vad som funkar för människor som har bra förhållanden.

Jasså? Du hade tröttnat på en kille som hör av sig när du minst anar och varje gång har något spännande ni ska hitta på?
Citera
2018-02-11, 12:19
  #24
Medlem
Klipp helt. Jävligt tungt en tid men å andra sidan är det bättre än att ha det jävligt en lång tid. För något mer kommer det inte bli, tyvärr.
Citera