Cannabis och familj med små barn

Bakgrund:
Blev tillsammans med honom för ett par år sedan, frieri, giftermål, husköp och barn. Han har från börjat rökt på, ofta. Första gången i mitt liv jag kommer i kontakt med cannabis. Jag har alltid varit negativt instället till det, och velat att han skulle sluta, eller åtminstone inte röka hemma (han lyssnade inte utan gjorde som han själv ville, jag var naiv). Vi kom överens om att han skulle sluta innan barnet kom. Han tyckte det skulle bli skönt att sluta, verkade vara redo. Jag frågade om han behövde hjälp, men nej, det skulle inte bli några problem. I överenskommelsen så sa jag att om jag kommer på honom så är det slut. Och det gjorde jag, kom på honom. Under 1 års tid rökte han, både när jag och barnet var iväg, men också när vi var hemma (sov).
Så vi håller på med skilsmässa och bodelning (det är inte bara pga cannabiset, men det var det som fick min bägare att rinna över). Han vill att barnet ska bo på heltid hos honom. Och jag vill att barnet ska bo på heltid hos mig, han ska ha umgänge och lämna UP innan umgänget.

Till min frågeställning, ni som är inne i detta med cannabis, hur ser ni på att ha en familj med små barn och allt vad det innebär? Skulle ni sluta om ni fick barn, eller är det värt att röka på trots att barnet ligger och sover i rummet jämte? Är det svårt att sluta? Det sitter ju i ett par veckor, skulle ni våga vara ansvariga med små barn när ni rökt på, även någon vecka efter ni rökt? Har ni förlorat vårdnad eller annat pga rökningen? Vad anser ni om hela situationen?

Slutade i god tid innan jag blev far. Hade hållt på i ca 15 år med cannabis. Inga som helst bekymmer att lägga ner pipan. Känner inget sug heller. Fem år sen sista holken nu.

Ditt problem är din inställning till cannabis. Din kille är förmodligen en helt vanlig cannabisbrukare, men du kunde inte låta bli att moralisera över hans val. Allt du ser är ett "missbruk av en farlig, hemsk olaglig drog", för det har du minsann fått lära dig via Aftonbladet.

Jag röker cannabis var och varannan dag. Är förlovad, har jobb med stabil inkomst, stiger upp på morgonen när väckarklockan ringer, och livet rullar på som vanligt. Min tjej är dock inte någon maktgalen moralpacka, så förhållandet fungerar alldeles utmärkt.

Jag kommer inte sluta med mitt bruk när vi får barn, men det är ju inte så att jag kommer att sitta och blåsa rök i ansiktet på ungen.

Herr jävlar!! Du ska absolut inte låta honom vara ensam med barnet.
Han är ju en knarkare.

Låter du honom vara ensam med barnet så hoppas jag att någon gör en orosanmälan så soc tar barnet från er båda.

Men om du tar om han knarkproblem med myndigheter så borde dom ge dig ensam vårdnad. Nästa gång du träffar en kille som röker på lite då och då så vänd genast om. Varför vill man ens vara ihop med en knarkare? Låter som man har låga krav på livet då.

Fan ta tag i det här och sätt ner foten, han skall inte vara ensam med något barn. Punkt!




När man ser hur du uttrycker dig i andra trådar så är det tydligt att du har grava kognitiva problem. Jag funderade på vad det kunde vara när jag svarade på ett inlägg du gjort i en annan tråd. Här får jag svaret. Knark.

Lustigt. Jag satt precis och undrade om ditt svar var seriöst, eller om du försökte göra dig lustig över trådskaparens hysteri. Men nu fick även jag ett svar, du är fullständigt efterbliven.

Jag menar.. "HERREJÄVLAR Du ska inte låta honom vara ensam med barnet!!"

Allvarligt? För att killen röker gräs? Gå och lägg dig idiot.

Du tar priset för årets korkaste nolla, grattis!

Ts! Om han fungerar som vanligt och sköter allt, så ser jag inte riktigt vad som är problemet.

Det märks att du har noll kunskap om hur cannabis fungerar, eftersom du tror att cannabis gör folk farliga och omdömeslösa. Antingen är du såpass okunnig, eller så är du en mycket skev kvinna med stort kontrollbehov.

Först försöker du tvinga honom att sluta med cannabis. När han inte går med på ditt krav så gör du slut, och kräver ensam vårdnad + att han ska lämna urinprov.

Din kille ska vara glad att han blivit fri från dig.

Jag förstår att ni som knarkar ser det på ett annat sätt än vad samhället, polisen, politiker, media, lärare och vi andra vanliga medborgare gör (t.o.m nazister).

Men ett barn skall inte vara med en knarkande förälder och jag är glad att alla utom knarkare ser det just så. Jag hoppas att tjejen som är trådstartaren inser det vi alla andra icke-knarkare inser och räddar barnet från knarkaren.

Finns ju människor i andra länder som blossar och är framgångsrika föräldrar. I Sverige hade du kallat dem för narkomaner.

En tjej jag träffade från andra sidan Atlanten kommer från en familj som har det gott ställt och hennes båda föräldrar blossade. De var skilda och den ena var öppen angående bruket medan den andre mörkade det. Finns ju många andra exempel. Är ju avkriminaliserat och t o m legaliserat i stora delar av USA.

Att kräva ett "UP" innan han träffar barnen - skojar du?
Du vet ju hur länge cannabis syns på urinprov och att metaboliternas spårbarhet inte motsvaras av rusets längd. Antingen är du ute efter att kontrollera hans liv eller så är du dum i huvudet alternativt väldigt laglydig. Hade du gjort samma sak om det fanns en lag som var uppenbart felaktig?
Du bör försöka se människan bakom bruket.
Finns både bra och dåliga människor som brukar cannabis.

Nästa gång kanske du inte ska skaffa barn och gifta dig på direkten!

Du har ett antal missuppfattningar om cannabis, särskilt det fetade är uppåt väggarna fel. Det är inte omöjligt att kombinera ett ansvarsfullt cannabisbruk med barn, heller. Det är nog främst omgivningens attityder och eventuella ingripanden som ställer till det.

Och nej, det är inte svårt att sluta. Förutsatt att man vill sluta då, förstås. Jag läser mellan raderna att er "överrenskommelse" snarare var ett absolut villkor ställt från din sida, vilket han var vek nog att "gå med" på.

Ni har båda agerat omoget och dumt.

Vad jobbigt det skulle vara för dig att bo i t.ex Kanada, Holland eller i någon av alla amerikanska delstater som legaliserat denna harmlösa blomma.

Vad ska sådana som dig ta sig till när cannabis (knarket ) säljs och brukas lagligt även i Sverige?

Ni flytta ut till någon öde ö och bilda en sekt där alla medlemmar fortfarande tror att cannabis är farligt och att Jorden är platt.

Jag röker så gott som dagligen och har inga problem med arbete, sambo eller livet i allmänhet. Jag har inte barn än, så jag vet inte hur mitt liv ser ut när det händer, men skulle personligen inte röka när jag har ansvar för barnet, lika lite som jag då skulle dricka mig full. Att röka när barnet inte är närvarande eller är på någon annans ansvar ser jag dock inga problem med, så länge man inte prioriterar rökandet över barnet förstås.

Jag tror absolut att man kan vara en ansvarstagande förälder även om man röker cannabis, men balansen är det viktiga. Cannabis är inget livsfarligt dödsknark. Försök att se bortom olagligheten och istället förhålla dig till hans cannabisbruk som om det var alkohol. Ser det i så fall fortfarande problematiskt ut?