Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
Du tar upp två intressanta saker.
Skogsindustrin var en tidig näring på landsbygden. Många fattiga fick jobb som skogsarbetare. Skogsarbetet bedrevs huvudsakligen mellan Allhelgona och påsk. Det var viktigt att skogsarbetarna kunde få försörjning även under resten av året och blev då småbrukare. Då staten eller skogsbolget ordnade en jordbit där de kunde bygga en stuga med ladugård. Ha en ko, en hushållsgris och några får och getter. Skogsarbetaren odlade potatis m m. till husbehov. När huggaren låg i skogen, fick hustru och barn sköta den lilla gården/torpet. Detta förhållande gällde främst i de sex nordligaste länen.
Från Göteborg finns många exempel på hur de rika familjerna hade ett stort socialt patos. Familjen Chalmer grundade en slöjdskola för gatupojkar, som senare har utvecklats till något helt annat.
Familjen Sahlgren grundade ett sjukhus.
Mest känt är ändå sockerbruket och Porterbryggeriet nere vid Klippan där arbetarna fick behålla halva lönen när de var sjuka, för sin tid moderna bostäder ordnades åt arbetarna etc.
Dickson lät bygga mönstersamhällen för sina arbetare, där hustrurna undervisades i hygien etc.
Det var tex länge förbjudet för folket att hugga ner kronoskog, sån skog som var tilltänkt för svenska flottan.
Dvs jag tänker på tider från betydligt längre tillbaka än det du ger exempel från =)
Då såg också förutsättningarna för vad man kunde göra i skog- och i odlingslandskap annorlunda ut.
Skogen var tex framförallt något som lämpade sig för boskapshållning.
Man släppte ut kreaturen och lät de vandra fritt och äta sig feta av ekollon osv.
Skogen var ju också mark som inte lämpade sig för odling.
Dvs mark med god jordmån hade redan sedan länge eldats upp (svedjebruk), och det som blev kvar som alltså inte lämpade sig för odling blev kvar som stora skogar. Som Tiveden, Kolmården och de småländska skogarna tex (legendariskt urusla för odling ... ).
Men pga detta var det så lönsamt att driva boskap ända från uppåt landet ner till danska Skåne.
För att det fanns mindre välfödda kreatur i Skåne helt enkelt.
Under medeltiden var praktiskt taget hela Skåne odlingslandskap, och de bokskogar vi idag associerar med just Skåne är inte äldre än från 1500-talet (och kunde bara växa upp i skydd på adelns marker).
---
Men det du skriver om de rika 1800-talsindustrialisternas filantropiska lynne, det var helt klart något som den just då växande under- och arbetarklassen verkligen var i stort behov av.
Fast det var samtidigt inte något som var en "regel." Kanske mer av ett undantag isf.
Dvs om man är nyfiken på just hur de fattiga hade det under industrialismens 1800-tal i Sverige, så kan man med all fördel vända sig till den brittiska författaren Dickens, och hans romaner - Oliver Twist tex.
Ja, det var faktiskt precis så illa ställt, även här i Skandinavien.
De fd "lantisarna" som tvingades in till städerna var ju tvungna att hitta en försörjning.
Och särskilt för barn och ungdom var det svårt att hitta riktig anställning - men det gick ju alltid att tigga (vilket var straffbart), liksom det gick att stjäla och råna. För flickorna gick det att prostituera sig. Det var vanligt med barnprostitution på den tiden, vilket man själv kan se om man tittar i de gamla fängelselistorna. Där finns t.o.m. fotografier på "förbrytarna."
Det fanns t.o.m. riktiga "gäng" på den tiden i storstäderna, som tex Malmö. Dvs barn-ligor, som kunde anlitas för så allvarliga brott som lönnmord - vilket tydligen var så "vanligt" att det fördes offentlig debatt om.
Men det fanns ju ingen socialtjänst då.
Det fans emellertid sk arbetshus där dagdrivare (arbetslösa) kunde bli tvingade att arbeta.
Spinnhus tex för flickor och kvinnor.
Just 1800-talet är kanske det allra mest dramatiska århundradet vi har haft här i landet.
Det var verkligen omställningarnas stora tid
Stöd Flashback
Svara
- Ämnesverktyg
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Nja, det du skriver om att Sverige skulle vara unik, på så sätt att industrialismen utvecklades på landsbygden - med konsekvensen att landsbygdsbefolkningen kunde fortsätta sitt gamla traditionella självförsörjande livsstil - är ju något som det går att ifrågasätta.
För, Sverige var unikt på fler sätt.
I samband med industrialismens intåg gjorde ju även Rutger Maclean entré.
Du vet han som inledde skiftesreformen.
Och det blev tyvärr något av en olycka, särskilt i kombination med industrialismens framväxt.
För, plötsligt stod en Betydande andel av Sveriges befolkning utan möjlighet till den självhushållande försörjning du talar om.
Skiftesreformen slog ut den gamla bygemenskapen, och ersatte den med isolerade jordbruk som tog över byarnas gamlas åkrar och tegar. Dvs de av de gamla byinvånarna som hade tillräckligt med pengar för att kunna köpa upp sina gamla grannars marker.
Majoriteten av byinvånarna blev alltså utan möjlighet till självförsörjning, och tvingades ta anställning hos sina fd grannar (dvs den nye storbonden).
Utan anställningstrygghet såklart.
Vilket fick till konsekvens att alla som antingen inte Ville jobba hos sin gamle granne, eller som inte Kunde (pga fiendskap tex) tvingades därför söka skogen, eller ge sig ut på vägarna på jakt efter en annan storbonde att söka anställning hos.
Industrialismen uppstod samtidigt som sagt, och det innebar att även de tidigaste industrialisterna (fabrikörerna och brukspatronerna) blev möjliga arbetsgivare.
Även där utan anställningstrygghet såklart.
Men, det är pga detta, denna olyckliga kombination, som de där "luffarna" man har hört talas om uppstod. Och med dem den sk luffarkulturen.
Där är här vi ser uppkomsten av klassystemet, med särskilt fokus på Underklassen och Arbetarklassen.
Arbetare blev alltså alla dem som inte kunde försörja sig själva, som blev tvungna att söka anställning hos någon annan. Antinge på jordbruk eller nån slags fabrik.
Dock utan möjlighet till självförsörjning eller självhushållning, ...
Förresten, angående det du skriver om den "välvilliga patriarken", som frikostigt bjöd på både husrum, skola för barnen och till på köpet möbler, så är det nog inte riktigt något som man kunde förvänta sig på den tiden ...
Vill du se ett bra exempel på hur en dåtida "patriark" hade kunnat se ut, så kan du med all fördel läsa Dickens "Oliver Twist".
Ja, det är nära på en så dokumentär skildrig av storstadslivet för den fattigaste delen av populationen man kan komma.
Och även om det handlar om London, så var det ju ingen skillnad härhemma i Sverige.
Dvs samma saker hittar du i de svenska städerna, Stockholm, Göteborg och Malmö.
Det finns bevarat fångregister som du kan läsa. Där finns ofta fotogarfier av "förbrytarna" också.
Det var tex unga gossar och unga flickor, som dömts för tex ficktjuveri, upp till rånmord, eller prostitution (som var det vanligaste yrket för fattiga flickor).
För, Sverige var unikt på fler sätt.
I samband med industrialismens intåg gjorde ju även Rutger Maclean entré.
Du vet han som inledde skiftesreformen.
Och det blev tyvärr något av en olycka, särskilt i kombination med industrialismens framväxt.
För, plötsligt stod en Betydande andel av Sveriges befolkning utan möjlighet till den självhushållande försörjning du talar om.
Skiftesreformen slog ut den gamla bygemenskapen, och ersatte den med isolerade jordbruk som tog över byarnas gamlas åkrar och tegar. Dvs de av de gamla byinvånarna som hade tillräckligt med pengar för att kunna köpa upp sina gamla grannars marker.
Majoriteten av byinvånarna blev alltså utan möjlighet till självförsörjning, och tvingades ta anställning hos sina fd grannar (dvs den nye storbonden).
Utan anställningstrygghet såklart.
Vilket fick till konsekvens att alla som antingen inte Ville jobba hos sin gamle granne, eller som inte Kunde (pga fiendskap tex) tvingades därför söka skogen, eller ge sig ut på vägarna på jakt efter en annan storbonde att söka anställning hos.
Industrialismen uppstod samtidigt som sagt, och det innebar att även de tidigaste industrialisterna (fabrikörerna och brukspatronerna) blev möjliga arbetsgivare.
Även där utan anställningstrygghet såklart.
Men, det är pga detta, denna olyckliga kombination, som de där "luffarna" man har hört talas om uppstod. Och med dem den sk luffarkulturen.
Där är här vi ser uppkomsten av klassystemet, med särskilt fokus på Underklassen och Arbetarklassen.
Arbetare blev alltså alla dem som inte kunde försörja sig själva, som blev tvungna att söka anställning hos någon annan. Antinge på jordbruk eller nån slags fabrik.
Dock utan möjlighet till självförsörjning eller självhushållning, ...
Förresten, angående det du skriver om den "välvilliga patriarken", som frikostigt bjöd på både husrum, skola för barnen och till på köpet möbler, så är det nog inte riktigt något som man kunde förvänta sig på den tiden ...
Vill du se ett bra exempel på hur en dåtida "patriark" hade kunnat se ut, så kan du med all fördel läsa Dickens "Oliver Twist".
Ja, det är nära på en så dokumentär skildrig av storstadslivet för den fattigaste delen av populationen man kan komma.
Och även om det handlar om London, så var det ju ingen skillnad härhemma i Sverige.
Dvs samma saker hittar du i de svenska städerna, Stockholm, Göteborg och Malmö.
Det finns bevarat fångregister som du kan läsa. Där finns ofta fotogarfier av "förbrytarna" också.
Det var tex unga gossar och unga flickor, som dömts för tex ficktjuveri, upp till rånmord, eller prostitution (som var det vanligaste yrket för fattiga flickor).
Du tar upp två intressanta saker.
Skogsindustrin var en tidig näring på landsbygden. Många fattiga fick jobb som skogsarbetare. Skogsarbetet bedrevs huvudsakligen mellan Allhelgona och påsk. Det var viktigt att skogsarbetarna kunde få försörjning även under resten av året och blev då småbrukare. Då staten eller skogsbolget ordnade en jordbit där de kunde bygga en stuga med ladugård. Ha en ko, en hushållsgris och några får och getter. Skogsarbetaren odlade potatis m m. till husbehov. När huggaren låg i skogen, fick hustru och barn sköta den lilla gården/torpet. Detta förhållande gällde främst i de sex nordligaste länen.
Från Göteborg finns många exempel på hur de rika familjerna hade ett stort socialt patos. Familjen Chalmer grundade en slöjdskola för gatupojkar, som senare har utvecklats till något helt annat.
Familjen Sahlgren grundade ett sjukhus.
Mest känt är ändå sockerbruket och Porterbryggeriet nere vid Klippan där arbetarna fick behålla halva lönen när de var sjuka, för sin tid moderna bostäder ordnades åt arbetarna etc.
Dickson lät bygga mönstersamhällen för sina arbetare, där hustrurna undervisades i hygien etc.
Citat:
Tja, skogsnäringen har ju sett olika ut beroende på tiderna.Du tar upp två intressanta saker.
Skogsindustrin var en tidig näring på landsbygden. Många fattiga fick jobb som skogsarbetare. Skogsarbetet bedrevs huvudsakligen mellan Allhelgona och påsk. Det var viktigt att skogsarbetarna kunde få försörjning även under resten av året och blev då småbrukare. Då staten eller skogsbolget ordnade en jordbit där de kunde bygga en stuga med ladugård. Ha en ko, en hushållsgris och några får och getter. Skogsarbetaren odlade potatis m m. till husbehov. När huggaren låg i skogen, fick hustru och barn sköta den lilla gården/torpet. Detta förhållande gällde främst i de sex nordligaste länen.
Från Göteborg finns många exempel på hur de rika familjerna hade ett stort socialt patos. Familjen Chalmer grundade en slöjdskola för gatupojkar, som senare har utvecklats till något helt annat.
Familjen Sahlgren grundade ett sjukhus.
Mest känt är ändå sockerbruket och Porterbryggeriet nere vid Klippan där arbetarna fick behålla halva lönen när de var sjuka, för sin tid moderna bostäder ordnades åt arbetarna etc.
Dickson lät bygga mönstersamhällen för sina arbetare, där hustrurna undervisades i hygien etc.
Skogsindustrin var en tidig näring på landsbygden. Många fattiga fick jobb som skogsarbetare. Skogsarbetet bedrevs huvudsakligen mellan Allhelgona och påsk. Det var viktigt att skogsarbetarna kunde få försörjning även under resten av året och blev då småbrukare. Då staten eller skogsbolget ordnade en jordbit där de kunde bygga en stuga med ladugård. Ha en ko, en hushållsgris och några får och getter. Skogsarbetaren odlade potatis m m. till husbehov. När huggaren låg i skogen, fick hustru och barn sköta den lilla gården/torpet. Detta förhållande gällde främst i de sex nordligaste länen.
Från Göteborg finns många exempel på hur de rika familjerna hade ett stort socialt patos. Familjen Chalmer grundade en slöjdskola för gatupojkar, som senare har utvecklats till något helt annat.
Familjen Sahlgren grundade ett sjukhus.
Mest känt är ändå sockerbruket och Porterbryggeriet nere vid Klippan där arbetarna fick behålla halva lönen när de var sjuka, för sin tid moderna bostäder ordnades åt arbetarna etc.
Dickson lät bygga mönstersamhällen för sina arbetare, där hustrurna undervisades i hygien etc.
Det var tex länge förbjudet för folket att hugga ner kronoskog, sån skog som var tilltänkt för svenska flottan.
Dvs jag tänker på tider från betydligt längre tillbaka än det du ger exempel från =)
Då såg också förutsättningarna för vad man kunde göra i skog- och i odlingslandskap annorlunda ut.
Skogen var tex framförallt något som lämpade sig för boskapshållning.
Man släppte ut kreaturen och lät de vandra fritt och äta sig feta av ekollon osv.
Skogen var ju också mark som inte lämpade sig för odling.
Dvs mark med god jordmån hade redan sedan länge eldats upp (svedjebruk), och det som blev kvar som alltså inte lämpade sig för odling blev kvar som stora skogar. Som Tiveden, Kolmården och de småländska skogarna tex (legendariskt urusla för odling ... ).
Men pga detta var det så lönsamt att driva boskap ända från uppåt landet ner till danska Skåne.
För att det fanns mindre välfödda kreatur i Skåne helt enkelt.
Under medeltiden var praktiskt taget hela Skåne odlingslandskap, och de bokskogar vi idag associerar med just Skåne är inte äldre än från 1500-talet (och kunde bara växa upp i skydd på adelns marker).
---
Men det du skriver om de rika 1800-talsindustrialisternas filantropiska lynne, det var helt klart något som den just då växande under- och arbetarklassen verkligen var i stort behov av.
Fast det var samtidigt inte något som var en "regel." Kanske mer av ett undantag isf.
Dvs om man är nyfiken på just hur de fattiga hade det under industrialismens 1800-tal i Sverige, så kan man med all fördel vända sig till den brittiska författaren Dickens, och hans romaner - Oliver Twist tex.
Ja, det var faktiskt precis så illa ställt, även här i Skandinavien.
De fd "lantisarna" som tvingades in till städerna var ju tvungna att hitta en försörjning.
Och särskilt för barn och ungdom var det svårt att hitta riktig anställning - men det gick ju alltid att tigga (vilket var straffbart), liksom det gick att stjäla och råna. För flickorna gick det att prostituera sig. Det var vanligt med barnprostitution på den tiden, vilket man själv kan se om man tittar i de gamla fängelselistorna. Där finns t.o.m. fotografier på "förbrytarna."
Det fanns t.o.m. riktiga "gäng" på den tiden i storstäderna, som tex Malmö. Dvs barn-ligor, som kunde anlitas för så allvarliga brott som lönnmord - vilket tydligen var så "vanligt" att det fördes offentlig debatt om.
Men det fanns ju ingen socialtjänst då.
Det fans emellertid sk arbetshus där dagdrivare (arbetslösa) kunde bli tvingade att arbeta.
Spinnhus tex för flickor och kvinnor.
Just 1800-talet är kanske det allra mest dramatiska århundradet vi har haft här i landet.
Det var verkligen omställningarnas stora tid
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
