Citat:
Jag vet men patronymikon var den vanligaste formen av efternamn bland allmogen och tagna efternamn förekom i högre utsträckning hos folk i städerna än hos dem som bodde ute på landet. Om mer än hälften av alla som hette Bengt hade ett av de 20 vanligaste patronymikon är det ju högst sannolikt att majoriteten av de som hette så också bodde ute på landet. Att räkna ut huruvida ett visst namn var vanligare hos underklassen eller överklassen (eller om det användes av bägge) under 1800-talet genom att söka på hur många av dem med namnet hade patronymikon som efternamn tänker jag borde vara en relativt tillförlitlig metod att använda.
Du kan inte stirra dig blind på sonnamnen. Vad ett patronymikon egentligen säger är bara att personen inte tagit sig ett annat tillnamn, eller rent av valt att inte ta med (skriva ut) sitt ättenamn/tillnamn.
Många efternamn som inte var sonnamn, var i stor grad så kallade soldatnamn. Med andra ord kom efternamnet från en knektskriven dräng på 1600 eller 1700-talet.
Dessutom är det ganska oklart vad du menar med överklassen, är det adeln du åsyftar med termen överklass? I sådana fall så kan du inte bara inkludera sonnamnen i gruppen ej överklass (adel).
Om du med överklass inte enbart menar adeln, så får du istället andra problem. Godsägare och riksdagsman Olsson hade inte samma status som torpare Eldh.
