Vad är det med människor som tar melodifestivalen på allvar?

I ditt inlägg skrev du anledningen till att Melodifestivalen finns. Den finns för att leda bort pöbeln ifrån verkligheten och få pöbeln att inte engagera sig i verkligheten som ökande våldtäkter, våld, konsekvenserna av massinvandring, skjutningar, vuxna män som går i skola med barn och så vidare. Public service har gjort sitt när folk kokar över för att fel bidrag vann mission accomplished.

Så några timmar framför tv:n vid just detta speciella program under februari månad skapar en zombi-medborgare som inte kan ta till sig dagens ledarsidor och media? Hur sker det? Är det bara inrikespolitiken som drabbas eller även utrikespolitiken som man blir blind inför?

Det var nog lite av ett lost case redan från början, ungefär på samma nivå som att det är svårt att övertyga en katt om ränta-på-ränta effektens fördel i ett långsiktigt pensionssparande.

Bra sammanfattning.
Årets festival har spårat totalt. Det känns som att de vet att det snart är slut på dessa vansinnigheter så de har gått all in.

Det var mer tävling och mindre freakshow förr. Särskilt när det bara var en tävling.

Sverige är ett starkt musikland/capita med många duktiga artister. Finns ingen anledning att ta in Ranelid, Gardell, Edward Blom osv. Tyckte jag hörde om att de sållade bland 2700 bidrag. Var det här verkligen det bästa de hittade....


Precis.

Jag håller med till viss del, men vem är du att anse det egentligen? Att skriva det på det där sättet säger mer om dig än vad det gör om folk som faktiskt utövar sporter eller tycker om melodifestivalen... Vart går gränsen för ett intresse som faktiskt är "meningsfullt"? Att man har roligt åt någonting borde väl räcka.


Melodifestivalen är väl en folklig grej. Många tar det nog inte seriöst egentligen utan överdriver med flit. Men de som faktiskt tycker om det gör det helhjärtat och jag respekterar det trots att det inte intresserar mig över huvud taget. Men då är det väl bara att inte kolla på skiten.

Jag älskar Melodifestivalen!

Vad är det med mig? Tja, jag är medelålders, har ett normalt jobb, bor i en villa utanför Sthlm, har familj och vänner och gör andra saker. Om det är något mer ni undrar så fråga


För övrigt så tror jag det är många skivbolag och anställda på SVT som tar Melodifestivalen på fullaste allvar.

Har tänkt lite på det där.
Att det är ett ställe att försvinna i när verkligheten gör sig påmind. 'THINK HAPPY THOUGHTS, THINK HAPPY THOUGHTS!!'

När pojken kommer hem och berättar att han fått en kniv mot halsen så är det skönt att det i alla fall är schlager på teve. Nåt är som det brukar och han Fat Five eller vad han heter är ju en rolig bög ändå! Det är inga fel på homos, herregud jag hoppas mina barn blir det! Eller, dom kan bli kompis med en i alla fall.
Och när dottern kommer hem och berättar att mellanstadieklassens 30 åriga arabelev varit väl närgången kanske vi kan ta det senare? Vi ska rösta i andra chansen nu.. då behöver man inte förstöra stämningen! Dessutom ville nog bara Izmet visa att han tyckte om henne, säger mjukispappan.

Kan se att det finns vissa såna mönster hos mina bekanta melodifestivalälskare. Att vara lite a part från verkligheten. Inte ta in vad som pågår. Och i det blir väl schlagern en kanske stark kuliss mot verkligheten.
Lägg till medelålderskvinna som mår lite 'Mia Skäringer-dåligt', som är lite 'skör' men starkare än någonsin! Nu gör vi det här, vi kvinnor, mot männen! Att man är lite sån villafeminist som tror dom ska avsky män och börjar förakta sin egen man utan att veta varför. Han är man, räcker väl? Nå skit är han nog skyldig till, det säger Wolter i alla fall!

Ser inte att det är någon skillnad mellan de som tar melodifestivalen på allvar och de som tar t.ex. fotboll på allvar.

Första fetningen: Håller med.

Andra fetningen: Tveksamt. Är det inte många fjortisar som röstar som dårar med appen?