Det har väl med hur tacksam man är och vem man är.
Tack: När man får tillbaks växel på sina egna pengar i kassan.
Tack & tack: Liiite mer tacksam än bara tack.
En får tacke: Ödmjukt tackande. Man är så tacksam att ett vanligt tack är för lite.
Tackar och bockar: Underdånigt tack med nedböjt huvud. (Tackar och niger finns inte).
Tusen tack: Väldigt tacksam.
Skulle inte tro att det här är någon ny företeelse, då jag känner igen det från min ungdom på landsbygden där främst äldre sade så som ett särskilt hjärtligt sätt att tacka. Jag skulle själv inte skriva "tack och tack" utan hellre "tack å tack". Det är ju ett muntligt uttryck som eventuellt kan härröra från ett äldre "Tack! Åh, tack!".
Det är förstås svårt att hitta äldre skriftliga belägg för uttrycket för att fastställa dess ålder, men jag hittade en visa från äldre tid, där man dels sjunger "drick å drick", dels "tack å tack". http://www.stefanlinden.se/V/visa%20...20du%20ork.pdf
[…]
Edit: Det här belägget i en saga från 1883 ger vid handen att det skulle kunna finnas samband med "många tack" – något vi ju inte säger på svenska idag, men som danskarna gör i "Mange tak!". http://runeberg.org/dgsagor/0163.html
Gissningsvis leder hjärtat rätt, inte från interjektion men “Tack [ovanp]å tack”.
Undrar när och varför folk började säga tack och tack när de tackar för sig. Förr räckte det med att säga tack eller tackar. Hur länge har detta uttryck funnits? Och vilka typer av människor tycker ni det är som använder det? Jag ställer snusande mammor i ett led och även pratglada gubbar. Nå annat?
Jag säger "tack o tack" för att jag tycker att det är festligt!
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Stöd Flashback
Swish: 123 536 99 96Bankgiro: 211-4106
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!