Citat:
Ursprungligen postat av
GGAASS
Vad ifall man har en kronisk sjukdom som gör att man ``sticker ut`` ur mängden och att alla kollar på en-/lägger märke på en/kollar snett på en...vart man än går? Och man är fulare än stryk? Och massa andra saker. Vem orkar leva så för alltid? Detta kommer jag leva med hela livet. Förstår du mig bättre nu? Jag kommer aldrig att bli starkare och klokare. Jag lider dagligen här i livet. Kommer att lida tills den dagen jag dör.
Hoppas du och ni andra i tråden förstår mig bättre nu. Det kommer aldrig att bli bättre för mig.
Det kan vara väldigt jobbigt att leva bland människor då de faktiskt inte är några goda krafter i sig. De är bara människor och människor har en mängd brister och dåliga sidor. Allt är relativt. Jag lyssnade på något motivationsklipp på Youtube med en människa utan armar som insett att hans liv var så mycket bättre än en annan kvinna som verkligen hade ett olyckligt öde. Men vissa av oss slår upp ögonen och upplever livet meningslöst fast att andra har det sämre. Mitt knep är att lämna mitt eget åt sidan och sysselsätta mig som om inte ett moln finns på himlen, att aldrig bli upprörd om något går sönder, jag tappar något, det spills något eller jag glömmer viktigare saker osv. Att aldrig lägga negativ energi på bagateller och även om jag brusar upp mot auktoritära individer, aldrig mot andra och absolut inte i vardagen. Tappas något i delar, så känner jag aldrig något negativt i det.
Det finns mediciner som ska lindra smärtorna. Och även om du är ful på riktigt, gör det inte dig mindre värd. Ditt utseende är inte du och inte det du ska lägga hela ditt liv på. Acceptera och sök skönhet i annat och tillbaka till dig själv. En dag är du inte oväntat med ditt yttre utan accepterar dig själv med vördnad.
Och du.. livet är för kort för att avsluta för tidigt. Du har hela livet framför dig och möjligheter att fylla ut det med en mängd saker som du upplever som viktigt, värdefullt och rogivande.