Citat:
Jag vill bara kort kommentera att på byråkratspråk kallas punkt 2 ovan för ”stora kulturella skillnader i synen på vård och hur man söker vård” och att ”asylsökandes sökmönster beskrivs som väldigt brett”.Debatten handlade till viss del om massinvandring eftersom den...
1. Tar resurser sjukvården inte har.
2. Skapar kaos på sjukhusen när klanerna får lust att delta i administrationen.
Dessutom var Strandhälls snyftförsök med att 20% av de anställda på sjukhusen är invandrare direkt pinsamt. Vad har utbildade, integrerade utlandsfödda som bott här i 15 - 20 år med dagens massinvällning av konfliktorienterade analfabeter att göra.
1. Tar resurser sjukvården inte har.
2. Skapar kaos på sjukhusen när klanerna får lust att delta i administrationen.
Dessutom var Strandhälls snyftförsök med att 20% av de anställda på sjukhusen är invandrare direkt pinsamt. Vad har utbildade, integrerade utlandsfödda som bott här i 15 - 20 år med dagens massinvällning av konfliktorienterade analfabeter att göra.
Detta tas bland annat upp på sidan 60 f i Socialstyrelsens rapport som jag tar upp i mitt tidigare inlägg idag:
Citat:
Påverkan på primärvården är mycket påtaglig både på grund av det vårdbehov som asylsökande har men också genom sättet de söker vård på.
Asylsökande kommer ofta direkt till vården oanmälda, för att man inte kan (p.g.a. språkproblem) eller inte känner till att man ska ringa och boka tid innan. I vissa landsting kommer asylsökande till primärvården på remiss efter hälsoundersökning, men det är vanligare att man har fått information om att söka primärvården och kommer dit oanmäld. Ofta kommer man i grupp, t.ex. hela familjen. Primärvården har också rapporterat om att det förekommer att asylsökande uppehåller sig i väntrummet en stor del av dagen på grund av långa avstånd mellan boenden och vården och problem med allmänna kommunikationer (t.ex. att det inte går någon buss tillbaka till boendet förrän sent på eftermiddagen). Detta påverkar situationen på vårdcentralerna för såväl personal som för andra patientgrupper.
Genomgående beskrivs det att det finns stora kulturella skillnader i synen på vård och hur man söker vård hos asylsökande, vilket innebär en särskilt stor utmaning för primärvården. Detta bidrar till att det är svårt att möta de asylsökandes förväntningar på vården. De har ofta förväntningar på läkarkontakt och recept på läkemedel. Primärvården lägger mycket tid på att bemöta detta genom att förklara hur det svenska hälso- och sjukvårdssystemet fungerar. Vården behöver också ofta förklara samband mellan somatiska symptom och psykisk ohälsa. Vårdpersonal möter ofta frustration och även aggression hos asylsökande och kan ibland uppfatta stämningen som hotfull.
De asylsökandes sökmönster beskrivs som väldigt brett. Det är vanligt att asylsökande söker vård för sådant som kan behandlas genom egenvård. Många landsting har genom mobila team eller informationsinsatser till boendeanläggningar satsat på att informera om bl.a. egenvård, men detta når inte alla. Om de asylsökande inte fått information och boendepersonalen inte kan svara på frågor eller hänvisar till vården så söker man vård i primärvården (eller akutvården). Egenvård kan också försvåras av asylsökandes begränsade ekonomiska medel för att köpa receptfria medel mot t.ex. skabb och löss.
Primärvården rapporterar om ett omfattande arbete med att skriva läkarintyg till asylsökande. Många asylsökande önskar läkarintyg för att de inte önskar bo på det aktuella boendet och behöver flytta. Framöver kan behov om intyg inför avvisningsbeslut komma att öka. Nyanlända söker också vården för att få läkarintyg om att de är för sjuka för att kunna genomföra SFI-utbildning eller för att påbörja etableringsinsatser.
Primärvården kontaktas förutom av de asylsökande själva även av boendepersonal angående medicinska problem som man anser eller tror behöver åtgärdas.
Asylsökande kommer ofta direkt till vården oanmälda, för att man inte kan (p.g.a. språkproblem) eller inte känner till att man ska ringa och boka tid innan. I vissa landsting kommer asylsökande till primärvården på remiss efter hälsoundersökning, men det är vanligare att man har fått information om att söka primärvården och kommer dit oanmäld. Ofta kommer man i grupp, t.ex. hela familjen. Primärvården har också rapporterat om att det förekommer att asylsökande uppehåller sig i väntrummet en stor del av dagen på grund av långa avstånd mellan boenden och vården och problem med allmänna kommunikationer (t.ex. att det inte går någon buss tillbaka till boendet förrän sent på eftermiddagen). Detta påverkar situationen på vårdcentralerna för såväl personal som för andra patientgrupper.
Genomgående beskrivs det att det finns stora kulturella skillnader i synen på vård och hur man söker vård hos asylsökande, vilket innebär en särskilt stor utmaning för primärvården. Detta bidrar till att det är svårt att möta de asylsökandes förväntningar på vården. De har ofta förväntningar på läkarkontakt och recept på läkemedel. Primärvården lägger mycket tid på att bemöta detta genom att förklara hur det svenska hälso- och sjukvårdssystemet fungerar. Vården behöver också ofta förklara samband mellan somatiska symptom och psykisk ohälsa. Vårdpersonal möter ofta frustration och även aggression hos asylsökande och kan ibland uppfatta stämningen som hotfull.
De asylsökandes sökmönster beskrivs som väldigt brett. Det är vanligt att asylsökande söker vård för sådant som kan behandlas genom egenvård. Många landsting har genom mobila team eller informationsinsatser till boendeanläggningar satsat på att informera om bl.a. egenvård, men detta når inte alla. Om de asylsökande inte fått information och boendepersonalen inte kan svara på frågor eller hänvisar till vården så söker man vård i primärvården (eller akutvården). Egenvård kan också försvåras av asylsökandes begränsade ekonomiska medel för att köpa receptfria medel mot t.ex. skabb och löss.
Primärvården rapporterar om ett omfattande arbete med att skriva läkarintyg till asylsökande. Många asylsökande önskar läkarintyg för att de inte önskar bo på det aktuella boendet och behöver flytta. Framöver kan behov om intyg inför avvisningsbeslut komma att öka. Nyanlända söker också vården för att få läkarintyg om att de är för sjuka för att kunna genomföra SFI-utbildning eller för att påbörja etableringsinsatser.
Primärvården kontaktas förutom av de asylsökande själva även av boendepersonal angående medicinska problem som man anser eller tror behöver åtgärdas.
