Över 50 sidor av tjafs till höger och vänster men nu ska farbror Maltsev tala om för alla barnen i sandlådan här hur det ligger till.
Strandhäll (som blivit inkvoterad som minister efter att dragit ner SKTF i ett träsk av värdegrundstrams, pridesvärmeri och minoritetsvurmande under det nya namnet Vision) gör ju bort sig å det grövsta och det hela slutar med att både Åkesson och programledaren står och undrar vad det är för idiot de försöker prata med. Det är så låg nivå att varken Expressen, Aftonbladet eller SVT så här i efterhand kommer på ett sätt att vinkla det till Strandhälls fördel.
Hela hennes uppträdande är en blandning av ohederlig debatteknik, rena felaktigheter, halmgubbar och allt vad det nu ska kallas men jag nöjer mig med att fokusera på de två intressantaste sakerna från ”debatten”.
1. Strandhäll har uppenbarligen blivit itutad att hon ska nämna skattesänkningen med 13 miljarder så ofta hon kan. Alla personer med lite sunt förnuft begriper att en skattesänkning med 13 miljarder i sig inte spelar någon roll för sjukvården om sjukvården trots skattesänkningen får ökade resurser, t.ex 11 miljarder mer än vad regeringen vill att den ska få. Detta påpekar även Åkesson vid ett flertal tillfällen men Strandhäll bara maler på om 13 miljarder.
Exempel på detta är när Åkesson pratar om ökade resurser till sjukvården så svarar Strandhäll: -Hur ska minus 13 miljarder lösa detta? Varpå Åkesson säger: -Men kom igen nu! (Eftersom hon åter drar in en skattesänkning som inte har med sakfrågan att göra). När Åkesson senare påpekar att man vill satsa 11 miljarder mer på sjukvården än regeringen är hon så uppe i varv att hon helt sonika åter felaktigt kör på med att SD vill ta 13 miljarder (20000 sjuksköterskor) från sjukvården.
2. Det mest uppseendeväckande är ändå att när Åkesson pratat om två punkter som måste genomföras omgående. Punkt 1 är att man optimalt utnyttjar den kapacitet som finns, bl.a genom att koordinera så att man använder vårdplatserna bättre – hänvisa patienter till andra landsting när patienterna egna landsting har fullt. Punkt 2 är att skjuta till resurser så att de som vill kan gå upp till heltid och på så sätt använda händer som redan finns inom vården.
Detta är något som alla vettiga personer måste inse är fullkomligt självklara lösningar på befintliga problem men, Strandhäll bemöter detta med att utropa: -Rappakalja!
Vi har alltså en socialminister som inte vill att man koordinerar bättre, inte vill se till att sjuka patienter får komma till kommuner med lediga platser när deras egna har fullt, hon anser inte att man ska skjuta till resurser för att kvinnor inom vården ska kunna öka sin arbetstid när de vill och hon anser inte att kvinnor som vill gå upp i arbetstid skulle kunna vara en lösning på underbemanning. Detta kallar Strandhäll för rappakalja. I vilket annat fungerande sammanhang eller samhälle skulle ett sådant uttalande inte kunna leda till annat än att fanskapet utan pardon sparkades ut från alla uppdrag med någon form av bestämmanderätt.
Strandhäll (som blivit inkvoterad som minister efter att dragit ner SKTF i ett träsk av värdegrundstrams, pridesvärmeri och minoritetsvurmande under det nya namnet Vision) gör ju bort sig å det grövsta och det hela slutar med att både Åkesson och programledaren står och undrar vad det är för idiot de försöker prata med. Det är så låg nivå att varken Expressen, Aftonbladet eller SVT så här i efterhand kommer på ett sätt att vinkla det till Strandhälls fördel.
Hela hennes uppträdande är en blandning av ohederlig debatteknik, rena felaktigheter, halmgubbar och allt vad det nu ska kallas men jag nöjer mig med att fokusera på de två intressantaste sakerna från ”debatten”.
1. Strandhäll har uppenbarligen blivit itutad att hon ska nämna skattesänkningen med 13 miljarder så ofta hon kan. Alla personer med lite sunt förnuft begriper att en skattesänkning med 13 miljarder i sig inte spelar någon roll för sjukvården om sjukvården trots skattesänkningen får ökade resurser, t.ex 11 miljarder mer än vad regeringen vill att den ska få. Detta påpekar även Åkesson vid ett flertal tillfällen men Strandhäll bara maler på om 13 miljarder.
Exempel på detta är när Åkesson pratar om ökade resurser till sjukvården så svarar Strandhäll: -Hur ska minus 13 miljarder lösa detta? Varpå Åkesson säger: -Men kom igen nu! (Eftersom hon åter drar in en skattesänkning som inte har med sakfrågan att göra). När Åkesson senare påpekar att man vill satsa 11 miljarder mer på sjukvården än regeringen är hon så uppe i varv att hon helt sonika åter felaktigt kör på med att SD vill ta 13 miljarder (20000 sjuksköterskor) från sjukvården.
2. Det mest uppseendeväckande är ändå att när Åkesson pratat om två punkter som måste genomföras omgående. Punkt 1 är att man optimalt utnyttjar den kapacitet som finns, bl.a genom att koordinera så att man använder vårdplatserna bättre – hänvisa patienter till andra landsting när patienterna egna landsting har fullt. Punkt 2 är att skjuta till resurser så att de som vill kan gå upp till heltid och på så sätt använda händer som redan finns inom vården.
Detta är något som alla vettiga personer måste inse är fullkomligt självklara lösningar på befintliga problem men, Strandhäll bemöter detta med att utropa: -Rappakalja!
Vi har alltså en socialminister som inte vill att man koordinerar bättre, inte vill se till att sjuka patienter får komma till kommuner med lediga platser när deras egna har fullt, hon anser inte att man ska skjuta till resurser för att kvinnor inom vården ska kunna öka sin arbetstid när de vill och hon anser inte att kvinnor som vill gå upp i arbetstid skulle kunna vara en lösning på underbemanning. Detta kallar Strandhäll för rappakalja. I vilket annat fungerande sammanhang eller samhälle skulle ett sådant uttalande inte kunna leda till annat än att fanskapet utan pardon sparkades ut från alla uppdrag med någon form av bestämmanderätt.
__________________
Senast redigerad av Maltsev 2018-01-29 kl. 21:16.
Senast redigerad av Maltsev 2018-01-29 kl. 21:16.
”eran taktik”, vart är skämskudden? Jag vill att SD ska vinna väljare, samt göra upp med sina brister, och är inte rädd för att vara kritisk mot partiet därav. Det är valår och SD profilerar sig dåligt.