Kompletterande partier till SD, AfS möjligheter, finansieringsfrågor m m

Och piratpartister. Jag vet flera inom piratpartiet som var feministhatare och invandringskritiker som lämnade när PP valde att gå retard feminist HBTQ invandringsälskare. Dessa har faktiskt inget parti som fångar deras synpunkter.

Jag tror inte att dessa piratpartister är någon stor väljargrupp. Jag kände inte ens till detta segment av väljarkåren innan du upplyste mig om dessa. Vill också påpeka att det är knepigt att klaga på feminismen. De flesta kvinnor tolkar detta som att man vill gå tillbaka till kvinnolönerna som fanns kvar till runt 1960 och att kvinnan skall stå vid spisen och föda barn. Och kvinnor är definitivt en stor väljargrupp.

Dina postningar i tråden ser jag väl mest som underhållning, tror jag. De är litet lustiga, ungefär som din signatur.

Jag kan inte statistiken på området. Men nog tror jag media som t.ex Aftonbladet och DN ofta fiskar efter kvinnliga läsare och försöker påverka dem i globalistisk riktning.

Kvinnor är underrepresenterade bland de som röster invandringskritiskt. Man kan spekulera över olika orsaker till detta och vad man kan göra åt detta. Klart är väl dock att man bör undvika sådant som kan skrämma bort kvinnliga väljare som att generellt klaga på feminismen.

Vill här också lägga till en faktor som skulle kunna bidra till att locka fler kvinnor att rösta invandringskritiskt. Och det är att kvinnor i högre grad än män röstar på det rödgröna blocket. Så kunde man erbjuda ett alternativ ett halvt snäpp till vänster om SD som dessutom ville ha fler vindkraftverk plus litet kolkraft som baskraft i stället för ny kärnkraft så skulle man kanske kunna förmå fler kvinnor att rösta invandringskritiskt.

Jag skulle vilja lägga till ett väldigt bra skäl till att kompletterande invandringskritiska partier till just SD behövs.

Moderaternas track record när det gäller invandringspolitiken borde kunna vara ett väldigt bra argument inför väljarna när det gäller moderaternas trovärdighet som invandringsmotståndare. Saxar följande från kommentarsfälten på detgodasamhallet.com idag ( https://detgodasamhallet.com/2018/02...feldts-agenda/ ) :


Petrus
15 februari, 2018 at 12:18

Svara →


Det moderaterna nu pysslar med är inte att vilja få igenom en påtagligt förändrad invandringspolitik utan att plocka röster från SD. Så gott som alla moderater utom avhoppare som Patrick Reslow har tidigare stöttat vidöppna gränser p g a genuin vilja eller opportunism. Inte bara Göran Lindblad.

1989 krävde Ulf Kristersson som nytillträdd MUF-ordförande fri invandring. Det första regeringen Bildt gjorde när man tillträtt 1991 var att riva upp Lucia-beslutet och öppna gränserna på vid gavel igen. Anna Kinberg Batra motionerade år 2001 i riksdagen om fri invandring tillsammans med partikamraterna Per Bill, Karin Enström, Gunnar Axén, Henrik S Järrel och Lars Lindblad (motion 2001/02:Sf333)

Går vi längre tillbaka i tiden, till 60-talet, var högerledaren Gunnar Heckscher (högerledare 1961-65) den av partiledarna som ivrigast gapade om vidöppna gränser medan LO knorrade. Det var LO och sossarna som stoppade den utomnordiska arbetskraftsinvandringen 1971. Då hade AMS-kostnaderna på 10 år tiodubblats till runt 30 miljarder kr p g a utslagen, inhemsk äldre arbetskraft. 1972 fick vi första efterkrigstida piken på arbetslösheten, i dåtida mått mätt, så det var i grevens tid. När sossarna i valrörelsen 1973 anammat litet av Hans Hagnells retorik om att skydda svensk arbetskraft från konkurrens så gapade moderaterna på om främlingsfientlighet. Palme blev generad. Bildt berättade om detta i en intervju med David Schwarz i tidskriften Invandrare och minoriteter någon gång kring 1985-89.


Liked by 3 people


[- - -]


Petrus
15 februari, 2018 at 12:34

Svara →


I Karlbergs text finns en länk via det rödmarkerade namnet för Bo Lundgren till Granskning Sveriges intervju med förre moderatledaren Bo Lundgren. Jag förtydligar det hela genom att skriva ut länken så att ingen bommar det:

https://www.youtube.com/watch?v=fAv2...ature=youtu.be

I klippet säger Lundgren att Kristerssons falang av MUF ville ha vidöppna gränser för att ”krossa det svenska välfärdssystemet”. Han pekar också på att Reinfeldt förespråkade samma sak i sin bok ”Det sovande folket”. Reinfeldt ledde den andra stora falangen i MUF som besegrade Kristersson i val av ledare för MUF. Dessa båda falanger styr nu moderpartiet. Jag har redan redogjort för hur moderpartiet agerat innan de dåvarande MUF:arna tog över moderpartiet. De var snarast mer för vidöppna gränser än sossarna. Om moderaterna skulle gå tillbaka till sin gamla linje innebär detta således att man växlar från något typ Miljöpartiets invandringspolitik till något som snarast är mer för vidöppna gränserna än sossarna. Notera också att både sossarna och moderaterna kommer att behöva göra upp med Centern och Miljöpartiet och att de inte har några problem med detta.

Anledningen till moderaternas nuvarande ”omsvängning” är inte att man egentligen vill strama åt invandringen påtagligt utan att man vill UNDERLÄTTA en sådan politik genom att ta röster från SD. Det här påminner litet om folkpartiets tidigare signalpolitik med krav på ”språktester” men är kanske litet tydligare.


Liked by 3 people



Men varför allsindar använder då inte SD den här typen av historiska redogörelser för att göra klart för väljarna att om de vill ha ett invandringskritiskt alternativ de kan lita på så kan de bara inte rösta på moderaterna?

Svar: Därför att då kan motståndare, som t ex moderaterna, ställa följande fråga till väljarna: ”Varför skall då väljarna lyssna på Jimmie Åkesson när han säger att SD är ett helt annat parti än för 25 år sedan?”.

Därför passar sig Jimmie Åkesson och den övriga Trean för att använda de verkliga moderatdödar-argumenten. Man ser sig tvungna att skippa de bästa argumenten. Tror heller inte att man kommer att försöka få ut den här typen av info till väljarna via ett hushållsutskick från ett oberoende super-pac e dyl. Det är så att man kan börja lipa. Den här infon hade behövts i hushållsutskicken till varje hushåll inför valet i höst.

Ett alternativ till kompletterande partier till SD för att få ut de verkliga moderatdödar-argumenten i ett hushållsutskick skulle kunna vara att SD skänker pengar till ett super-pac som får distribuera ut ett eget hushållsutskick om invandringen där bl a moderaternas track record i frågan redovisas.

Det ÄR ett stort problem att den breda allmänheten har ett så pass stort, grundläggande informationsunderskott när det gäller aspekter som talar för en invandringspolitik som mer påminner om Japans eller Sydkoreas. Den breda allmänheten har t o m i regel inte koll på Japans resp Sydkoreas invandringspolitik. I alla fall finns inte denna information på deras dagordning.

Jag tror dock tyvärr att SD kommer att satsa på rätt meningslösa affisch-kampanjer, TV-reklam och webb-kampanjer. Ungefär som för en produkt som folk inte generellt har några fördomar emot och inte har ett informationsunderlag på agendan som i huvudsak talar mot produkten i fråga. Det blir i stället en mer typisk reklamkampanj som adresserar det vanligaste problemet för företag och produkter som man köper annonsutrymme för, nämligen att synas i mediebruset. Så man kan ju få till kampanjer som en enligt traditionella, objektiva mätkriterier är jättebra men ändå inte löser det verkliga problemet (Wallerstein framstår dock ändå som en fantastisk kampanjmakare på papperet). Man skulle eventuellt i viss mån kunna jämföra reklam för SD med reklam för Neurosedyn. Problemet för produkten är inte att synas/vara känd. Problemet är att få folk att förstå att produkten inte är skadlig och kan göra nytta. (Har för mig att jag för några år sedan läste att Neurosedyn eventuellt skulle kunna ha en alternativ användning där läkemedlet skulle kunna göra nytta även om det naturligtvis fortfarande inte var vettigt för gravida kvinnor att käka Neurosedyn.)

Åter till super-pac-alternativet.

Jag noterar att även om det skulle vara ett super-pac som pekade på moderaternas track-record, och inte SD självt, så skulle SD:s ledning kanske ändå inte tycka att det var hundraprocentigt perfekt om man fick ett ökat fokus på partiers track record. Jag tror i och för sig inte att SD skadas så mycket mer p g a sin bakgrundshistoria om en någorlunda extern aktör pekar på moderaternas track record. Och SD:s bakgrundshistoria finns ju ändå där. SD:s motståndare kan ändå plocka upp denna faktor och sätta den på folks dagordning. Trots detta utesluter jag dock inte att SD kan resonera enligt ovanstående för att liksom skydda sig själva. Tyvärr. Det här visar på problemet med att bara ha ett enda invandringskritiskt parti i så fall. Ju fler personer/partier som kan täcka upp saker som 3 personer i SD:s ledning (+Wallerstein) bommar desto bättre. Detta är ytterligare ett bra argument för kompletterande partier till SD.

Jag tror jag får komplettera ett svar till Himmelstoss i den här tråden...

Vilka ska Sverigedemokraterna välja till riksdagen 2018?
(FB) Vilka ska Sverigedemokraterna välja till riksdagen 2018?

… i denna tråd för att det inte skall bli för mycket off-topic i den andra tråden.


Här är alltså det inlägg av Himmelstoss som jag redan svarat på i betydande mån:





Det jag skulle vilja tillägga gäller vad signaturen K. V. Pauker sade på Passagen Politik för 20 år sedan när det gällde svårigheterna att göra ett parti som SD framgångsrikt p g a partiets krav att sparka ut alla (eller nästan alla) utomeuropeiska invandrare som kommit hit efter 1970.

För 20 år sedan hade partiet fortfarande detta krav kvar. 1999 avskaffade man detta krav. Så argumentet var ju i högsta grad giltigt 1998.

Även åren efter man avskaffat detta krav så gick det trögt att sega sig uppåt i opinionsundersökningarna. Det gick seeeegt. Inte alls som när Ny Demokrati lanserades och var uppe kring 4 %-spärren redan innan partiet formellt hade hunnit bildas. Man kan också jämföra med Dansk Folkeparti som bara några månader efter start var uppe på ungefär samma nivå som SD var efter valet år 2010.

Det tog alltså 12 år för SD att ta sig in i riksdagen efter att Pauker påtalat problemet med ”70-regeln” på Passagen Politik. Jag tror han började ge sig med sitt ”det här går inte” ett tag innan valet 2006 när man hade börjat nå upp till ungefärligen 2 %-nivån, om jag minns rätt. Men det dröjde alltså ändå till 2010 innan man kom in. (Kanske hade man kommit in redan 2006 med ett längre hushållsutskick och mer komplett hushållstäckning. Men då hade det behövts pengar. Hade man sluppit betala Åkesson en lön på 30 000 :-/mån + sociala avgifter så hade man haft en halv miljon extra. Ett mer rumsrent parti hade antagligen också haft lättare att samla ihop resten av de pengar som hade behövts.

SD är sannolikt fortfarande i viss mån handikappat av sitt förflutna. Löfvén brukar vara förtjust i att använda detta argument även om han inte gör det speciellt skickligt.

Jag tror inte att man behöver vara något snille för att inse att det sannolikt hade varit lättare för Skånes väl-partierna att ta sig in i riksdagen med ett eget parti. Jag tror heller inte att det var av omsorg om den invandringskritiska rörelsen som en viss adoptivförälder i västra Skåne tillsammans med den dåvarande Fyran såg till att ansluta Skånes väl till SD år 2004. Ingen av de framstegspartister som försökte sparka honom 1990 verkade tro på hans ärliga uppsåt (min gissning är att någon lurade dem att försöka sparka Wiklander och att vederbörande insåg att Wiklander inte kunde avsättas av styrelsen utan att det krävdes ett beslut av landsmötet för detta). Sven-Olle Olsson hade gått med i SD redan år 2002. I hans fall tror jag att problemet var en slags dumhet. Jag har själv pratat med honom några gånger. Han var en inkrökt och oerhört viljestark person. Hade han bestämt sig för något så fanns det inget som kunde få honom att ändra sig.

Det Sven-Olle skulle ha gjort var att annonsera att han ville starta en mer riksorienterad variant av Sjöbopartiet. En variant hade kunnat vara att Sjöbopartiet ändrat namn.

Det som de SD:are som rekryterade Sven-Olle borde ha gjort var att erbjuda Sven-Olle sina tjänster i ett nytt parti. Inte devalvera hans varumärke genom att plocka in honom i SD. Det här är ett exempel på väldigt destruktiv suboptimering. Man prioriterade SD:s tillväxt framför invandringsmotståndets väl. I princip borde man ha skickat in hela SD i ett nytt parti med Sven-Olle som galjonsfigur. I stället gjorde man tvärtom.

Med draghjälp av Sven-Olles namn lyckades man sega sig upp en bit 2002, speciellt i Skåne. Sedan tillkom Skånes Väls pengar. Ändå räckte inte detta ända fram 2006. Utan Sven-Olle och Skånes Väls pengar hade troligen nästan inget hänt. Genom att väljarna i Skåne inte hade något riktigt alternativ att rösta på så fick det bli SD och eftersom lokalpartierna sade ”rösta på SD” så kändes det mindre motigt att göra detta. Men det räckte alltså inte ända fram 2006. Det dröjde 4 år till, alltså till 2010. Och då kom man in främst tack vare den bas lokalpartierna i Skåne byggt upp sedan början av 80-talet.

Projektet Sverigedemokraterna kan därför i princip betecknas som en katastrof för svenskt invandringsmotstånd som bidrag till runt 20 förlorade år.

Vi får väl se hur det blir med eventuella, förlorade röster till moderaterna i årets val. Jag hoppas att man lyckas fixa den biten (jag har föreslagit lösningar). Och att MED inte lyckas ta SD-röster (jag tror inte på MED:s ärliga uppsåt utan ser partiet som en tänkt Kasselstrand-parti-dödare). Jag tycker att det hade varit bra med ett kompletterande parti aningen till höger om SD. Men det jag då hade velat se är människor bakom som har ett ärligt uppsåt. Pladdergubbar av Centrum-Demokrat-typ, eller Rickard Wall-typ eller Livets Ord-liknande figurer tror jag heller inte på. Centrum-Demokrat-typer och Rickard Wall-typer brukar tycka att det är kul och stå i en talarstol och ha publik, det är det viktiga. Inte invandringsmotståndet. Man kan t o m egentligen vara för invandringen. Personer anknutna till Trosrörelsen (Livets Ord m fl församlingar) brukar vara med i församlingar med ”Refugees Welcome”-skyltar på kyrkväggen. Elisabeth Svantesson (m) är en sådan person. Hon låtsas i TV-rutan att vara någon slags invandringsmotståndare light. Det är hon inte. Hon tycker i stället att det är bra att packa in så många invandrare som möjligt i Sverige för att eliminera alla teoretiska hot mot Guds utvalda folk. I USA har mainstream-dispensationalist-predikanter typ Billy Graham och Pat Robertson i princip öppet gett uttryck för den här typen av tänk. När det gäller uttalat kristna människor är det också rimligt att utgå ifrån att teologiska värderingar väger tyngre än världsliga politiska aspekter, som t ex att ekonomin skadas av invandringen. Så jag tror inte på partier med en massa Livets Ord-figurer i leden. Ecce Homo-kristna, den andra huvudströmningen inom kristenheten idag, tror jag heller inte går att lita på. Men det har vanliga invandringsmotståndare i regel lättare att förstå eftersom de Ecce Homo-kristna brukar vara positiva till islam (trots islams drakoniska straff för utövande homosexuella).

Vilket är rent bedrägeri. SD utger sig för att vara ett socialkonservativt parti men alla jag träffat i partiet är tidigare moderater eller har kraftiga åsikter åt höger. Man lurar ju sina väljare när man säger att man kan tänka sig högre A-Kassa och andra liknande reformer som den oinsatte bara sväljer. SD vill tom återinföra stupstocken i sjukförsäkringen, något som ett social/vänsteralternativ aldrig skulle ha en tanke på.

SD är ett rent högerparti som står längre till höger än Moderaterna själva. Man ska inte försöka lira väljarna. Ingenting skulle förövrigt bli bättre om SD skulle sitta vid makten, varken som det enda regeringspartiet eller i allians med exempelvis Moderaterna.

SD har blivit för moderat det är därför det behövs ett Sd mer till vänster. Det handlar inte om att göra om en massa moderater utan att släppa dom och bilda nytt. Men det är tungt att bilda nytt parti så jag tror inte det blir av.
Ser dock ingen annat invandringskritiskt alternativ i sikte. S ställer dörren mer eller mindre öppen och försöker lura väljarna att de är restriktiva.

SD vill återinföra den bortre parentesen i sjukförsäkringen, vilket innebär en högersväng jämfört med tidigare. SD står till höger om sossarna men till vänster om (m) eftersom man inte vill klippa aktivitetsstödet efter 3 år för långtidsarbetslösa. Folk som själva är långtidsarbetslösa eller har familjemedlemmar som är långtidsarbetslösa kan dock kanske känna sig oroliga eftersom SD sagt att man vill samarbeta med moderaterna och är beredd att ”kompromissa”. Långtidsarbetslösa och deras familjer, samt andra som vill ha kvar det här samhällsskyddet, litar kanske inte i tillräcklig mån på SD.

Så jag tycker definitivt att SD:s verkliga, och framför allt upplevda position på den ekonomiska höger-/vänsterskalan för vissa väljare, utgör en tillräckligt gott skäl för ett kompletterande parti ekonomiskt litet till vänster om SD. I framför allt Norrland tror jag att man förlorar väldigt många väljare på det här viset.

Helst hade jag också velat se ett kompletterande parti till SD ekonomiskt aningen till höger om detta parti. SD röstade under Alliansregeringens sista mandatperiod nej till marginalskattesänkningar för höginkomsttagare. Detta kan göra det litet knepigt att locka höginkomsttagare. Om man å ena sidan sänker skatterna för höginkomsttagare så blir det då å andra sidan mindre pengar över till bidrag. Så det är knepigt att täcka upp hela höger-/vänsterskalan med bara ett parti. Det går inte. 2 partier är bättre. Men åtminstone 3 partier behövs för att någorlunda täcka upp lika mycket som 7-klövern (då bommar man bara den allra yttersta vänsterkanten som kanske utgör 3-5 % av väljarkåren).

Jag tror också att signaturen adolf512 (medvetet?) gör en grav missbedömning av hur folk fungerar. Min gissning är att han går efter vad han själv och hans närmaste bekantskapskrets tycker. [När det gäller vänsternazism så har den väl lika dåliga utsikter som högernazism och mittennazism. Lustigt nog hade Sverige på 30-talet faktiskt både höger-, vänster- och mitten-nazister. Högernazisterna utgjordes av Nationalsocialistiska Blocket. Där fanns bl a en del godsägare och adliga personer. Vänsternazisterna utgjordes av Lindholmarna. Lindholm själv berättade själv i SVT år 1980 att han inte längre var nazist utan röstade på VPK (Vänsterpartiet Kommunisterna). Mitten-nazisterna utgjordes av Furugårdarna. De påminde mest om de tyska nazisterna. Vänsternazisterna påminde om bröderna Strassers variant av nazism. Den största nazistgruppen i Sverige var Lindholmarna. Totalt fick nazisterna totalt som mest runt 1 % av rösterna i Sverige.]







Mitt förslag är att Alternativ för Sverige ger partibeteckningen till ett helt externt gäng som får göra ett försök med ett parti ett halvt snäpp till vänster om SD (det gamla SDU-gänget var för höger och har bränt sin rumsrenhet). Tror man i alla fall måste försöka. Nästa val är det 400 000 fler invandrare som röstar och kanske 150 000 färre svennar som röstar. Notera att man måste rycka loss rätt stora mängder väljare från SD:s vänsterflank från start för att ha en chans. Sedan kan man månaderna innan valet jaga sosseväljare och litet andra väljare till vänster om mitten. Man måste också få folk att inse att tiden håller på att rinna ut och att de måste öppna plånboken. Invändningar av typen ”det går inte, man måste vänta till nästa val, bla, bla, bla” håller inte. Väljardemografin förändras nu så snabbt att man helt enkelt bara måste göra ett försök. Jag försöker få folk att fatta detta. Men det är som att det bara inte går att få folk att inse vad klockan är slagen.

Sedan när man i alla fall gjort ett försök och kanske misslyckats kan man säga till sig själv ”jag gjorde i alla fall ett försök”. Och det är väl ungefär något sådant jag håller på med nu. Jag vet att så gott som ingen egentligen lyssnar. Man märker det på svaren. Ingen försöker heller att vara och rycka i personer som kan vara publika och kan agera. Det står bara absolut stilla i skallen på folk. Man får bevittna kraschen i slow motion helt maktlös. Och så har det väl varit i de dryga 30 år jag hållit på. Det står i princip helt stilla i skallen på folk. Så gott som alla aktiva invandringsmotståndare är i princip idioter. En del är också väldigt uppenbara infiltratörer. Dessa har väldigt lätt att styra idioterna och få dessa att göra som de själva vill eller få idioterna att sysselsätta sig med distraktioner.

Notera också att jag med ”idiot” inte nödvändigtvis menar låg IQ. Det är något annat som fattas för att det skall bli något slags rationellt handlande.

Marginalskatterna i Sverige är alldeles för höga, ett seriöst invandringskritiskt parti bör förespråka för att dessa sänks, det är inte rimligt att man kan tvingas betala 78% i total skatt(moms+arbetsgivaravgifter+inkomstskatt). Vill minnas att SD tidigare förespråkade att ingen skulle tvingas betala över halva inkomsten i skatt men detta övergavs tyvärr senare.

Sedan finns det givetvis frågor där man håller med de rödgröna, ex när det gäller rovdjurspolitik.
Jag umgås ganska sällan med "vanligt folk" så du har kanske rätt där haha. Intressant att vänsternazismen var mest framgångsrik när nazismen var någorlunda populär här, är kanske naturligt då nazismen i sig är kollektivistisk och inte individualistisk.
Tja de mer radikala invandringsmostståndarna tenderar att vara idioter(ex förintelseförnekande nazister), smarta personer lägger tiden på mer produktiva saker och då blir det dårar som dominerar. T.o.m jag håller mig borta från politiska organisationer numera och jag har varit inblandad i mycket skit.

”Någorlunda populär”? Med 1 % av rösterna? Är F! Med 2 % av rösterna ”någorlunda populärt” idag?

Nazism är ju en höggradigt kollektivistisk ideologi. Men i det enda land där man tillämpat nazism så hamnade den ekonomiska politiken någonstans i mittfältet. Italiensk fascism, som mot slutet påminde rätt mycket om nazism var i teorin, som jag uppfattar det, rätt vänster. I praktiken hamnade man dock i mitten. Spansk falangism under Franco saknade fascismens teoretiska vänsterliknande element men blev väl i praktiken rätt likartad den italienska fascismen, förutom vad beträffar anpassningen till den tyska antisemitismen.

Går vi sedan över till demokratisk nationalism i Europa och andra demokratiska invandringsmotståndare i Europa så tycker jag väl att det mesta i den vägen hamnar i det politiska mittfältet. (Mogens Glistrup var väl dock tokhöger med sina ”grötautomater”.) Tycker att det är naturligt om man prioriterar landet som helhet framför vissa särintressen/ekonomiska ideologier och vill få så många väljare som möjligt. I länder med majoritetsvalssystem blir det naturligt med ett enda invandringskritiskt parti ungefär i det politiska mittfältet. Men i länder med proportionella val är det väldigt synd att invandringsmotståndarna inte fattat att man måste försöka erbjuda väljarna fler än ett parti längs höger-/vänsterskalan precis som invandringsförespråkarna. Det är väldigt synd att det varit så svårt att få in en sådan enkel grej i skallen.





En nazist blir väl lika mycket ”idiot” vare sig han förnekar Förintelsen eller inte om han tror att hans politiska rörelse kan bli framgångsrik. Skulle nazismen mot förmodan bli framgångsrik skulle det definitivt bli ett förbud. Om nazister mot förmodan skulle komma till makten skulle vi definitivt få se ett militärt ingripande av USA eller Israel. Det är f ö högst tveksamt om västvärlden överhuvudtaget skulle låta invandringskritiska partier ta makten och behålla den i ett land som Sverige. Risken för en kupp som i Ukraina (där var orsaken för stor ryss-vänlighet, inte för mycket invandringsmotstånd) skulle sannolikt vara överhängande om inte ekonomiska sanktioner skulle lyckas.

Anledningen till att nazism fortfarande är tillåtet i Sverige är sannolikt främst att en hel del personer som nosat litet på nazismen i yngre år blir oanvändbara för mer rumsrena organisationer när de blir äldre och eventuellt ändrat åsikt eller beslutat sig för att försöka agera mer taktiskt. Patrik Ehn, som ett tag på 80-talet var med i NRP, är ett bra exempel. En annan faktor som kanske bidragit till att det inte blivit något förbud, trots att vi egentligen enligt EU:s regelverk skall ha ett sådant förbud, kan eventuellt vara att många invandrare som fått asyl här har varit aktiva etniska terroristorganisationer som knappast kan betraktas som demokratiska. Inför man ett generellt förbud mot antidemokratiska och etnonationalistiska organisationer som använder våld som kampmetod så kan det se konstigt ut att först bevilja dessa människor politisk asyl och sedan själv spärra in dem p g a deras politiska åsikter. En annan variant är förstås att ha ett exklusivt förbud enbart för olika varianter av europeisk nationalism. Det skulle dock kunna se konstigt ut att enbart bura in europeiska nationalister men inte utomeuropeiska nationalister. Vi har redan idag problemet med hets mot folkgrupp som i praktiken enbart tillämpas när vita européer är dumma mot andra grupper men inte tvärtom. Man har hittills ansett sig tvungen att enbart göra en sådan tillämpning av lagen eftersom man annars eventuellt skulle riskera en ökad medvetenhet om fenomenet omvänd rasism.

Man skulle i och för sig kunna tänka sig ett organisationsförbud specifikt riktat enbart mot nazistiska och liknande fascistiska organisationer. Argumentet mot en sådan lagstiftning har hittills varit att en sådan lagstiftning skulle riskera att rentvå andra nationalistiska organisationer när det gäller nazistanklagelser.

Låt mig sedan återgå till kategorin demokratiska nationalister och invandringsmotståndare. Och deras idioti. Att man inte ser de brister inom media-området som jag pekat på och behovet av fler partier längs höger-/vänsterskalan är för mig ett uttryck för en slags idioti. Även personer med en hög IQ ser inte den här typen av uppenbara problem. Det är absolut dött där inne i skallen på dem. De prövar inte på allvar ens tanken ”är det här brister man bör åtgärda?”. Ingen här på Flashback gör det. Många som postar här är väl i och för sig AFA:iter och Expo:iter som låtsas vara nationalister. Men de som faktiskt verkar vara nationalister eller invandringsmotståndare verkar ha väldigt svårt att ens pröva den här typen av invändningar. Man går i stället efter den etablerade magkänsla man har. Jag tror jag med detta satt fingret på en väldigt avgörande brist hos så gott som alla icke-judars mentalitet. Det hela påminner litet om färgblindhet eller autism. Det är som om en bit av en DNA-stege helt enkelt fattas, typ. Jag undrar om inte den här oviljan att pröva alternativa synsätt också ligger och spökar när man tittar på varför icke-judar inte upptäckt till synes enkla och uppenbara nya infallsvinklar som genererat en massa nobelpris till judiska forskare.