När försvinner opiatsuget?!!

Det var 15 år sedan jag rökte heroin. Suget kan jag känna än idag om jag tänker på det. Men inte annars.

Tycker du ska vänta tills du har brutit benet med att säga det . Jag är opiatberoende...och det är ett stort problem... men det är ännu värre att bryta benen utan smärtlindring.... tror fortfarande inte att problemet är att Bara Du får/tar smärtstillande utan lika mycket hur jobbigt det är att ha ont och hur länge man har ont bara psykiskt efter minnet av att ha ont och börjar ta opiater/ vilka droger som helst för att man är rädd för att Få smärta .
Låter sur det är inte meningen, alltså inte mot Dig utan mot inställningen. Känner många som tror att Enda felet i livet är att de fick morfin. Tycker det är förenklat . Jag är hade säkert haft leversvikt av alkoholberoende/ tagit livet av mig om opiater inte fanns...
Opiatsug försvinner aldrig Så LÄNGE SOM DU TÄNKER PÅ DET. Har haft års långa perioder när jag har "glömt" opiater... Bara AT är borta och livet annars är bra. Just Nu tänker jag för mycket på det. Att läsa drogforum är ett extremt dåligt tecken...

Aldrig.

Efter 3 månader så har kroppen återhämtat sig helt från de där, så om du känner ett sug nu så är de ju inte efter opiaterna (egentligen), utan du vill fly från verkligheten eller ångest eller va de nu kan va.. Man kan inte bara sluta ta droger och förvänta sig allt ska va fixat, ta dig i kragen och fixa problemen som gjorde att du pilla i dig skiten från början...

Jag vek ner mig och tog återfall efter 100 dagar. Sitter nu med en nål i armen. Så kan det gå.

Och Idag kan du väl försöka sluta igen så du slipper jobbig AT... är ju inte som att de tre månaderna är förgäves om du bara inte köper mer i depressionen över att du råkade ta lite.
Ingen bra idé att räkna dagar sådär... blir ju bara deppigt/ drogfokuserat ( Ett problem med NA tänk)

Som andra redan skrivit så kommer suget alltid att finnas där. Så där är det med mig fast på benso, jag älskar opiater som fan, ÄLSKAR, men benso suget är alltid värst och den finns där konstant.

Man måste lära sig leva med drogsuget, nu kan jag ha benso hemma utan att ta det, jag tänker på konsekvenserna ett bensoberoende för med sig, och du bör tänka i samma bana. Tänk vilken skitig jävla situation du kommer befinna dig i när du inte längre blir hög av opiaterna utan tar det enbart för att hålla dig frisk liksom. Är det värt det?

Japp, rent statistiskt är det ju mer sannolikt att det slutar så igen än att det inte gör det.

Har du inte ansökt om LARO? Antar att det är heroin du går på?
Jag hade sjukt svårt att koncentrera mig på behandlingen jag gjorde som helt medicinfri.
Då i slutet av behandlingen hade jag ändå varit ren i mer än 3 månader men jag kunde ändå inte få en endaste jävla minuts sinnesro utan dessa aggressiva tankar som ofrivilligt attackerar en hela tiden från alla håll.

Sen gav jag upp och gick med i LARO. Ångrar det inte för fem öre, bästa beslutet jag tagit!
Men önskar inte att jag tog det beslutet tidigare. Jag tror man liksom MÅSTE testa ALLT innan för att kunna uppskatta hur jävla effektivt laro faktiskt är när det funkar.
Det är inte perfekt, men om man jämför med utan så är det en barnlek att hålla sig drogfri med sub eller metadon. Och man kan få så mycket utrymme igen i sina tankar för sunda saker.

Låter som en väldigt dålig idé för dig att ha benso hemma hos dig alls, någonsin Men antar att du menade rent teoretiskt hehe.
Jag har dock aldrig lyckats hålla mig ren bara med rationella argument :/ Liksom, beteendet som beroendet förde med sig var redan där allt förutom rationella. Typ att ta enorma risker, stjäla från butiker och sälja vidare, stjäla från nära och kära för att fortsätta. Det är ett sjukligt och extremt irrationellt beteende. Man är ju väl medveten om att det kommer att ha ihjäl en, och att det skadar ens nära och kära som man älskar. Men vem har slutat med heroin med hjälp av den vetskapen? Ingen jag känner iallafall. Man hatar det såklart men det har inte räckt för att inte börja igen.

Kan inte uttala mig om benso eller alkoholberoenden utan jag talar bara om mina subjektiva erfarenheter av heroin. Men för mig krävdes det en behandling i laro-regi för att kunna ta tag i mitt liv och börja leva igen. Jag tror att de flesta som har ett iv missbruk av heroin behöver det (som TS tycks ha). Det behöver inte alls betyda att man behöver det för resten av sitt liv. Det är helt upp till en själv. Men det ger en andrum till att kunna ta tag i sig själv, kanske göra en neuropsykiatrisk utredning och kunna genomföra behandlingar på ett effektivt sätt utan koncentrationssvårigheter i form av ett konstant extremt sug efter opiater.

För mig slutade började det avta när jag äntligen fick börja med bup via LARO och försvann helt när jag hade kommit upp i dos. Visst kan jag sakna hela grejen ibland, men det är inte så där panik-jobbigt som det var innan jag började med bup.

Sök till laro om ni har ett "riktigt" opiatmissbruk bakom er! Det har blivit enklare att komma in nu, man behöver inte tex ha injicerat heroin i 5 år (eller vad det var förut) utan sålänge du har haft ett ordentligt missbruk och de konsekvenser det ofta innebär så har man goda chanser att komma in. Jag tror att det har räddat livet på mig, jag hoppas verkligen att effektev av bup håller i sig och att jag fortsätter känna som jag gör nu. Då har jag stora chanser att faktiskt lyckas styra upp mig själv och bli människa jag också

Haha, nej jag om någon ska absolut inte ha benso hemma, eller nåt knark för den delen. Det räcker med att kolla på mina inlägg. Men det är en trygghet att veta att ligger några bensopiller i ens stashbox, "Om jag behöver så finns det/Fan vad soft det kommer bli i helgen", jag är väl medveten om att det endast är ett argument som rättfärdigar mitt beteende Det är så jag lurar mig själv. Nu pundar jag bara loss på helgerna och sköter jobbet på vardagarna samt andra nödvändiga ärenden som behövs utföras.

Men fan det räcker med att man ger sig ut på byn där jag bor så stöter man på någon med knark, tycks fan ha en omedveten dragningskraft där jag alltid lyckas sätta mig själv i situationer där droger erbjuds. Ska jag gå till tandläkaren så kommer jag hem med en knatch och flödder.

Hur går det för din nykterhet och hur hanterar du det på bästa sätt?

Lite smått offtopic nu va men...
Just nu går det finfint. Jag hanterar det genom att hålla mig så långt jävla borta från allt som har med droger att göra som möjligt. Folket, platserna etc.
Jag tror att ifall man omgärdar sig med folk och situationer där droger finns är det en tidsfråga tills man trillar dig igen.

Och jag tror även att ifall man tidigare varit torsk, och tar sin drug och choise igen på ett sätt man tycker är kontrollerat är det även där en enorm risk att man trillar dit. Rent statistiskt mycket mer sannolikt att det händer än att det inte händer.
Folk är duktiga på att tro att man tillhör den lilla gruppen som ändå klarar det... Och grejen är ju att även om man är det, är det värt att testa med risken att det går åt helvete? Man kan ju inte veta innan man testar.

Än å andra sidan måste man nog tyvärr testa alla sina teorier och låta dem gå åt helvete innan man ger sig och inser att man inte kan hålla på ens lite med sin drog om man är en torsk. En gång torsk alltid torsk Så verkar det vara iallafall. Så var det för mig med, jag trodde länge att jag ändå kanske skulle kunna lyckas hålla det under kontrollerade former med hjälp av olika metoder. Bara på helgen till exempel. Och visst det gick ett tag, tills det inte gjorde det liksom...