Planica 2018

Svensson och Thorns resultat idag är på nivå med vad de gjort som bäst i distans tidigare medan för Burman är det en bra bit ifrån. Jag skulle nog inte säga att det motsvarar omkring plats 30 om man räknar de bästa som saknades utan någonstans mellan 20 och 30. Dock är tidsavståndet upp till täten lite för stort för att det skall räknas som bra prestationer. Det jag dock tycker är positivt är att de nu åker bättre än vad de har gjort tidigare under säsongen och att detta skulle indikera en bättre form hos dessa tre. Förhoppningsvis så får de till ännu bättre form till OS men det är ju något vi får se på OS (om de får åka något på distans då).

Att det inte har varit som till denna säsong en längre tid. Ett mer renodlat U23-lag. Det började redan med Team2015 några år inför VM 2015. En god tanke men också ett aktivt sätt att hålla ute nykläckta U23-seniorer. En kortsiktig och skör satsning. Och var det så att budgeten satte stopp för en renodlad U23-satsning så borde J-landslaget ha fått ge vika före det. Men säkerligen har inte heller träningsfilosofin var tillräckligt bra heller. Något som man ju mer eller mindre erkänt sedan Norge-bekantingen Rawald återvänt samt Iversen tillträtt. Främst vad gäller överdriven intervallhets.
Sedan är det klart att det kan skilja en del i hur talangfulla årgångar är jämfört med varandra men att man inte har hanterat återväxten optimalt är uppenbart och det kom skidförbundet fram till till slut. Men man borde sett det komma för länge sedan och vidtagit åtgärder då.

Det är vad jag tror är anledningen till att vi inte är bättre.
Nu låter det kanske som att vi borde ha lika många topp-100-åkare som Norge och ryssarna, vilket i princip är omöjligt men nog fan kan vi bli bättre.

Angående Lageson så är det uppenbarligen något som inte stämmer med kroppen. Dags att dra i handbromsen och se om ordentlig vila är svaret.

"+" före namnet var menat som ett "dessutom" (en egen kategori om du vill) och det var inte min avsikt att påstå att Dyrhaug aldrig fick chansen, utan att jag inte värderar svenskarnas insats högre pga att de slog honom.


Visst kan jag nämna fler resultat om du vill. Din egen motivering till Hoels storhet var ju så vag att det varken gör till eller från. Hoels bästa lopp under säsongen måste vara premiärloppet över 15 km klassiskt i Beito i november - då var han bara 42 s bakom Sundby och slog både Krüger och Iversen. I övrigt var han en av 16 norrmän som var med hela vägen på NM-skiathlonen, så han är väl topp-16 nationellt på den distansen åtminstone. Och så var han 21:a på den klassiska sprinten på NM. Han har dessutom raden 3-5-6-12 på distans i Scan cup. Bortsett från säsongspremären har Hoel åkt i paritet med Nyenget och Stenshagen i vinter.

Jag tror fortfarande att Hakola är nedtränad. Visst kan man argumentera att "inte ha någon formtopp" inte nödvändigtvis är samma sak, men de står heller inte i motsats till varandra. Det senare var menat som en sarkastisk underdrift. Om man t.ex skriver att "Oj, det där var ingen toppinsats av Halfvarsson." - när han föll i sprinten - är det liksom underförstått att man egentligen menade: "Fan, vad klantigt av Calle!".

Hoel är bland de bästa av de norska B-åkarna och då är man inte medioker anser jag. Och jag litar nog mer på NRK:s kommentatorers värderingar av Hoel än din värdering av honom utifrån läsning av statistik. Några norrmän gjorde det dåligt igår (Tönseth, Dyrhaug, Skar, Nyenget) och några gjorde det bra eller OK (Klaebo, Iversen, Stenshagen och Hoel). Att Thorn, Svensson och Burman var i närheten av Hoel förklaras inte av att Hoel åkte mediokert igår menar jag.

Om du fortfarande vill hävda att man inte skall lägga någon större vikt vid de tre svenskarnas resultat så får du göra det. Min poäng är dock att om du vill underbygga detta med fakta eller hållbara argument så bör du göra det med rimliga (rimligt utvalda) fakta och argument vilket jag inte tyckte att du gjorde. För min del är denna diskussion nu avslutad.