Citat:
Ursprungligen postat av
Hillsongsekt
Berätta lite om hur och varför uppgiftslämnare anonym eller ej skulle konfronteras med uppgifter från flashback?
"Angående berätta lite om hur barnet mår?"
Kan inte du med din säkert gedigna erfarenhet av barn och ungdoms utredningar informera om hur der lirar med bedömning utifrån de olika rekvisitan för LVU och i relation till BBIC?
Fridens!
om en person gör en orosanmälan (den du kallar uppgiftslämnare) till soc. Så konfronteras denne självklart inte med någonting. Mottagaren på socialtjänsten lyssnar och skriver ner det denne säger. Eventuellt säljer den några kompliterande frågor.
Uppgiftslämnare har rätt att vara anonym. Om uppgiftslämnaren lämnar sitt namn, kommer det att skrivas ner i anmälan.
Efter soc mottagit anmälan fördelas ärende på en handläggare. Denne handläggare kontaktar den anmälda familjen, via brev eller telefon och bokar en tid för besök. Besöket kan ske i hemmet eller på soc. Anmälas karaktär styrs var mötet äger rum.
Vid första mötet får den anmälda familjen först läsa anmälan. Om anmälaren uppgett sitt namn ser den anmälde alså detta nu.
Sedan görs en utredning om hur det förhåller sig med just det som anmälan gäller. Samtal med familjen, samtal med barnen, samtal med övriga som kan veta något om det anmälan gäller, exempelvis dagis etc.
Därefter gör socialtjänsten en bedömning om man skall öppna en utredning eller avsluta anmälan.
Om man bedömer att utredning skall öppnas finns det två vägar. Antingen går vårdnadshavare med på att en utredning öppnas och man kommer då att öppna en LVU- utredningen.
Oftas använder man då andra paragrafen:
2 § Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas.
Och det är under utredningen som handläggaren använder sig av BBIC. BBIC är i grund och botten bara en utredningsmetod. Och har inget med socialtjänstlagen eller LVU lagen att göra.