Varför är svenska kvinnor så villiga att idiotförklara sig själva? (Offermentalitet)

Varför är svenska kvinnor (numera) så villiga att idiotförklara sig själva genom att måla upp en offermentalitet och skylla alla sina problem på en "osynlig kraft" i form av patriarkat och andra hjärnspöken?

När man leds in på diskussioner som från början tagit en objektiv utgångspunkt, t.ex. att män i genomsnitt har högre lön än kvinnor, slutar debatten i 99% av fallen i en idiotdiskussion där kvinnor beskyller "patriarkatet" eller dylika hjärnspöken för sina problem. Dessa kvinnor är (ytterst motsägelsefullt) mycket villiga att framställa sig som osjälvständiga, lydiga och korkade, då de (enligt deras egna utsago) påverkas av "yttre krafter" och därför saknar förmåga att fatta korrekta beslut för sitt egna liv.

Ett exempel kan vara just lönefrågan som nämnts ovan. Om man diskuterar löneskillnader mellan könen ur tex. ett rent nationalekonomiskt perspektiv kan man lyfta fram flera objektiva faktorer som förklaring till detta utfall, tex. att kvinnor i högre grad än män prioriterar familjeliv, att kvinnor söker sig till lägre betalda yrken, etc. Feministiska kvinnor kommer då med argumenten att kvinnor inte "tillåts" att arbeta med högbetalda yrken, att kvinnor "lär" sig i tidiga år att de bara får jobba med dåliga yrken etc. etc.

Även om detta faktiskt skulle stämma, så blir ju problemet med detta resonemang att dessa kvinnor saknar förmåga att fatta beslut som rör deras egna liv. Om någon annan "säger åt dem" att jobba med ett lågbetalt yrke, "måste" dessa kvinnor lyda och göra som de blir tillsagda. Slutsatsen man kan dra är att de yrken som kräver en hög grad av självständighet och handlingsförmåga (vilket ofta blir synonymt med välbetalda yrken) utesluts för dessa kvinnor, då de uppenbarligen totalt saknar handlings- och omdömesförmåga.

Svenska kvinnor är till synes mycket villiga att idiotförklara sig själva på detta sätt. Kvinnor från andra länder (t.ex. Danmark) är däremot ytterst ovilliga att förnedra sig på detta sätt.

Varför är det så? Detta är inte avsett som en "gnälltråd" utan jag frågar av rent intresse.

För att det inte är "svenska kvinnor" som är problemet utan kvinnor överlag. Kvinnor är barn. Kvinnor tänker inte, de känner. De använder ord som om de vore magiska ord, de säger vad som känns bra för stunden och som ger det resultat de vill ha. Kvinnor skiter i vad som är sant och i intellektuell konsistens.

Problemet är att du utgår ifrån att kvinnor och män är jämlika. De är ungefär lika jämlika som män och barn är. Utgå ifrån att kvinnor är barn så börjar allt bli lite mer klart.

Pengar, pengar, pengar.

Man tjänar på att vara ett offer.

Jag tror de flesta kvinnor inser vart denna t.ex löneskillnad kommer från. Men de vill väl fortsatt då kunna jobba mindre genom livet och få minst lika mycket betalt som männen ändå. Fastän då detta skulle vara extremt orättvist. De vill både äta kakan och ha den kvar. Vilket väl inte gör dom dumma utan smarta, beräkneliga och rentav lömska. Precis som kvinnosläktet alltid varit.

jo, de är väldig fascinerande. Ena dagen kan de hävda en sak, och den andra dagen raka motsatsen.
Och de låter lika övertygande i bägge fallen så att man står där och nickar jakande med öppen mun.

Man brukar säga att kvinnor mognar tidigare än män, och det kan stämma. Men framåt vid 20 stannar de av och mannen kommer ikapp och glider sen förbi.

Antagligen har naturen ordnat det så för att kvinnan ska kunna manipulera sig till ett barn och första tiden ta ansvaret för det och skicka ut mannen att fixa mat. Kvinnan behöver sen befinna sig på samma nivå som barnet för att orka med det och stimulera det. (Kvinnan måste dessutom ha tillräckligt med leklust kvar för att vilja manipulera till sig fler barn.)
Det övergripande ansvaret övergår därmed till mannen och då måste han mogna och fortsätta med det.

Varför är svenska antifeminister så villiga att totalt idiotförklara sig själva via att:

1. Ignorera all statistik/ data/ forskning (dvs vetenskap) kring verkligheten gällande förtryck av kvinnor i världen generellt för att i nästa andetag lägga påståendet att män minsann är logiska och veeeeeeetneskapliga medan kvinnor....nä de kan inte tänka.

2. Starta tramstrådar på div. sociala medier där man gör allt för att undgå sakfrågorna?

3. Bete sig som analfixerade 1 åringar med bajs i blöjan retoriskt (förlåt alla 1-åringar för jämförelsen).

Det är väl mer värt att fråga.

Exakt! Dom ignorerar alla bevis och skriker bara ut sexistiska obiktifierande påhopp mot feminister! Vi måste stoppa detta vidriga patriarkat

Antifeminister beter sig som analfixerade 1 åringar med bajs i blöjan retoriskt - Merapi förklarar.

Den var riktigt rolig! Off topic förvisso, men riktigt riktigt rolig.

När det gäller att ignorera statistik och fakta så tror jag att du innehar världsrekordet. Det står så i Guinness rekordbok i alla fall (citation needed).

Övriga världen skrattar åt svenska feminister.

Nu börjar ju till och med radikalfeminister som Åsa Lindeborg och Anne Ramberg ifrågasätta agendan. Uppfriskande.

Du kan inte ens stava, så varför ska vi ta dig på allvar?

Vilket förtryck pratar du om? Vem förtrycker kvinnor? Var konkret.

Offer = Uppmärksamhet och 15 minuter in the spotlight. Att vara ett offer innebär också andra privilegier vilket resulterar i att omgivningen måste knäböja sig för en. Detta är nästan en berusande känsla som kan resultera i beroende vilket det också har gjort för många!


Det är ingen slump att Sverige och resterande västvärlden numera har anammat en nästan kult liknande offerkultur. Det finns bara positivitet kring detta men dock bara för stunden - men det räcker (för de flesta!).

Det är lättare att skylla på strukturer än att ta eget ansvar.

Ja och peka på något diffust utan att vara konkret för då kan man diskutera ett spöke i oändlighet utan att bevisa någonting.

"Problemet är patriarkatet!"
Vilket patriarkat?
"De onda vita männen som styr allt."
Vilka är de onda männen?
"Misogynist!" *tårar*

*Trumpetljud och white knights rider in för att försöka hota med stryk så kvinnan hör i hopp om att få lite sympatifitta*